haÖera ar d j b I tillbaka i all säkerhet. Så länge marskalken licke kände sig alltför mycket hotad af preus,sarnes framträngande på sin högra flygel emot l under Metz och gaf derigenom Frankrike det JT oklokt att blifva stående under Metz. KronI Fredrik Carl hotade honom i fronten. -Jneral Steinmetz kringgick honom från venIster. Istra Moselstranden. anföll oss fienden med en mycket stor styrka, I medan vi endast hade två armekårer på högra I stranden. Som Stod Iramtor Metz, Ironv Inov NUcHacH och stannade genom sin ställning under den I starka fästningens kanoner de preussiska armekårerna, så att Mac Mahon kunde draga sig Trouard, Toul och Bar le Duc, höll han sig rådrum af två dagar, som det hade att tacka för bildandet af armen vid Chålons. Den 14 på morgonen ansåg marskalken det för prinsen kringgick honom till höger, och peins eBazaine lät nu sin armå gå öfver venUnder denna operation I Preussarne besköto oss med kanoner på en front af vid pass en mils utsträckniog; .vårt artilleri besvarade elden. General Decaens kår blef först anfallen och höll sig. beundransvärdt. General Ladröirault, som, Tredan hade börjat draga sig mot norr, vände : ox om och: gjorde ett mycket djerft och väll, Tutfördt anfall mot fiendens högra flygel. Denne , måste nu taga sin tillflykt till reserven. Preus-l Tsarne blefvo i denna fäktning tvungna attl. j draga sig tillbaka till sina kantonementer.. Konungen har sjelf tillstått det. Men hvad. han icke säger, är att två af hans divisioner vacklade fram och tillbaka mellan Fort Quen! tin och Fort S:t Julien under ett hagel af; projektiler. En vigtig episod i denna strid, var mitrailleusernas användande. Fienden anföll i stora massor ett af våra regementen, som tycktes hafva vågat sig--allt för långt fram; plötsligt öppnade sig franska lederna och demaskerade mitrailieuserna, två batterier, tolf stycken! Det var en förfärlig, allt bortsopande eld. Preussarne föllo kompanivis. Det var en hög af döda, som nästan förskräckte general Picard sjelf. Slagna, och det grundligt, lemvade preussarne oss valplatsen och qvarlemnade 8000 lik på platsen. Minst 30,000 man måste. på deras. sida ha gjorts odugliga till strid; och de måste bedja oss om vapenhvila för att begrafva sina döda. Bazaine har tagit en blodig hämnd. Förl; att fullfölja sin plan, drog han sig mot Verdun, i det han satte sin armå i ställning till, att nå Verdun och Meuse, om det varl. nödvändigt, utan att likväl aflägsna sig ; från Metz; från hvilket han. erdast. Tar på, ett par mils afstånd. Några timmars väg. från Metz och en dags väg från Verdun af-bidade han Steinmetz, som ryckte fram från norr, och prins Friedrich som angrep honom i ! fronten. Hvad beträffar kronprinsens armå,l som för öfrigt var illa medtagen, så stod den ! för långt mot söder, vid Toul Commercy och Bar le Duc till, för att för ögonblicket behöfva fruktas. Bazaine behöfde således en-jJ( dast vända sin uppmärksamhet på Steinmetz 4 70:000 och på prins Friedrieh-Carls 225,000 1s man. Marskalken, som stod på de två vägar, son från Metz föra till Verdun, väntade fienl den i en god strategisk ställniog. De båda vägarne ligga endast 1!2 tysk milfrån hvarandra. Bazaine, som -stod på höjderna mel-4 lan de båda vägarne, stödde sin högra flygel, : mot Vionville och och sin venstra mot Donz( court. Derifrån hotade han Gravelötte, dens punkt, hvarifrån de båda vägarne utgå. Storas manövrer skulle här vara omöjliga för Stein-1 :metz och prins Friedrich-Carl--då de-mellart Thionville och Metz endast hade en land-; sträcka af 3 mils bredd att-agera på. Mar-! skalken mottog den 16 Steinmetz angreppii vid Doncourt och prins Friedrich Carls vidln Vionville. . Fienden drefs tillbaka med en för-t lust, som väl kan kallas ofantlig; han blef utdrifven ur sina ställningar, och vår armå ll tillbragte natten i dem, , ,Bazaine har häri-lf genom hindrat en verksam förbindelse mellan Steinmetz och prins Friedrich Carl. Om marskalken icke hade andra för sig än dessa; kunde; han gripa till offensiven, nen ban har till höger om sig kronprinsens arm. År vår armå, som bildas i Chålons, i stånd att hälla denna arme stången, i fall den sökte kringgå Bazaine? Detta är frågan. Marskalken säger icke i sin depesch hvart han ämnar marschera; han säger endast att ban ämnar fortsätta sin marsch, sedan han kompletterat sin ammunition. . Slågot Vd Pange. ; En af Standards korrespondenter, hvilken följer det franska högqvarteret, skrifver om detta slag: Kl. 1 på söndagsmiddagen den 14, säger han, var franska armen, 180,000 man stark, lägrad rundt omkring Metw. En allvarsam strid var väntad redan dagen förut. -Åtskilliga försök hade blifvit gjorda att locka fienden ut ur skogarne, som af honom höllos besatta. Den preussiska armen under prins Friedrich Karl eller, rättare, de under Steinmetz nu förenade armekårerna, 150,000 man starka, hade intagit sin position på vägen till Boulay, och vid den-punkt, der den korsar vägen till Borny. Vägen från Bellenoir-och Borny till skogshöjden vid sistnämnda ställe var besatt af preussarne. En del af deras divisioner doldes i skogen. Hela morgonen hade skott vexlats och en skärmytsliog pågått, och det såg ut som om ingen mera allmän strid skulle komma att ega rum denna dag. Kl. half till 2 erhöllo de franska. trupperna order att verkställa sin reträtt öfver Mosel i riktning!f mot Verdun. Kl-2 gick avantgardet öfver) floden på en pontonbro, som kort förut blif-lr vit sträckt derötver, och bagage, tross ochls materiel gingo öfver på andra bryggan irikt-le ning mot Longueville.. Kejsarens vagnar voro(c redan på väg, Prins Napoleon och kejsaren! sjelf begåfvo -sig en balf timme senare tilll: häst från Metz i samma riktning, Kl. 3 voro 3:dje kåren Decsen, 4:de I Ad-1t4 mirault och kejserliga gardet under Bourbakil färdiga att bryta upp och begynna öfyer-is gängen, då plötsligen -preussarne sågos göralt (6 Y f 6 q S I E s E ! q I h f f j s 1 f l j 1 l l f 1 f l Isig redo tili strid: somliga af deras regementen intogo tiraljörspositioner, andra förbeI redde offensiva rörelser framför ekogshöjdernal: vid Berny och i riktniog mot Grizy ochi: Mercy les Metz. Afsigten var genomskinlig.! De franska trupperna under Bazaines kom1 mando bestodo af 3:dje och 4:de armekårerna: och kejserliga gardet. De hade frontställ-i ning met Borny, Grizy och Mercy-le-Metz. Kejserliga gardet bildade reserven i närheten