Vv BYIKGUS MIUTAT ULLA UGDRAN, SLUUT BU8r tidlig harmoni med de sårades jämmer. Ehuru jag slagit in flera rutor i fönstren, lemnade dock luften derinne mycket öfrigt att önska. Det enda Jjus, som brann i koret, kom från den lilla lampa, som kallas den eviga lampan.. I denna healfdager måste man trefva efter de sårade. Utom tvenne, som, sårade i låret, sutto bland döende på altartrappstegen, rökande sina cigarrer, voro alla hopplösa. Under Mater Dolorosas staty låg en ung fransk officer, som, skjuten genom bröstet, hvilade sitt hufvud i en sjukvaktande franciskanernunnas sköte. På min upplysning, att den olycklige officerns sista stund var inne, runno tårar ur den barmhertiga vårdarinnans ögon. Barmhertighetssystrarne anse det grymt att icke uppfylla de många sårades önskningar. De vilja ha vatten, fastän de icke kunna svälja en droppe; än vilja de ligga på den ena sidan, än på den andra; än hoppas de slippa sina plågor genom att få ligga högre med hufvudet, än tyckas de vilja bereda sig lättnad i kampen genom att sträcka ut sina kalla, styfva händer och de synas mer fridfullt tillsluta sina ögon i döden om de få krama våra händer. På högra sidan af koret stå kyrkstolarne qvar; i dessa ligga eller sitta de mindre svårt sårade, rökande cigarrer eller ätande bröd; de skrifva eller diktera bref och kunna samtala med läkarne och sköterskorna om det nyss passerade. Jag lemnade kyrkan i det jag vid det obestämda skenet af en handlykta betraktade en sårad fransk soldat, som låg i vapenhuset och som gjorde militärisk honnör för mig. Vid iogången till det skjul, der läkarne företogo de svårare operationerna, voro nägra sjuke sysselsatta med att tvätta bort blodet från operationsborden och från goltvet. Amputerade lemmar hopsamlades och nedlades i Herrans åker.. : Operatörerna hade aftagit sina långa, svarta vaxduksförkläden och kastat uniformsrocken öfver sina röda skjortor. Sedan de afslutat sitt nervänsträngande arbete, sutto de och rökade Hölt lmgnt en tigarr, delände sina vinrationer med patienterna. När jag vandrade tillbaka till bivöaket gick det alldeles Omkring i min bjerna — var det verklighet det jag genomlefvat under de två senaste dagarna eller var det blott visioner efter ett dryckeslag? När jag gick in i mitt qvarter tog jag nattvaktens lanterna och läste i svart på hvitt nyheter om södra armåns seger. Denna glädjande förströelse befriade mitt bröst från den nedslagenhet, som aldrig borde tillåtas få inträde i ett krigsläger. Den ofvannämnde Londontidningen gör detta bref tillika med andra skildringar i samma ämne till utgångspunkt för några betraktelser i en artikel som ej skall läsas utan intresse. Times yttrar: En sak är åtminstone viss i underrättelserna från krigsskådeplatsen. Segrar kunna vara omtvistade och strategiska kombinationer dunkla, men deremot ligger ingenting tvifvelaktigt i de berättelser, man dagligen mottager om det pris af menskliga lidanden, hvarför utgången, hurudan den än må bli, köpes. Generaler och prinsar må efter behag afgöra, antingen fransmännen i förra weckan blefvo tillbakaslagna under Metzs kanoner, eller om preussarne jagades in i Janumonts stenbrott. Säkert är emellertid, att tre dagars skarp strid har lemnat fälten omkring Metz betäckta med döda från båda armåerna, och att de lugna byarne i grann-skapet nu måste vara uppfyllda med de sårades jämmer och klagan. Våra spalter ha under de senaste tå dagarne haft att bjuda på några lifliga illustrationer till krigets fasor; men ett bref, hvilket vi i morgse offentliggjorde från vår korrespondent i Berlin, som meddelar den officiella rapporten om del tyska förlusterna, koncentrerar dessa rysligheter i en fasaväckande förteckning. Han! berättar oss, att de tyska armeerna redan blifvit bokstafligen decimerade. Fall ha förekommit, då -kompanier ha Jemnat halfva sitt antal qvar på; slagfältet. Tyskarnes hela förlust uppskattas till icke mindre än 50;000 döda och sårade, Bref från ögonvitnen äro lika vältaliga i sin ohyggliga realitet. Låtom oss såsom ett prot taga scenen i kyrkan. vid Spicheren, beskrifven i ett bref från en tysk kirurg. Det berättar om syner och ljud, hvilka vi-under vanliga tider icke en gång skulle kunna tänka oss, De öfverskylas ar en viss poetisk gloria eller döljas i historiska allmänheter. Men de kunna ses i all sin ryslighet under 24 timmars vistelse i nämnda stad; och det är nödvändigt att konstatera, att sådant kan finnas till och att det är en oundviklig krigsomständighet. Kyrkans golf från altartrappstegen till förhuset. ntåt kyrkogården är betäckt med sårade sol-i dater, gom ligga sida vid sida på halm; somlige äro tyste med slutoa ögon och tätt hoptryckta läppar, de öfriga qvida ömkligt,. Tafior ur Kristi pinoshistoria omgifva dem ech förena sig i mystisk barmo i med de lidande krymplingarnes qval. Alla utom två äro utan hopp. Barmhertighetssystrarne hinna ej efterkomma deras ovupphörliga önskningar, och en hand att trycka i deras dödskamp styckes vara den bästa välgerning, man har satt erbjuda dem. Utanför kyrkan ha amputerade lemmar blifvit kastade i högar och medgräfvas tillsammans. När ki urgen begifver sig hem från sitt arbete, mötes han af nyheten om en ny tysk seger, köpt för priset af en mängd ytterligare dylika scener, som han nyss lemnat. Men så stor är krigets. sällsamma förtrollning till och med hos en man, i stånd till:den djupa rörelse, som -afspeglar sig i detta bref, att segerns glädjande distraktion bannlyser förstämningen ur hans bröst. Det är derföre att alla äro stånd till denna glädjande distraktion, om scenerna i Spicherens kyrka äro möjliga. På vår korrespondents i Berlin bref inhemta vi, att det simpla elementet mensklig passion är en af de förskräckligaste drifkrafterna i kriget. Detta är icke blott och tart en vetenskaplig kamp mellan armeer; det är en ursinnig strid mellan dödsfiender. Både tyskar och fransmän äro intagna af ett hat, som hopat sig i åratal, och såväl i anfall som försvar äro de liknöjda för slagtandet under utbrottet af sitt länge förqväfda raseri. Men till på köpet är det alltför tydligt, att krigefasorna blifvit på ett förfärande sätt försvårade genom de senaste årens uppfinningar. Det är icke längre krig; det är ett blodbad, säger en fransk tjensteman på Gravvlottes slagfält. De särskilda träffningarne på slagfältet tyckas ha blifvit afgjorda genom en fullständig tillintetgörelse på den ena eller andra sidan. Vi läsa om regementen-af-franska kyrassierer, som ena ögonI blicket anfalla det preussiska artilleriet och det andra äro nedgjorda. Den plötsliga de! .maskeringen af ett kulsprutsbatteri sopar påf få minuter bort en kår af Tysklands ädlaste, (; I f C c ( mm mA mm kr tå Om ng Int ft NR Ht DY Vt RÅ Ja Rd JA FN Ft MA I RE RA UL RR RR RR trapper. Sjelfva Balaklava tyckes ha blifvit fördunkladt i hvarje strid, som nu stått. Preussarne ha vid många tillfällen vunnit genom den enkla fördelen att ega flera soldater. än den franska ammunitionen kunde j