STOCEHOLNH den 18. Ang. Den förhoppning, som franska telegrammer i går uttalade, att prenssarne, efter att ha varit underlägsna och lidit stora förluster i några efter hvarandra följande engagementer, skulle ha afstått från försöket att afskära fransmännens återtågslinie, har icke bekräftat sig. Den del af franska armån, som den 15 tillbakaslog preussarne öster om Metz och som sedermera gick öfver Mosel, har på återtäget från Metz till Verdun (sannolikt i trakten af Mars 1a Tour) blifvit angripen i flänken af tre preussiska armekårer, som vid Pont-å-Mousson gåttöfver Mosel och hvilka, enligt ett telegram i Berl. T., redan den 15 synesiha haft kavalleripiketer framskjutna ända till Vigneuiles. Att döma af tonen i det officiella preussiska telegrammet synas förlusterna på den preussiska sidan ha varit ofantliga. Resultatet af striden har emellertid blifvit, att denna del af de franska stridskrafterna återvändt i skydd af Metz fästningsverk. Härigenom skulle det ou visserligen tyckas som kunde preussarne temligen obehindrådt marschera fram mot Chålons sur Marne; men det torde icke hafva sig så lätt att omedelbart efter en så blodig strid, som kostat så förfärliga uppoffringar och utan tvifvel desorganiserat en mängd truppatdelvingar, genast rycka fram å sidan om Verduns starka fästning och lemnande en ansenlig fransk armå i sin rygg, för att möta den andra franska armö af RR a 110,000. man, som nu står färdig vid Chålons och med hvilken Mac Mahön förmödlien vid detta lag förenar sin och Faillys årer. Skulle äfven denna armå blifva tillbakaträngd mot Paris, så är dermed för ingen del saken utagerad. Det stora afgörande slaget kommer då att utkämpas under-murarne af Paris, och flera hundratusental af nationalgardister och frivilliga, som under de sista veckorna strömmat under favorna, kunna då deltaga i striden. Stämningen i Paris är sådan, att hvarje vapenför man reder sig att känpa för fosterlandet; alla partistridigheter tystna; det finnes blott en enda tanke: fäderneslandets räddning! Fästningen Phalsboarg i Vogeserna, som preussarne redan för en vecka sedan påstodo sig ha tagit, är så litet i deras våld, att besättningen tvärtom gjort ett utfall och tillfogat de belägrande betydlig förlust. P.S. Sedan ofvanstående skrefs har telegram ingått från franska sidan, af hvilket man finner, att striden egt rum vid Gravelotte, en by knappt 1 mil vester om Metz; enligt denna uppgift skulle fransmännen segrat i-striden, ebouru med betydlig förlust af masskap. Det talas der heller iogenting om att franska armen återvändt till Metz; måhända -är det blott en eller annan afdelning, med hvilken detta är fallet. Eget är också att det i preussiska rapporten heter, att preussarne med framgång försvarat valplatsen, och att det icke talas om tagna kanoner, fångar o. s. v. Det sanna förhållandet; kommer väl snart att framgå ur de nya underrättelser man erhåller om vidare .operationer. Af ett senare ingånget telegram finner man att marskålk Basaine rapporterar, att hän å en helt annan punkt, nemligen mellan hionville !och Boncourt (sålunda förmodligen vid floden Orne i närheten af Briey, några mil nofr om Gravelotte) vunnit seger och sedermera endast på ett par timmar, i ändamål att förse sina trupper med ny ammunition, uppskjutit sitt vidare framryckande. Den patriotiska häntörelsen i Frankrike har gripit gamla som unga. Man ser gamla män, som på länge ej handterat geväret, anmäla sig till aktiv krigstjenst. Och det ej blott militärer. Civila af alla klasser och grader låta införa sig i rallorna. Bland dem näm. nes särskilt f. undervisningsministern Duruy, gom förut har två söner vid armn. Sjelf-har han ingått som simpel karl vid mobilgardet. En af sönerna var förut medarbetare i La Libertg, och denna stidning meddelar nu enskrifvelse som f. d. ministern tillstält honom, ogh hvarg innehåll. så väl uttrycker den allmänna sinnesstämningen i Frankrike, att det förtjenar återgitvas. Det lyder: Ni önskar erfara något om min son, eder förre medarbetare. detta ögonblick har jag mottagit ett bref från honom, dateradt Sarrebourg, måndagsmorgonen. Efter det ärofulla nederlaget vid Wissembourg, hvarest tio fiender stupade för hans skott, stred han två dagar derefter vid Freschwiller, der 33,000 man kämpade mot 140000. 1:sta tiraljörregementet eller åtminstone återstoden af detsamma hade på grund af sin hjeltemodiga hållning vid Lauter gjort sig förtjent af hedern att. stödja återtåget. Vi stormade tre gåoger med bajonetten i hand — skrifver Han till mig — och drefvo preussarne öfver en kilomåtre tillbaka, men vi måste vika för öfvermakten, Under de sista fyra dagarne hafva. vi stridit två gånger och tillbringat den öfriga tiden på marscher utan bröd; vi kunde knappast få oss en skorpa. Vi äro halfdöda af trötthet. Från i går eftermiddag kl. 6 till i dag kl. 3 på morgonen hafva vi icke rastat ett enda ögonblick. Fötterna begärde pardon, men hjertat var oförfäradt. Det tyckes vara en afgjord sak, att hvarken kulor eller kartescher vilja hafva något med mig att göra. Mitt kompani stod hela tiden i spetsen för bataljonen, och af dess 120 man återstå endast 40. Våra offiRT MP