ST AA MM SS ÄRBGSLRUG UITUGEPBLIGINLETS , I draga vi följande slutsateer. I striderna ha I deltagit gardet, 4:e, 5:e, 11:e och 12:e kå-Irerna samt bairarna. Deraf tillhöra 4:e och , 12:e kårerna fjerde armån under krooprinsen , Jaf Sachsen, 5:e och 11:e samt 1:a baierska I kåren tredie armån under kronprinsen af , I Preussen. Låda armåerna ha sälinda här I haft hela sin styrka, med undantag af den 16:e kåren. Om den senare stått ireserv, eller lej gjort marschen norrut med den öfriga tredje .Jarmev, utan stannat i närbeten af Chålons, kunna först närmare underrättelser upplysa. Af? Brösseltelegrammet framgår med visshet, att vi i slutet af slaget vid Sedan haft vår front mot vester, i det vi stödt vår venIstra flygel på Chier vid Douzy och med den Ihögra, måhända i en stor svängniog mot SeIdan, slutligen tagit Givonne och La Chapelle. IDet är slutligen sannolikt, att vi under slaget Jötvergått Meuse vester om Sedan mellan I denna stad och Mezio-es, måhända vid Flize, för att spärra Mac Mahon vägen till den senare staden. För detta antagande talar den omständigheten, att ett af våra telegram är dateraåt från Vendresse, beläget i sydvest från Sedan. I detta fall är Mac Mahon fullkomligt afskaren och måste kapitulera. (Uppsatsen är skrifven innan underrättelsen om I katastrofen vid Sedan intröffat i Berlin.) Denva Kriegszeitungs uppfattning delas äfven af Norddeutsche Alg Zeitung, som i en Iöfversigt af de scnaste krigshändelserna yttrar: Det är tydligt att tredje armen under istriderna och slagen den 29, 30 och 31 Aug. hastigt ryckt fram mot Mac Mahons återtågslinie och den 31 opererat vesterifrån mot Sedan, medan fjerde armien framträrgt på östra sidan. Om de orsaker, som förmått Mac Mahon att verkställa denna olyckliga marsch norrut, i stället för att falla tillbaka på Paris, yttrar det danska Dagbladet: Om Mac Maehbons och hans armåes sorgliga öde kan men icke fälla något omdöme. Det franska folket skall icke kunna tro, att en general med en arme på 80.00) man har givit sig åt fienden. Men ingen vet, hurudan hans ställning var, och ingen känner de hjeltemodiga ansträngningar, som säkerligen gjorts för att förhindra det oundgängliga. Ett oblidt öde tyckes hvila öfver de franska vapnen. — Det är bekant, och vi kunna ur säker källa bekräfta det, att Mac Mahon icke ansåg det riktigt att marschera öster ut från Chålons; så smärtsarut det än var för honom att svika sin vapenbroder, menade han, att det enda rätta vore att föra den vybildade armån till Paris och begagna benne till hufvudstadens försvar. Han begärde Palikaos ånyo order, att han skulle skynda Bazaine till undsättning, innan han ville åtlyda den. Men då kommo — det är iogen anekdot, utan ett faktum, som historien skall bekräfta — både till honom och till Palikao underrättelser från Bazaine, som undanröjde alla betänkligheter, och han företog sin olycksdigra marsch. Han hejdadej: den icke, då det visade sig, att han följdes af en hel prenssisk arme, eller kunde han då måhända icke stanna, i stället för att mellan Stensy och Verdun komma fram till terrängen framför Metz, trängdes han. upp mot nordost till Sedan, och så öfverväldigande var den styrka af fiender, som här strömmade tillsammans omkriog honom, tredubbel mot hans egen, att till och med den trånga utvägen mot norr blef honom afskuren. — Såsom det nu gick, ser det ut, som om Mac Mahon frivilligt hade gåttien fälla. Han bar stridt flera dagar och nätter; detl: missöde, som general. de Failly haft, godtgjorde han en följande dag, och efter hvadl! vi veta om Mac Mahon vid Wörth, skall ingen våga bryta stafven öfver den sårade ! fältherren, så länge de värmare omständig-! heterna icke äro upplysta. Men felsteg eller olycka, så är det slag mördande, som tillfogas Frankrike genom Mac Mahons kapitulatioo med sin krigshär. ; Vi sammanställa slutligen nägra tyska berättelser om operationerna på denna nordvestra krigsteater. Så skrifver den officiella Slaatsanzeiger : Sedan marskalk Mac Mahon uppgifvit sin fördelaktiga position vid Cbålons och icke vågat möta! de tyska härarne på en terräng, der hans egna trupper måste fiona sig hemmastadda, kunde han endast styra sin kosa antingen till Paris eller norrut. Det förra skulle oundvikligen hafva öfverlemnat Bazaine åt sina egna krafter, men åtminstone tillfört hufvudstaden fyra armåkårer af digciplipverade trupper. Det senare kan man endast anse såsom ett försök, hvarigenom hertigen af Magenta ville locka vår strategi till ett betydligt fel, delning af sina krafter. Rekognogceringspatrullerna och sedermera kronprinsens af Sachsen avantgarde hade redan sedan nägra dagar inejden af Stenay, Varepnes, Buzaney och Voncy erhållit visshet om, att Mac Mahon i sjelfva verket åsyftade Bazaines undsättande, således de tyska stridskrafternas genombrytande åtminstone ända tilll Verdun. Under dessa förhållanden slöto sig de mot Paris framryckande härarne närmare tillsammans åt norr, betäckte, förmodligen genom 1:a armån, sin högra flank och den vigtiga jernvägs linien från Tbionville öfver Montmådy till Sedan och trängde sålunda systematiskt den fiendtliga armån från linien Stenay-Varennes åt nordost i riktningen af fästningarne Sedan och Mezieres, d. v. 8. nära gränsen af det neutrala Belgien. Vid Nouart och Beaumont (en Argonne) stötte marskalkens trupper tillsammans med kronprinsens af Sachsen. Mac Mahons armå består för närvarande af den franska 1:a kåren (hittills Mac Mahons egen), den 5:e (Faillys), den 7:e (Felix Douays) och den 12:e nyorganiserade kåren (Lebruns) samt kavalleriet af 6:e kåren (Canroberts). Gentemot dessa trupper står kronprinsen af Sachsen med sin arm6afdelning, hvilken i nödfall kan förstärkas genom general Steiometz och vid Beaumont understöddes af 1:a baierska kåren från Tann. Beaumont, en liten ort med vid pass 1300 invånare, ligger i arrondissementet Sedan, 1, mil från Mouzon på nära 200 fot höga kullar, hvilka åtfölja den i nordost förbiflytande Meuse. Från Beaumont i sydost går vägen till det knappt 2 mil aflägsna Stenay, i nordost vägen till Mouzon. Båda orterna ligga vid Mcuse och från dem gå vägarne vidare till Verdun och Sedan. I vester utgrena sig från Beaumont de båda vägarne till Paris, den norra öfver le Chene och den södra öiver Buzancy och Grand Prå. Terrängen kring Beaumont är betäckt af skogbevuxna höjder, hvilka på östra sidan beherrska Meuse-dalen, under det de i vester öfvergå uti bois de Mont-Dieu, i söder uti foröt de Dieulet och sålunda sträcka sig ända till de förut nämnda dammarne, hvilka begränsade slagfältet i Nouart på norra sidan. Den omnämnda avantgarde-striden vid Nouart var sålunda början till slaget vid Beaumont, genom hvars se gerrika utgång Bazaines undsättande genom marskalk Mac Mahon säkerligen omöjliggjordes. Volkzeitung resumerar samma ödesdigra händelser på föjjande sätt: I