Ta or FT IURGMES TIM LJEUSLROTIDR I UCH akKtiva hären, och slutligen, att de medlemmar af la Garde sedentaire.i de obesatta landsdelarne som vilja taga aktiv del i kriget kunna inträda i lederna. Genom den sistnämnda lagen får man förmodligen en god del. gamla soldater. Häraf kan man se 1) huru mycket regeringen försummat att göra i rättan tid, 2) hvilka ofantliga elementer till en här Frankrike eger, om blott regeringen får tid på sig att organisera dem, nemligen a) rekryterna för i år 150,000, b) reserven, c) Gardes mobiles et sedentaires, d), frivillige, e) ytterligare 100,000 pompiers, 50,000 gensdarmes, likaså många douaniers o. 8. v. Samme korrespondent skrifver angående Paris försvar: I samma mån antalet af civila personer. och onyttiga munnar aftager, ökas antalet af fäderneslandets försvarare. I söndags, då . alla dessa hade tillåtelse att gå ut ur staden, var bokstafligen hvar tredje mepniska soldat, .och man ;bländades. af stt se ned åt en gata, så strålade och sken Paris af militär, af minst 30 olika uniformer, oberäknadt les francs tireurs,. Och dock bära på långt när icke alla, som skola taga del i striden, uniform. Jag bivistade i dag på morgonen la Garde sedentaires öfningar, och de flestes-uniform bestod -isen kokard på kaschetten eller på densyarta. sidenhatten. . Det kunde se komiskt ut; men jag försäkrar er,. att det var ingen som log. Många af dem voro-gamle-gråhårsmän; deras uniform, var den ifver med hvilken de utförde sina öfningar. a : Marsfältet var lysande i går på aftonen. På den ofantliga plats, der verldsutställningsbyggöaden läg, hade 40,000-infanterister och kavallerister lägrat: sig, vid väldiga bivuaker. Jag såg från, Trocaderon; dessa Svartå gestalter röra sig omkring eldarne, och. jag satte mig till den grad in iett krigstillstånd, att det slutligen förekom mig som om preussarne skulle körmma från andra. sidan: I matt afgingo dessa trupper — åter en för:stärkning. .. Måtte de, blott komma i tid! Boulogneskogen är från och med i dag :spärrad. Dessförinnan fick jag likväl i-söndags tillfälle att ;göra den min afskedsvisit. Öfver de-ansenliga fästningsverken med deras murar och grafvar kom jag lyckligt och väl in i skogen, i fall den del af densamma som jag besökte ännu kan kallas så. Träden äro fällda, såatt endast en aln af stammen på hvart träd.på ett mycket irriterande sätt är qvarlemnad; Denna rest är-ytterligare tillspetsad som ett. spjut. -Detta är icke vackert eller poetiskt men mycket prak. tiskt.i fråga om att spetsa uhlanHästar, som ikuppa våga sig på rekognoscering. Många flere saker skulle jag kunna. beskrifva, hvilka skola lägga preussarne svåra hisder i vägen om de komma; men det är bättre att tiga dermed... Midt underdessa Nrjöke rustningar vandrade tjurar, stutar och kor omkring i:den djupaste fred. Några. af stutarne äro större än de största jag sett förevisas på Vesterbro. Man uppgifver hela antalet till mer än 100,000. Medan jag sökte undgå de mest skräckinjagånde?af tjurarne Och vandrade omkring bland ublanknappnålarne, kände jag på en: gång någonting som liknade sjösjuka, då mina ögon föllo på en ihär af får, hvilka såsom ett böljande haf och tätt sammanträngda stormade fram emot mig och nästan hotade att slå omkull mig. Jag tog till flykten, men i ett helt qvarter stormade får fram mellan träden, och jag förstod en bredvid stående skansgräfvares tarkexrång, hvilken utropade, att han aldrig trott, vt det fanns så många får i verlden! Genom en uppsyningsman fick jag veta, att der voro :450:000: får den dagen, och att hvar dag omkring 100,000 kommo. .Genom gemensamma ansträngningar räknade vi ut att hela det : representerade antalet af fårskinkor, som gick preussarnesnäsa förbi, steg till en. million åttahundratusen. Alla tidningar hvimla af uppgifter på mjöl-, socker-, vin--och -andra förråd. Jag vet icke n derom; men att det i söndags -var 1,800,600 fårskinkor i Boulogneskogen, tror jag nästanvatt jag kan ansvara er för. Den flotti:j, som under kommando af kapten Thomasser skall operera på Seinen, består af kanonbåvar, hvilka för transportens skull äro så inrättade, att de kunna söndertagas, och af s. k. slupvedetter. De hafva ett ytterst ringa djupgående och äro försedda .ited -tungt artilleri, I Paris väntar man myciket af denna flottilj för stadens försvar. mmRTAaTrrEranroTTAtIN ön tå Fe VA NN to Per VD o Dre 0 Be DO bt Et jr fört fö RÅ RR RR TN RA 2 SD BR DAKAR AN Strasbourgs belägring. I årsskilliga sydtyska tidningar läses en mängd Norrespondenser om Strasbourgs belägring, bywad -dem-en. följd af bref från den bekante romanförfattaren Berthold Anerbach, som företrädesvis skrifver om Mänstertornet och vill göra geveral Ubrich ansvarig för att detta storartade minnesmärke från medeltiden redan lidit betydligt af de tyska bomberna och granaterna. I Mänstertornet ha fransmännen inrättat ett observatoriam, och .det är på detta som badenserna och preussarne rikta sina skott; Om bombarderingen ratten mellan den 25 och 26 Augusti skrifver Aueribach: Kort efter sedan skjutningen börjat, tycktes Ibew Strasbourg stå i ett haf af lågor. I skenet af fÄammorna, vilka af vinden drefvos från den ena sidan till den andra; såg det ut som om Mänstertornet vacklade; från fem särskilda håll ljöd skiftevis det förfärligaste kanondunder, och ofta kunde man från backarne vid Avenheim, der jag hade tagit plats, höra befälhafvarnes kommandorop. Något så fasaväckande som denna natts bombardering hur jag ännu aldrig upplefvat. Vikunde höra qgvinnors och barns jämmer och rop samt boskapens bölnin var, när vinden Jåg mot oss. Magdeburgs stormmivg vader Tilly kan icke ha erbjudit ett förfärligare skådespel. Först il. 3 pånatten afstannade skjutningen; men om fästningen icke gifver sig i morgor, skall bombarderinger fortsättas till det yttersta. Alan vill ogerna offra de menniskolif, som en stormuing skulle kosta, men inödfall skall man äfven tillgripa detta medel, emedan bresch redan lär vara skjuten i citadellet (?). . . sv Enligt en berättelse i Frankfurter-Zeitang skola under dygnen mellan den 25 och den 28 Augusti följande byggnader ha brunnit upp: den nya kyrkan, stadens offentliga bibliotek, justitiepalatset, en flickpension, det nya protestantiska gymnasiet, hvilket var inrättadt till lasarett, venstra flygeln af:ban:gården, hela Weissenthurngatan samt vid två andra gator 52 hus, Många invånare Iära ha hlifvit dädade nå catorna under bomWW et 4 oh bd rn tJ RR rm ANM OMAmMM PM Fe Ha Ft ke rn mt oc ON gt Ro a