oo, FE As hela står till samma pris antingen den skeppas från Stockholm eller Krossekärr. Men från Norberg blir den i alla händelser omJ kring 5 s. billigare öfver Stockholm. -Prisuppgiften för best Peases coke hafva vi fått dels ur Berg-und Hättenmännische Zeitung, dels af en ingeniör, som besökt platsen. Öm nu priset på goda cokes stigit i England, gäller detta i samma grad den engelska jerntillverkningen och minskar således icke skilnaden i tillverkningspris. Vi hafva i vår artikel för den 20 Juli för ryska marknaden beräknat frakt och assurans till Kronstadt samt pråmning till Petersburg i medeltal för seglationstiden till 30 s. pr ton för stålräls. Tidningen Economist uppger i sin Commercial Review of 1869 att fraktpriset mellan engelsk osthamn och Kronstadt stigit från 10 till till 45 s. pr ton. Lägg härtill pråmning från Kronstadt till Petersburg, som vanligen kostar under våren omkring 5 8. sommaren 8—10 och hösten 11—15 s. prt ton, samt assurans af för våren 35—25 8.,. sommaren 15—20 och hösten 30—70 s. prj. 100 pund sterl., så torde medgifvas att vi ej räknat medeltalet för högt, ehuruväl vi medgifva att för några år sedan, innan Ryss-l lands rälskonsumtion stigit till så ofantligt belopp som nu är förbållandet, man medl lätthet fick skenor fraktade till 5 s., dock blott till Kronstadt. Men äfven detta gör med pråmning oeh assurans omkring 20 s. pr ton från Eogland till Petersburg. Då vi dertill icke blott beräknat tillverkningspriset i det hela för stålräls omkring 1 pund högre, än som här af fackmän antages, utan dessutom för säkerhets skull uppskattat stålskenors värde till 2!2 pund högre än det nuvarande, som dessutom för tillfället är under ytterligare stegring, anse vi oss på intet sätt öfverskattat vinsten på stålräls efter berglagsbanornas fullbordande vid väl belägna verkstäder då vi beräknat den till 3 pund pr ton. Engineering, anser äfven vår beräkning af kostnaden vid utvalsning till skenor af bessemergöten alltför låg, då man ej ensi England kan åstadkomma detta pris. Men skilnaden består dels deri att vi för närvarande med skäl kunna anse vår bessemerhandtering stå öfver Englands i betraktande af mindre afbränna och afklipp, större hårdhet och jemnhet, dels i att våra malmer äro bättre, hvilket gör att vi kunna framställa godt Bessemerstål direkte från malm, medan det i England vaniigen sker från tackjern, hvilket orsakar dyrare process och sämre produkt med större bränsleoch arbetskostnad samt ökad spillning. Vår beräkning är tvärtom väl hög, hvilketjast skett med atsigt, såsom af artikeln ock synes. I afseende på fördelarne af att direkte utvalsa de ännu gjutvarma götena vilja vi här åberopa ett utlatande af direktören vid Dannemora-verkens masugnar, E. Westman ar sista häftet af jernkontorets annaler för :1870, dervid blott anmärkande, att han i detta fall är en af våra förnämsta fackmän samt att dessutom annalerna före utgifvandet granskas af jernkootorsfullmäktige, Sveriges förnämsta auktoritet i dessa frågor. Han säger deri: Hittills har bessemermetallen ej kunnat tillverkas synnerligt billigt, emedan metoden åtminstone inom vårt land ej varit fullt utvecklad och derför medfört många tekniska svårigheter, som först måste öfvervinnas; men erfarenheten har redan tillräckligt visat att, om behörig drifkraft förefinnes och verket icke göres i alltför liten skala, samt helst ställes i förening med på samma plats anordnad manufakturering, så kan ingen mer tou I billighet mäta sig med bessemerproCessen. . . Att här uppgifva några siffror tjenar till intet, då de personer, som hafva någon tanke på dylika anläggningar, lätt kunna erhålla .sådana från de ställen, som häri redan hafva erfarenhet och der fullt tillförlitliga uppgifter kunna erhållas. Tänka vi oss bessemergöt tillverkade för ett lägre pris än det för smältstycken vanliga, hvilket ej är för mycket sapgviniskt, och arrangera VI dessutom så att dessa ännu varme kunna inläggas i en vällogn, hvilken möjligen med tillbjelp af masugnsgas egentligen eldas med det stybb, hvilket erhålles såsom affall vid masugnen, så behöfves ej någon beräkning för att inse, hur billigt detta jern bör blifva. Meningen med att 1 vällugden ivlägga göten, medan de isynnerhet i sitt inre hafva qvar större delen af sin gjutvärme, är att med minsta möjliga bränsleåtgång få en jemn upphettning ända igenom hela götet, och tördelon at att sålunda erhålla en god invärme på göteninses, isynnerhet då det är fråga om stora pjeser, lätt af enhvar, som handterat sådana och vet, hur svårt det annars är att få kärnan att sträcka sig likformigt med ytan.n Med dessa åsigter, uttalade af en framstående fackman och bestyrkta af deputerade från våra samtliga bergslager, torde man lätt utomlands finna att vi redan på flera ställen äro vana vid att tillverka godt och billigt bessemerstål, knappast på något ställe der. fannit malmen oduglig samt att vi äfven derför med giadt hopp motse den dag, då Sveriges nu ruinorade jernhandtering nästan öfverallt förvandlats till en gärdelas lönande stålbandtering, grundad på åstadkvmmandet af på en gång goda och billiga samt derför; lätt afeättliga varor. d Vi ämna visst ej nmnderlåta att, såsom: Engineering råder oss, i första rummet tillverka axlar och hjulband, hvarvid våra ut-; märkta råvaror befallg ett högre pris. Med: dessa dyrbara varor af 20—49 rdrs värde: för gentnern kunna, vi uppsöka ej blott vär östra granss, ntan de mest aflägna delar af jorden; Vi vilja äfven göra stålplåt till ångpannor och skeppsbygnad, sat för öfrigt allt som kan bra betala sig. Vi ämna dervid ej såsom hunden släppa ett säkert köttstycke och gripa efter skuggan. Kunna vi ej förmånligare snvända vara råvaror, skola: vi förse Englands stälfabrikatign med råvarorna ktackjern och bessemerstål, äfven om derigenom värt folks intelligens och den billiga drifkraft, vi egaistora vattenfall, då skall förbli obegagnad. Men vi hoppas att j alla händelser mången framtida bergsman skall med tacksamhet minnas de artiklar i EngiIneeringo, son genom att bestyrka det inre värdet af hans nu för fäöfot liggande grufvor isngifvit. hanom den tHillförsigt, bvarförutan