kårerna, så att Mac Mahon kunde draga sig tillbaka i all säkerhet. Så länge marskalker icke kände sig alltför mycket hotad af preussarnes framträngande på sin högra flygel emo Trouard, Toul och Bar le Duc, höll Han sig under Metz och gaf derigenom Frankrike det rådrum af två dagar, som det hade att tacka för bildandet af armen vid Chålons. Der 14 på morgonen ansåg marskalken det för oklokt att blifva stående under Metz. Kronprinsen kringgick honom till höger, och prins Fredrik Carl hotade honom i fronten. General Steinmetz kringgick honom från venster. Bazaine lät nu sin arme gå öfver venstra Moselstranden. Under denna operation anföll oss fienden med en mycket stor styrka, medan vi endast hade två armekårer på högra stranden. Preussarne besköto oss med kanoner på en front af vid pass en mils utsträckning; vårt artilleri besvarade elden. . General Decaens kår blef först anfallen och höll. sig beundransvärdt. General Ladmirault, som redan hade börjat draga sig mot norr, vände oa om och gjorde. ett. mycket djerft och väl utfördt anfall mot fiendens högra flygel. Denne måste nu taga sin tillflykt till reserven, Preussarne blefvo i denoa fäktning tvungna att draga sig tillbaka till sina kantonementer. Konungen har sjelf tillstått det. Men, hvad ban icke säger, är att två af hans divisioner vacklade fram och tillbaka mejlan Fort Quentin och Fort S:t Julien under ett hagel af projektiler. En vigtig episod i denna strid var mitrailleusernas användande. Fienden anföll i stora massor ett af våra regementen, som tycktes.hafva vågat sig allt för långt fram; plötsligt öppnade sig franska lederna och demaskerade mitrailieuserna, två batterier, tolf stycken! Det var en, förfärlig, allt bortsopande eld. Preussarne föllo kompanivis. Det var en hög at döda, som nästan förskräckte general Picard sjelf. Slagna, och det grundligt, Jemnade preussarne oss valplatsen och qvariemnade 8000 lik på platsen. Minst 30,000 man mäste .på deras. sida ha ojörts odugliga till strid, och de måste bedja oss om vapenhvila för att begrafva sina döda. Bazaine har tagit en, blodig, hämnd. För att fullfölja sin plan, drog han sig mot Verdun, det han satte sin armå i ställning till att nå Verdun och Meuse, om det var nödvändigt, utan att likväl aflägsna sig från Metz, från hyilket ban endast var på ett par mils afstånd. Några timmars väg från Metz och en dags väg från Verdun afbidade han Steinmetz, som ryckte fram från norr, och prins Friedrich som angrep honom i fronten. vad beträffar, kronprinsens armå, som för öfrigt var illa medtagen, så stod den för långt mot söder, vid Toul Commercy och Bar le Duc till, för att för ögonblicket behöfva fruktas. Bazaine behöfde således enlast vända sin uppmärksamhet på Steiometz 70,000 och på prius Friedrich Carls. 225,000 nav. Marskalken, som stod på de två vägar, som. från Metz föra till Verdun, väntade fienden i en god strategisk ställning. De båda vägarne Jigga endast 1!0 tysk milfrån hvarandra. Bazaind, som stod på höjderna meljan de båda vägarne, stödde siu högra flygel, mot Vionville och och sin venstra;mot Doncourt. Derifrån hotade han Gravelotte; den: punkt, hvarifrån de båda vägarne utgå. Stora manövrer skulle här vara omöjliga tör Steinmetz och prins Friedrich Carl -då de mellan Thionville och Metz endast hade en landsträcka af 3 mils bredd-att agera på. Marskalken mottog den 16 BSteinmetz angrepp vid Doncourt och prins Friedrich Carls vid Vionville. . Fienden drefs tillbaka med en förust, som välskan kallas ofantlig; han blef itdrifven ur sina ställningar, och vår arme illbragte vatten i dem, Bazaine, har härisenom hindrat en verksam förbindelse mellan Steinmetz. och prins Friedrich Carl. OM marskalken icke hade andra för sig än dessa, unde han gripa till offensiven, men han har ill höger om sig kronprinsens arme. År vår urme, som bildas i Chäålons, i stånd att hålla lenna armå stången, i fall den sökte kringgå Bazaine? Detta är frågan. Merskalken säser icke i sin depesch hvart han ämnar marschera; han säger endast att ban ämnar ortsätta sin marsch, sedan han kompletterat sin ammunition. om SPV RIe SD oo mn En af Standards korrespondenter, hvilken följer det franska högqvarteret, skrifver om detta slag: ; KI. 1 på söndagsmiddagen den 14, säger! han, var franska armen, 180,000 man stark, ägrad rundt omkring Metz. En allvarsam strid var väntad redan dagen förut. Atskiliga försök hade blifvit gjorda att locka fienlen ut ur skogarne, som af honom höllos besatta. . Den preussiska armån under prins Friedrich Karl eller, rättare, de under Steinmetz nu förenade armekårerna, 150,000 man starka, nade intagit sin position på vägen till Boulay, och vid den punkt, der den Korsar vägen till Borny. Vägen från Bellenoir och Borny till skogshöjden vid sistnämnda ställe var besatt af preussarne. En del af deras divisioner doldes i skogen. Hela morgonen häde skott vexlats och en skärmytsling pågått, och det såg ut som. om ingen mera allmän strid.skulle komma att ega rum denna dag. Kl. half till 2 erhöllo de franska trupperna order att verkställa sin reträtt öfver Mosel i riktning mot Verdun. KI. 2 gick avantgardet ötver floden på en pontonbro, som kort förut blifvit sträckt deröfver, och bagage, tross och materiel gingo öfver på andra bryggan i riktning mot Longueville. Kejsarens vagnar voro redan på väg. Prins Napoleon och kejsaren sjelf begäfvo sig en half timme senare till häst från Metz i samma riktning. Kl. 3 voro 3:dje kåren Decaen, 4:de PAdmirault och kejserliga gardet under Bourbaki färdiga att bryta upp och begynna öfvergången, då plötsligen preussarne sågos göra sig redo till strid: somliga af deras regementen intogo tiraljörspositioner, andra förberedde offensiva rörelser framför skogshöjderna vid Borny och i riktning mot Grizy och Mercy les Metz. Afsigten var genomskinlig. De franska trupperna under Bazaides kommando bestodo af 3:dje och 4:de armekårerna och kejserliga gardet. De hade frontställning mot Borny, Grizy och Mercy-le-Metz. Kejserliga gardet bildade reserven i närheten af fort Quentin. Kl en qvart efter fyra begynte anfallet. En stark artillerield öppnaJas nå alla håll Mitvaliäcorna haägtnta tt