Av boedan HVv at de värsta vagabonderna blilvit skickade såsom frivilliga till Afrika. I sitt navarande skick erbjuder främlingslegionenp en temlien besynnerlig anblick. Uniformerna finnas I aris och dit skall truppen på kn marsch till krigsskådeplatsen afgå för att uniformeras. Emellertid var en stor del at soldaterna vid ankomsten hit renons på kläder, och för att afhjelpa den värsta bristen har man till de mest behöfvapde utdelat den återstod af gamla uniformer Kom här fanns i upplag. Man ser derför i lederna en i fall vaiform, en annan Med blodröda uniformsbyzsor och civil rock, åter andra med civila byxor och uniformsrock och ännu andra med uniformsrock och byxor, men civil hufvudbonad, Kort sagdt: den ser nu helt löjlig. ut. För vår del exercera vi i våra egna civila kläder. Nu ett par ord om kosthållet. ot Är ej öfver sig, efter hvad vi norrmän äro vana vid. Förmodligen kommer Big detta af klimatiska förhållanden, ty jag har mårkt att alla fransmän lefva på långt lättare kost än vi hemma hos oss. Hvarje soldat erhåller dagligen ett halft bröd, ungefär så stort som ett norskt 6-skillings bröd, men då det är af hvete, ej af råg såsom vårt norska, så förslår det ej så bra. Om morgonen stiger man upp kl. 4, och då äter den som har lust sitt bröd och dricker vatten till; om soldaten har råd, köper han för? sou (omkring 7 öre svenskt) vin, hvilket blir ungefär så mycket som ett stort ölglas och dricker detta till brödet. Smör har jag Gl sett på dessa trakter; jag tror att det är okändt, åtminstone bland menige man. Sedan får man exercera från kl. 6 till 8. KI. 10 å 11 får hvarje man en sorts köttsoppa med bönor uti, och i hvarje portion finnes ett stycke kött, ungefär så stort som en tänd sticksask samt några brödskifvor. . Från kl. 2 till 4 exerceras igen, hvarefter iman kl. 6 erhåller en portion likadan sopnps som på förmiddagen. Detta är den daglies iörplägningen, och när man blifvit väl van via den, finner man sig säkert väl dervid, ty aet är rundligt tilltaget vid alla måltider ock mera bröd än åtminstone jag kan åta upp. Jönligt hvad jag hört, skall vid hvarje kompani anställas en fransk officer. Då kompanbiernas antal är 8 (vi norrmän stå vid G:te kompaniet) få vi följaktligen 8 stycken sådana. De franska officerarne äro särdeles hyggliga. Detta bref skrifves på kapten Christophersens rum, under det en fransk kapten, som delar det med honom, ligger och läser i sin säng bredvid bordet och allt ibland riktar ett eller annat yttrande till mig, Om detta kommer sig deraf att vi se någorlunda hyggliga ut eller vi ha kapten Christophersens rekommendation att tacka derför, vill jag lemna, osagdt, säkert är, att vi skandinaver blifva behandlade som gentlemen i stället för soldater. Legionens högste befälhafvare blir en fransk öfverste, hans närmaste man, med majors rang, är en prins från Serbien. En polsk prins är anstäld vid ett af kompanierna såsom korporal och sågs häromdagen spatsera barfota ned till vattenposten för att der med högst egna händer tvätta dammet af sina skor. Exercisen försiggår dels i kasernen, som bar en särdeles stor gård, dels på en af stadens gator. Den går ännu endast ut på marscher och dylikt, och vapen hafva ännu ej blifvit utdelade. I dag hatva vi skandinaver för första gången debaterat under kommando af en belgisk korporal, en mycket godsinnad och rask fyr. Det rastasen qvarts timma under exercistiden, och då ger man prinsar, officerare, underbefäl och soldater ganska ogeneradt taga plats om hvarandra, på den upphöjning som bildas af rännstenen. Om rang är ej den ringaste fråga, och detta är Jastigt nog för den som ej är van dervid. Legionens fullständiga mobilisering skall, efter hvad jag hört, fullbordas under loppet af 8 dagar och då går den öfver Paris till Rheims, der den är ämnad att inkorporeras med armåns yttersta förposter eller bilda avantgardet. (Obs. Drefvets datum!) Att dess plats g blifver den minst farliga, kan man: bland annat förstå af det legionen tillagda namnet -tles enfants perdus; och dä några af soldaterna!bäromdagen på ett temligen ohyfsadt sätt tillkännagåvo sin otålighet att komma i elden, lofvade em öfversten, att de kunde vara fullkomligt: säkra på att komma i första ledet och detta der det går hetast tills Jag har sett så mycket sedan jag kom hit till landet, att mitt arma hufvud ännu är helt förvirradt deraf. Ni måste derföre ursäkta, att mina meddelanden hoppa från detfna till det andra, utan någon ordentlig sammanställning af ämnena. Äfven för den mindre goda stilen mäste jag anhålla om ursäkt, men under det obeskrifliga stoj som här berrskar är det omöjligt att göra det bättre. — Här är ett riktigt vinland:Vin kostar på kafeerna 9 sou pr litre (1 litre —, svensk kanna) och det är fullkomligt lika godt som det rödvin man hemma hos oss betalar med 30 å 36 skilling pr flaska. Man får båda händerna fulla med vindrufyor för en sou, 15 päron för 1 sou och sex de största och präktigaste äpplen för samma betalning. -Alla möjliga frukter stå här i ett för oss oerhördt billigt pris. Jag slutar nu för denna gäng. Skulle tid och anledning vidare gifvas, så skall jag icke under: låta att meddela er, hur det går oss. Allas. vår helsning sändes till det gamla kära fosterlandet. från hvilket i detta ögonblick många kära och dyrbara minnen rinna oss i hågen. Vi gå om få dagar bändelser till mötes, hvilkas make. ingen at oss förr upplefvat, vi skola inom kort tid stå ansigte mot ansigte med döden, se oss omgifna af eld och svärd, se kamrater. stupa vid vär, sida, höra kanonernas dån och kulornas hvinande. Då skall sinnet stämmas till allvarlig eftertanke; mången tanke sändas hän till hemmets härd, men aålltid skola vi, äfven i slagets vildaste tummel, ert Gud skydde och bevare vårt kära fosterland! P, 5. I detta ögonblick, då brefvet skall afsändag, löpa här rykten om att legionen skall sändas till Danmark, hvilket bland 0ss norrmän väckt stor glädje. En sak är säker! skola några franska trupper sändas till Danmark kommer legionen med; så säger vår kapten. Hit har i dag ankommit en skandinav till, nemligen en dansk vid namn Olsen. Hans hemort är Fyen. Samtliga skandinaver äro Du till antalet 10. TE Innan jag afsänder detta bref, vill jag, för att gifva er en id om lifvet härnere, ännu tillägga några ord. Vi befinna oss i detta ögonblick hos kapten Christophersen. Hans rum är beläget i andra våningen af kasernen och är omkring tio alnar långt och sex alnar bredt. Väggarne äro helt enkelt hvitmenade med kalk och dess möblemang består af tre tältsängar, en gammal kommod, två simpla, omålade bord midt på golfvet, ett dito under fönstret, två simpla, omåiade stolar och en träbänk vid ena väggen. I detta ögonblick sitter Christophersen i skjortärmarne och utan skor på sin säng; en fransk kapten ligger och läser Le petit journal i sin. Vid bordet midt på golfvet sitta fyra af oss norrmän sysselsatta med brefskrifning. Det knackar på dörren och in träder en fransk kapten; han slår sig ned på bordet under fönstret. Det knackar äter på dörren och in träder prinsen af Serbien. Han lägger sig på sängen, sedan han fått en bit norsk tobak af mig. Ännu en gång knackar det och in träder er österrikisk löjtnant och den danske soldaten Olsen. Sämtalet blir lifligt och piporna tändas.Danskarne uppvakta med den tappre landsoldat. Officerare, rinsar, soldater, alla äro här likar; det är som hade vi känt hvarandra i 100 år. Au revoir. SR mr mn: an fn ka fört Telegrafunderrättelser. (Genom svenska telegrambyrån.) Beilin den 12 Sept. Telegram från Nm Åh Ar