STURSBB BAY: Vi meddela här det stämningsmemorial, på grund af hvilket K. M:t och kronan blifvit stämda inför Stockholms rådhusrätt med afseende på den fordran Stettin anser sig ega hos svenska staten: Till Stockholms välloflige rådhusrätt! Af staden Stettins magistrat har jag blifvit befullmäktigad att af svenska statsverket utkräfva betalning för en fordran, som staden hos statsverket eger på grund af förskotter, de der staden i medlet af sjuttonde århundradet lemnat svenska regeringen, hufvudsakligen till utförandet af det då pågående kriget emot Polen, men hvilken fordran, ehuru alldeles klar och flera gånger till och med genom k. bref erkänd, likväl ännu icke blifvit liqviderad, hufvudsakligen af den anledning, att hvarje gång ärsökalng om betalning blifvit framkastad en sådan ansökning öfverlemnats till vederbörande auktoriteter, på hvilkas pröfning fordringsanspråket varit beroende, och hvilka vetat att ända intill sednvaste tider genom hvarjehanda medel uppehålla frågans afgörande och sålunda förhindrat staden att utbekomma sin rätt. Ehuru utförandet af ett sådant uppdrag måste medföra ett oerhördt besvär, deruti ingår eftersökandet af handlingar uti statens arkiver för två århundraden, har jag likväl icke tvekat att åtaga mig detta uppdrag och underkasta mig besväret dermed, eggad dertill af hoppet att slutligen kunna bereda en verklig fordringsegare rätt och att från rättsskipningen i landet aftvå den fläck, som up: perällandet af denna rätt i nära 200 år derå mäst Cd Då jag nu hos rådhusrätten anhängiggör talan om utbekommande af staden Stettins Perörde fordran, måste jag, för att utveckla fordringsanspråket gå tillbaka till sjelfva fordringens uppkomst och göra en framställning såväl derom som om de förhinder och öden för hvilka densamma under tvenne seklers lopp varit utsatt, intilldess den genom K. M:ts nådiga utslag af den 12 Juni 1863 hänskjöts till domstol. Sedan staden Stettin under konung Gustaf II Adoifs regering flera gånger biträdt svenska staten med lån till dess krigsbehof, blef nemligen under konung Carl X Gustafs regering staden ånyo anlitad om bistånd dels med penningar, dels med spanmål. Öfver de poster, som staden försköt, blef, till följd af kongl. resolutionen den 31 Augusti 1660, en liqvidationsräkning af pommerska ammaren upprättad den 17 Oktober 1663, i hvilken räkning, underskrifven af presidenten i kammaren Johan Sparrfsldt, samma poster, på grund af de istadens händer hafvande och i original företedde dokumenter, och bevis,, förklarades vara till en sammanräknad summa af 39,240 riksdaler riktiga och liqvida. . Då staden genom sin syndicus doktor Joachim Schrobelius uti ett memorial till dåvarande svenska förmyndareregeringen anböll att utbekomma sin fordran, afgaf denna regering den 20 Juli 1664 en resolution, defuti fordringsanspråket erkändes, under förklarande, att k. kammaren i anseende till öfvergången svår gravation icke kunnat anskaffa dessa medel, för hvilka staden Stettin dock lofvades säkerhet i de pommerska patrimonial-godsen, hvilka staten hade förhoppning att återvinna; hvarjemte utlofvades att k. kammaren skulle erhålla befallning, hvarmedelst den försäkran, som redan blifvit afgifven, för de under föregående åren förskjutne och är 1660 till liqvid uppförde 39,240 rdr måtte uppfyllas.. Sedan tretton år förgått, utan att staden erhållit någon liqvid, gjorde staden ytterligare påminnelser derom ; med anledning hvaraf konung Carl XI uti resolution den 25 November 1679, jemte förmälan, det Hans K. M:t med ledsnad förnummit att rikets tillstånd dittills icke velat medgifva, det staden, enligt förut utgångse förordningar, kunnat i någon mån blifva godtgjord för dess hos kronan egande betydliga fordringar, i nåder förklarat, såväl att Hans K. M:t genom ytterligare påbud ville desamma förnya och låta staden på vissa af kammaren bestämda terminer vederfaras snar och fullkomlig godtgörelse så långt rikets uttömda medel någonsin medgåfver, som ock det H. M:t till desto sannare betygan af Dess för staden hbysande nåd vore väl tillfreds, att amtet Jasewitz häftade för skuldbeloppet, hvilket deruti verkligen skulle inteckaas så snart H. M:t blott åter komme i possession deraf, hvarom H. M:t då med H. M:t drottning Kristina lät underhandla. Vid betraktande af dessa staden Stettin gifna försäkringar och de dervid alltid förekommande uttrycken och erkännanden af stadens utmärkta nit och trohet mot svenska kronan; hvem skulle väl den tiden hafva trott, att dessa å nationens vägnar afgifne försäkringar skulle ännu, nära två århundraden derefter qvarstå ouppfyllda, likasom varnande mot framtida förtroende till svenska staten? Men ännu saknar staden Stettin likväl all godtgörelse för hvad den, på sätt förut är nämndt svenska staten förskjutit, fastän den under: tidernas lopp tidt och-ofta och på hvarjebanda sätt gjort sig påmind, Rätta skulden dertill ligger dock hvarken hos Sveriges konungar eller hos dess folk, som dock derför i första rummet få uppbära densamma. Den ligger fasthellre i en prorevarlig indolenee och bjertlöshet hos de auktoriteter, hvilka haft sig uppdraget att utreda och afgöra fordringsanspråket — en indolance och en hjertiöshet, som fortgått intilldess K. M:t genom sitt nådiga utslag den 12 Juni 1863 hänvisade frågan till domstol, för att enligt svensk lag afgöras. Förhållandet är nemligen följande: Sedan konung Carl XI afgitvit förenämnde regotution och försäkran sen 25 November 1679, förordnades den 19 December 1680 den s. k, liqvidationskoisWissionen, som fick sig uppdraget att upptaga och skärskåda alla pretentionsräkningar och fordringsanspråk hos staten. Staden Btettin, fastän dess fordran redan var ranskad och tm betalning godkänd genom k. ref och försäkringar, nödgades nu anmäla sitt fordringsanspråk hog denna kommission, som tog detsamma om hand och efter fiera påminnelser och en särskild hos regeringen utverkåd och den 12 Oktober 1697 meddelad befallning, efter sjutton års betänketid den 19 Maj 1698 utfärdade. en-så kallad observationsräkning, deruti stadens fordran apptogs, inberäknadt ränta, till en fordran af 77892 rår å 48 sk. silfvermynt; men som uti den al pommerska kammaren upprättade räkningen, som tjenade till grund för observätionsräkningen, förekom en post å 1751 rdr för forlön till Stettinska formänner, som högstsabl. Kongl. Maj:ts Glorwyrdigst i Åminnelse Konung Carl Gustafs Bagage uti Påhlen efterfört hafva, å hvilken post formännernas qvittens icke fanns bland handlingarne, ålades staden till räkningens änteliga afsliutande inskaffa fullkomligt bevis att posten till formännen verkligen blifvit utbetaldt; äfvensom K. M:ts rätt reserverades, i händelse markegångeapriset på åtskilliga persedlar skulle finnas vara för högt upptaget. Tv Såsom man erfar tog liqvidations-kommissionen det felande qvittenset till förevändning för att uppskjata afslutandet af räkningen, och den redan erkända fordringens förklarande såsom betalningsgild; och detta, oaktadt den post, för hvilken qvittenset felades, var intagen och godkänd uti den af Pommerska kammaren uppgjorda räkningen och således redan en ång verificerad, samt dessutom sjelfva kapitalfordran var godkänd genom Kongl; brefvet den 20 Juli 1664. Qvittenset kunde emellertid icke af staden Stettin anskaffas, enär det påtagligen blifvit ingifvet till Pommerska kammaren för uppgörandet af räkningen af den 17 Oktober 1663. Ärendet fick emellertid hvila hos liqvidationskommissionen, som icke afslutade detsamma, utan lät frågans vidare Handläggning bero på fram