för att kunna möta honom med utsigt till en lycklig utgång. Naturligtvis förändrades saernas ställning med hvarje timme och hvarje dag blef en vinst. Rapporterades det, att fienden icke ryckte fram, så kunde man skjuta de efterföljande afdolvingarnes: afstigningsplatser ännu en station längre fram. Men äfven denna jernvägstransportene Svåra uppgift var förutsedd och genom vederbörande styrelse på det omsorgsiullaste förberedd, så att så snart mobiliseringsorder var utfärdad kunde en hittills okänd, lysande upppift lösas genom alla vederbörandes rastlösa verksamhet. På detta sätt hade man från början beräknat att undgå hvarje olycka eller hvarje tillbakagående rörelse. Härarne samlade sig vid Trier, framför Mainz samt på begge sidor af Rhein kring Mannheim; deras förtrupper ryckte fram allt efter som förstärkningar ankommo. Då alla jernvägar voro indragna i transportens kombinationer, och trupper af olika kårer, allt efter som deras mobilisering blef afslutad, transporterades på en linie, och då de sedermera anländande kårerna fördes in på de frammarscherandes första linie, och detta fortsattes medan de främsta trupperna redan slogos med fienden, så måste det bil nästan omöjligt för vår motståndare att underrätta sig om de tyska härarnes uppställning. Deremot hade man på ,vår sida erhållit fullständig och tillräcklig upplysning om de franska härarna derigenom, att deras kårer formerade sig vid gränsen och i veckor blefvo lugnt stående vid denna. Deraf blef det klart att fienden utvecklade sig vid den preussiska Saar-floden, medan marskalk Mac Mahons kär befann sig i en viss isolering i Elsass, och att en kär höll på att formera sig vid öfre Rhein. Så länge de tyska härarnas frammarsch icke var fullbordad, måste den högsta ledningen fatta sin uppgift säsom rent defensiv; men den hade ingalunda för afsigt, trots Frankrikes initiativ, att fortsätta denna hållning, så snart den disponerade öfver medel att uppsöka motståndaren på hans eget område. Ingenting kunde mera inbjuda till att utföra detta med en del af krafterna än Mac Mahons närhet intill kronprinsens här. Den sistnämnde hade erhållit den uppgiften, att skydda Sydtyskland så länge den defensiva vänttiden varade. Denna uppgift kunde icke lögas bättre än genom att gå offensivt fram på venstra Rheidstranden och uppsöka den Sydtyskland hotande motståndaren på hans egen mark. Till följd häraf bröt kronprinsen. upp, öfvergick den 3 Augusti Lauter, tillintetgjorde den 4 Augusti Douays division vid Wissembourg och slog den 6 iden blodiga bataljen vid Wörth marskalk. Mac Mshons genom trupper söderitrån förstärkta kår så, att den med ofantliga förluster nästan helt och hållet upplöstes. Sydtyskland blef genom denna lysande seger befriadt från den hotande invasionen, Elsas på samma gång pröfradt, eliten af de afrikanska trupperna Rjord oskadlig och passen i Vogeserna öppnade för de tyska kolonnernas inmarsch. På samma bataljdag vanns äfven vid Saar en stor och vigtig seger. Det var icke armåkommandots afsigt att erbjuda den fiendtliga hufvudhären ett afgörande slag förr än samtliga dertill bestämda truppmassor samlat sig. En öfver floden framskjuten division kom dock strid med, efter hvad det tycktes, svaga iendtliga krafter. Motståndaren understödde sina fäktande trupper, så att kampen antog större dimensioner, och nu skyndade äfven rån preussisk sida alla i närheten stående trupper, till en del på jernväg, fram för att öra den en gång började striden till ett seserrikt slut. Resultatet blef, att det lyckales 26 preussiska bataljoner att kasta hela kåren Frossard, till hvars understöd ytterlivare 2 divisioner af Bazaiaes marscherade ram, ut ur en efter militäriska begrepp nätan oictaglig ställning. Begge dessa segrar veledsagades af utomordentligt stora följder; tora moraliska och strategiska resultater blefvo uppnådda. Den franska härens nimus var äfven i verldens ögon bruten, två af less kårer voro upplösta (?) och dess hufvudtyrkas, våra gränser hotande, ställning gjord ;hållbar. MEESE