från bildar Seine på en längre sträcka försvarslinien, tilldess söder om Meudon fästena Issy, Vanvres, Montrouge, Bicetre och Ivry fortsätta den första försvarslinien, som på åtskilliga ställen har mindre verk (raveliner och hornverk) framför sig. Samtliga fästen äro bastionerade, försedda med betäckta vägar, som förstärkas med inmurade caponierer och innesluta bombfasta kaserner och krutmagasiner. Innanför denna främsta försvarslinie, som har en omkrets af öfver 6 geografiska mil, ligger den egentliga hufvudvallen som omgifver Paris samtliga förstäder (14 till antalet) och en mängd byar, hvilka blefvo inkorpoterade i Paris den 1 Januari 1860. Denna vall har 85 bastioner och en graf framför sig, som är 72 fot bred och kan fyllas med vatten från Seine. Vallens sluttning ned mot grafven, den så kallade escarpe, är murad och frn en glacis skyddad mot beskjutning. nnanför vallen bildar en stenlagd kommunikationsväg föreningsmedlet längs hela omkretsen; en mängd genomskärningar äro utförda, som utmynna från 52 större och mindre gator i förstäderna. Särskilda mått och steg äro träffade för att möjliggöra hastiga, större utfall af besättningen. Innanför hufwudvallen ligger ännu en ringmur, som är 6 till 7 alnar hög. Den är uppförd åren 1784 till 1790 af Ludvig XVI och omgifver det egentliga Paris. Den har en bredd af omkring en mötre (3 fot), men måste nu för tiden anses för att vara af ringa betydelse för Paris försvar, hvilket deremot, under förutsättning af tillräcklig proviant för den stora befolkningen och trupperna, med framgång skall kunna underhållas i flera veckor till och med emot så stora armåer, som de, hvilka i vår tid föras i fält af stormakterna.