kizzer från en badort vid vestra kusten. Af LAJOS. 1. Ankomsten. var. en herilig Jalidag. De föregående es åskväder Hade rensat luften, så att nu kändes helt sval, fastän det var vid en på förmiddagen, då den brännande rsolen står högt på himmeln. — På ittrande, lätt krusade hafvet, ilade måt en frustande ångbåt. Däcket var uppyldt af passagerare, nya badgäster, som ämnade sig till den för sitt .sköna hafsvatten och sin helsosamma -gjö-, och skogsluft så berömda badorten X. Längst i aktern, på en hög af uppstapladt bagage at alla slag, låg en ung man beqvämt utsträckt, under det han med mycket välbehag rökte sin fina Havannacigarr, Framför honom; med en ofantlig sjökikare för ögonen, stod en ståtlig, högväxt mån. Han hade länge betraktat det oändliga, i blått och grönt skiftande hafvet, med alla de otaliga master och segel, som syntes längst borta vid horisonten. Hör du, Krönsköld, huru mycket kan klocka vara? frågade den förre,i det han lät höra en tjudelig gäspning. Börjar do blifva otålig, min käre Lindenhjelmn, sada Kronsköld, i det han tog kikaren från ögonen. Börjar, upprepade den gäspande, ia, förundrar det dig inte att jag förhållit mig, så stilla och tålig under hela denna odrägliga resa? Men nu börjar jag att ledsna på det här; jag hoppas att vi snart måtte vara frammel, Ja, vi ha redan en stund sett X. och inom några minuter måste vi vara der, sade Kronsköld. I ett nu var löjtnant Lindenbjelm på benn och framme vid relingen med kikaren för ögonen. Nej, so så mycket folk!s utropade han