latt Sadowa var ett lekverk emot Wörth -Joch hvad var Wörth emot Metz? Af all: krigets grymheter är kanske denna den mes lohyggliga. Om den tyska förlusten är 50,00( man, är det en mycket måttlig beräkning att antaga, att 100,000 man, fransmän och tyskar tillsammans, ha blifvit dödade och sårade under de tre sista veckorna. Det äl pinsamt att tänka på de tusentals hem och hjertan, som sålunda hemfallit åt dyster sorg det är upprörande att tänka på städer och byar, som för några dagar sedan voro er tafla af lyckligt lif och nu äro uppfyllda a lidande och döende; det är bjertslitande att läsa om bantåg af godsvagnar förvandlade till resande hospitaler och uppfyllda af häng-mattor öfver hvarandra, hvar och en herberel gerande en sårad soldat, samt om jemrande röster, som höras från tågets ena ända till , den andra; det är äfven sorgligt att tänka , på de arma familjer i Lothringen och Elsass, a som blifvit förjagade från hus och hem och av hålla på att dö af svält på landsvägarna och t A 4 Å i skogarna i Frankrike, allt detta är tillräckligt bemskt; men en blick i inbillningen på slagfälten omkring Metz är nog att försätta det starkaste hjerta i skälfniog, Kulsprutor och modernt fältartilleri göra sådana -Iscener oundvikliga. För att i någon betydlig mån förekomma dem måste ambalanskåren ha varit nästan lika stor som sjelfva armån. . Hela Europa tyckes nu få skatta till kirurI ger, sjuksköterskor, charpi och bandager, och lännu ropas det att det är omöjligt att skicka nog. Eländet är, — skrifver vår korresponIdeot i Frankfurt — ötver all beskritning, och på läkare och bandager är det ytterlig I brist. Till lycka eller olycka är detta plötsIliga och omätliga elände det oundvikliga pri-Åset för alla framtida krig. ? Vi finna en dyster tillfredsställelse i hopI pet, att pressen skall bli ett redskap i en af Ide största tjenster, som någonsin gjorts ! menskligbeten, genom att hjelpa verlden att Jfå insigt om dessa krigets rysliga förbållanIden. Hittills har kunskapen om krigets hela I fasa varit helt och hållet inskränkt till dem, Isom utstått eller lindrat den — till soldater, lallmoge och läkare. Verlden iallmänhet har läst telegrammerna, gladt sig åt segrarne och skänkt tillbörlig heder lika mycket åt de fallne som åt de öfverlefvande. Destorarörelser, som kriget väcker till lif, de ädla egenskaper det frammanar, dess bländande framgångar och stora resultater ha kastat en illusorisk gloria öfver alla dess detaljer. Dess enskildheter ha blifvit absorberade af dess pomp och ståt. Pressen bidrager, såsom vi hoppas, dagligen att beriktiga detta falska sätt att se saken genom att:i hvarje hjerta inskärpa sanningen, hela sanningen rörande ett blodigt krig. Kommunikationernas hastighet bidrager högeligen till detta resultat. Den långa mellantid, som fordam förflöt, innan detaljerna rörande en drabbning nådde os3, beföfvade dem: i någon mån deras intresse och deras lifliga realitet. Men förmedelst telegcafen och jernvägen tyckas vi nu känna oss i omedelbar förbindelse med handlingens skådeplats, och pressen erbjuder i tilltagande grad hvarje man och qvinna utväg att stå i nära beröring med synerna och ljnden från slagfältet och sjukhuset. Vi kunna knappt tänka oss en högre pligt än att sålunda skingra den mest gigantiska och grymma blend alla illusioner och låta verlden se kriget sådant det verkligen är. Vi våga ej hoppas, att denna syn någonsin skall så förqväfva. de menskliga passionerna, att krig blir omöjligt; men vi kunna billigtvis hoppas, att den skall ingifva en tillväxande motvilja mot att: börja ett sådant. Ha väl de, som någon gång ropat på krig, då tänkt sig hvad ett krig verkligen vill säga? Lång tid torde verkligen draga om, innan denna lärdom är fullt inhemtsd, men att -inhemta den fullkomligt är en at civilisationens förnämsta förhoppningar. Den oafbruatva utveckliogen ef våra medel till ömsesidig förstöring skulle i sannivg vara förfärlig, om icke samtidigt inflytanden vore i verksamhet att hämma bruket af dem. Icke det minsta af dessa ioflytanden torde, såsom vi hoppas, ligga i de underbara medel, man nu eger, att ställa allt i full dager. Times Berlinkorrespondent skrifver den 22 i samma sorgliga ämne: Ändtligen hafva de första officielia förteckningarna på våra förluster i kriget blifvit offentlig-; gjorda. De uppfylla endast alltför fullständigt de sorgliga aningar, med hvilka vi sågo trupperva gå ut i kriget. Ehuru de inskränka sig till officerarne och endast angå några inledande drabbningar, innehålla de siffror som icke lätt skola utplånas ur menniskornas minne. Jag vill endast meddela några exempel. Såsom ni torde veta består ett preussiskt regemente på krigsfot af 3006 man med 69 officerare. Af dessa 69 officerare har 74:e regementet (hannoveravare) törlorat icke mindre än 30 i dödade och sårade vid Wissembourg: Det 77:e (äfven hannoveranare) har vid samma tillfälle förlorat 25 officerare, det 39:e (rheinländare) 26, det 82:a (bessare) 19, det 9 ringare) 16, det 83:e (hessare) 14, det 53:e (westfalare) 11, det 88:e (nassauåre) 9, det 80:e (hessare) 8 m. m. Ännu värre var det vid Woerth, der preussarne under fem förfärliga timmar stodo emot fransmännen, hvilka voro posterade på kullarna och icke kunde trängas ur sin ställning förr än de togos i flanken af wärtembergarne och bairarne. Der hade 58:e regementet (posnare) 32 döda och sårade officerare, det 59:e (äfven posnare) 23, det 7:e (kungliga grenadierer, niederschlesier och tyska posnare) 35, det 47:de (niederschlesier) 29, det 46:e (niederschlesier) det 57:de (viederschlesier) 30, 33, det 6:te (westfalare) 28, det 37:e (westfalare) 25 m. m. Hvilka förfärliga slutsatser vi måste draga af dessa j: de högre graderna rörande statistiska uppgifter il: fråga om förlusterna bland manskapet, behöfver jag icke säga. Men det fruktansvärdaste blodba-!. det bland alla under förra delen af detta fälttåg var det vid Spicheren, hvars tvärbranta höjder, : som försvarades af en mördande eld från kanoner, kulsprutor och chassepotgevär, tre gångef för-j:! gäfves stormades och slutligen togos med bajonettstrid. På denna fläck hade 10,000 preussare, hvilka småningom ökades till 27,000 att kämpa mot 40.000 fransmän. Ehuru den officiella förteckningen ännu icke sträcker sig till denna blodiga drabbning, kan jag icke betvifla riktigheten af det privata meddelande jag erbållit, enligt hvilket hela förlusten går till 2297 man, af hvilka 811 döde och 1486 sårade. Sålunda dödades eller så-1 rades hvar 12:te man. Några kompanier lemna-. de nästan hälften af sitt manskap på platsen, t. ex. 5:te kompaniet af 48:de regementet (rheinländare), hvilka gingo i elden med 250 man och kommo derifrän med 129, och 1:a kom-1 aniet af 8 regementet (konungens eget — randenburgare), som på aftonen af bataljdagen hade att befordra 107 kamrater dels till grafven, dels till hospitalet. För att nu öfvergå till den fasaväckande 3 dagars striden i närheten af Metz hafva vi om densamma endast ett enskildt med