Article Image
AVODe ov HMaAllpanuc paluicina alvanadt. AURP past någon gång under hela fälttåget hafva frans männen mött tyskarne på öppna fältet. De hafv: alltid tagit posto bakom höga och svårtill gängliga kullar eller gömt sig i skyttegropar a ofantlig längd och systematisk kontinuitet. Alltic hållande sig till defensiven, kunde de fritt väljs sina stridspositioner, och det bruk de gjort af detta privilegium har varit mördande för deras motståndare. Vid Spicheren befunno de sig p en isolerad klippa, som höjde sig brant från da: len. Slaget vid Wörth fann dem på toppen af en halfcirkelformig bergsrygg och gömda i vin gårdar och trädgårdar på de närbelägna sluttningarne. Vid Wissembourg stodo de dels bakom betäckning dels på toppen af Geisberget. Vid Pange eller Courcelles hade de gräft sig ner i jorden. Mars-la-Tour var i samma stil som Spicheren, och om Rezonville eller Gravelotte säger det officiella telegrammet, att fiendens hela armå intagit en fästningslk position i skogar och på kullar. Preussarne, som skulle anfalla en så fördelaktigt posterad fiende, förlorade naturligtvis alltid ett stort antal innan de kunde komma åt honom. Vid många tillfällen voro de så mycket lättare åtkomliga för alla slags projektiler, som den terräng från hvilken de skulle göra anfallet blifvit alldeles rensad från träd och all annan betäckning. -Om fransmännen voro fruktansvärde i defensiven, visade sig froussarne icke mindre fruktansvärde i anfallet. Den tyska taktiken i närvarande krig synes icke tillåta att man skyr någon svårighet, huru stor den än må synas. Från första början af fälttåget finner man, att så snart de bjelmprydda härarne sågo fienden, lika mycket hvar eller når, rusade de i striden, och utan att afskräckas af de största uppoffringar, lyckades de NA den utmärktaste tapperhet tränga honom tillbaka. En korrespondent till Agence Havas meddelar från Rheims den 23 Augusti: Jag har tillbragt gårdagen i lägret på Rheims slätter och har der haft tillfälle att bevitna trup pan utmärkta hållning och deras otåliget att få deltaga i striden. Mac Mahon dirigerar nu sina trupper åt norr för att sedan genom en imarsch öster på förena sig med Bazaine. Om under tiden kronprinsen fortsätter sin marsch på Paris, skall -han finna parisarne beredda stt på ett energiskt sätt mottaga bonom. Jag har här haft tillfälle att tala med officerare af åtskilliga regementen, men alla äro vid godt mod. De erkänna att de felsteg som blifvit begångna vid krigets början äro svåra att reparera såmt att ordningen återvänder långsamt efter de första dagarnes förvirring, men de tvitla ej på en slutlig framgång och räkna på Bazaines och Mac Mabhons stora talanger. Man tror att, sedan Bazaines och Mac Mahons armeer förenat sig, skola de afvakta fienden i den fyrkant, som bildas af Metz, Verdun, Thionville och Montmedy. Den första fullständiga bataljonen af Seinedepartementets frivilliga skyttekår har enligt Moniteur Universel lemnvat Paris för att förena sig med hären. Bataljopen kommenderas af öfverste Mocquart och har i några dagar kamperat på slätten vid Longchamps vid Boulogneskogen. Nämnda tidning gifver följande beskrifning på dess afmarsch: — Vi påträffade de frivillige i går på Champs Elyses, dit ljudet af deras trumpeter kallat en stor skara menniskor. KI var nära 3 på aftonen. Gasen var ännu icke tänd. Vagnarne voro fördelade på båda sidor om chaussen och höllo stilla för att gifva plats för de frivillige, som marscherade kompanivis och hvilkas mörka uniformer för ögat bildade en svart massa. Att döma af deras modiga hållning och raska marsch, skulle man trott dem vara gamla soldater. Geväret tycktes icke tynga på dem, och tornistern besvärade icke deras. rörelser. Och likväl funnos bland desse män några som för tre veckor sedan aldrig haft något vapen i händerna, aldrig burit något gevär på axeln. På mindre än n vecka har kärleken till fäderneslandet sjort dem till gamla soldater. En af dem opade, i det han gick förbi oss: lefve reoubliken: Tyst! sade hans granne till hoom, nu är icke tid att tala om republiken; vu mera än någonsin skall man blott ropa: efve Frankrike! Och. hela kompaniet börade sjunga girondisternas sång... Nya baaljoner bildas med största hastighet i Elycen. De frivillige, som enrollerades för nåra dagar sedån, hafva redan fåttsina munleringsoch ekiperiogsartiklar. Palatsets ård är uppfylld af frivillige, som -äro färliga att förena sig med sina kamrater. Samma fver finner man hos Paris många skyttar, vilka äro kasernerade i skolan -Turgot. innu i dag på morgonen manövrerade 2 å 500 man af olika åldrar och stånd under ågra underofficerares kommando på. Caruellplatsen... Paris frivilliga skyttekårs uniorm består af mörkblåa byxor ocK blus, ett Nått bälte och en kaschett efter amerianskt mönster, prydd med ett litet jagtworn af koppar ofvanför skärmen. Till Sigcle skrifves från Reims den. 23 d:s öljande om ett preussiskt lönmordsförsök not Mac Mahon: Jag skall omtala för eder n tilldragelse, som visar, hvilken grannlaenhet hrr preussare iakttaga i sitt sätt att å till väga. Saken har timat inför mina gna ögon. TI går kl. 5 e. m. var jag i ett t lägren omkring Reims och pratade med ågra vid ambulansen anställda personer, då tt gevärsskott small vid pass ett hundra teg ifrån mig. En individ hade aflossat sin evolver på en general, som gick ötver fältet. ulan hade varit illa riktad, och träffade en tackars soldat af 52:dra linieregementet. Selan lönmördaren genast blifvit omringad och ripen, anställdes förhör med honom. Han varade lugnt, att han var preussare och att, ä han trott sig i den generalsperson, som ick öfver fältet, igenkänna marskalk Mac Mahon, hade ban lagt an med afsigt att döda ionom i Preussens intresse. — Denne fanatier ville kantänka i tal och åtbörder uppräda som en annan Mucius Scevola. Han lef skjuten i morse. Man har så oftatalat m de preussiska spionerna, att det kan missänkas ligga mycken öfverdrift i tidningseferenternas uppgifter om det stora antalet f dessa hr von Bismarcks tjensteandar; men appingen är, att det finnes preussiska spimer öfver allt, i våra städer, på våra kälare, ja i våra läger. Fienden tår timme för imme underrättelse om vår armås rörelser; an känner våra krigares antal, våra regenentens nummer, han vet huru många kaoner vi hafva. Kl. 8 på aftonen blef en spion häktad i staden. Denne var föridd till stabskapten. Han hade nyss spiat middag i sällskap med officerare af alla anaon wid 4abhla dåhäåten I Masarna PaArnoo

31 augusti 1870, sida 3

Thumbnail