spondensen framgår, att om Bazaine icke inon 10 dagar på hvilket sätt som helst erhölle und sättning, han måste vidtaga ett förtviftadt steg trupperna lida brist på allt, och proviant fela: för längre tid. I brefvet till Palikao förekomm: följande märkliga ställen: Ni bör förhindra, at hans majestäts befallningar och proklamationer bestämda för soldaterna och folket, offentliggöras jag har utfärdat en RR till trupperna i fåder neslandets namn att härda ut Af planen fö hans undsättande ser man, att Bazaine hade fög kudÅskap om sakernas ställning, ty han råder at man till hvarje pris måtte hålla sig vid Chålon för att afbida nya trupper från Paris och derp: öfver Clermon, Dun och Briey rycka mot Metz Spionen affördes till Spandau. Från lägret vid Beverloo, i Belgien, skrif. ves den 6 dennes till La Meuse bland anna följande: De franska soldaterna (2500 man) börja hemt: sig efter förra veckans ansträngningar och för färliga bataljer. De hafva redan åter fått sit vanliga utseende. Vid ankomsten hit voro de ut mattade, höljda i smuts och trasor. Nu äro d gina snygga, deras kapotter äro borstade, hel: jeras kostym upplagad. De besöka lägret, vanidr omkring i dess vidsträckta aller, sartlasi gruppe: af 30 å 40 man för att läsa tidningarna, som benäget sänden dem, samtala om de tilldragelser hvari de deltagit, och fördrifva tiden så godt de kunna. De söka med ett ord-att finna sig i sit tvungna läge, rätt glada att hafvå undgått blod badet vid Sedan och ännu mer att befinna si Belgien och icke i Preussen. Hvad dessa solda ter första dagen sade om orsakerna till sitt ne derlag, det upprepa de i dag. Det preussiska ar tilleriets öfverlägsenhet, denna armes snabbhet sina rörelser oaktadt de stora massor, hvaraf der består, dess fullkomliga kännedom af landet och allt hvad den franska armön gjorde, sorglösheter och okunnigheten hos de flesta franska genera lerna, bristen på enhet i befälet, armens utblot tade tillstånd — ty tack vare chefernas liknöjdhe led den brist på allt — dessa äro de orsaker hvilka de förnämligast tillskrifva sina olyckor De klaga bittert öfver officerarne, som nattetic läto å sina lägerplåtser upptända en mängd el dar, för att torka sina kläder eller ombesörja gir matlagning, och dermed för fienden röjde sin: truppers ställning, antal och rörelser. Likarillt underrättade som ledda, sågo sig de senare gång på gång öfverraskade af preussarne. t Två af de franska generalerna ha vid det i Sedan hållna -krigsrådet uttalat sig emot kapitulationen och yrkat påatt-armön skulle göra ett försök att bugga sig igenom. Nam nen på dessa generaler äro Pall6 och Carre de Bellemare.