STOCKHOLM aen 18 Aug. Den förhoppning, som franska telegrammer i går uttalade, att pfeassarne, efter att ha Varit underlägsos Och lidit stora förluster i några efter hvarandra följande engagementer, skulle ha afstått från försöket att afskära fransmännens årtertågslinie, har icke! bekräftat sig. Den del af franska armen, som den 15 tillbakaslog preussarne öster om Metz och som sedermera gick öfver Mosel, har på återtåget från Metz till Verdun (sannolikt i trakten af Mars la Tour) blifvit angripen i. flanken af tre Preussiska armekårer, som vid Pont-å-Mousson gått öfver Mosel. och hvilka, evigt ett telegram i Borl. T., redan den 15 synesiba haft kavalleriPiketer framskjutna ända till Vigneulles. Att döma af tonen i det officiella preussiska tegrammet synas förlusterna på den preussiska sidan ha varit ofantliga. Resultatet af striden har emellertid blitvit, att denoa del af de franska stridskrafterna återvändt i skydd af Metz fästoingsverk. Härigeoom skulle det ru visserligen tyckas som kunde preussarne temwligen obehindradt möårschera fram mot Chålons sur Marne; men det torde icke hafva sig så lätt att omedelbart efter en så blodig strid; som kostat så förfärliga uppoffringar och utan tvitfvel desorganiserat en mängd truppafdeloingar, genast rycka fram ä sidan om Verduns starka fästning och emnande en ansenlig fransk armö i sin rygg, för att möta den andra franska armö at 110,000 man, som nu står färdig vid Cbålons och med hvilken Mac Måhon förmodligen vid detta lag förenar sin och Faillys kårer. å Skulle äfven denna armå blifva tillbakaträngd mot Paris, så är dermed för ingen del saken. utagerad. Det stora afgörande slaget kommer då att utkämpas. under murarne af Paris, och flera hundråtusentaäl af nationalgardister och frivilliga, som under de sista veckorna strömmat under fanorna, kunna då deltaga i striden. Stämningen i Paris är sådan, att hvarje vapenför man reder sig att kämpa för fosterlandet; alla partistridigheter tystna; det finnes blott -en enda tanke: fäderneslandets räddning! Fästoingen Phalsbourg i Vogeserna, som preussarne redan för en vecka sedan påstodo sig ha tagit, är så litet i deras våld, att besättningen tvärtom gjort ett utfall och tillfogat de belägrande betydlig förlust. P. S.: Sedan ofvanstående :skrefs har telegram ingått från franska sidan, af hvilket man fioner, att striden egt rum vid Gravelotte, en by knappt 1 mil vester om Metz; enligt denna uppgift skulle fransmännen segrat i striden, ebura med betydlig förlust af manskap. Det talas der heller ivgenting om att franska armen återvändt till Metz; måhända är det blott en eller annan afdelning, med hvilken detta är fallet. Eget är också att det i preussiska rapporten heter, att preussarne . med framgång försvarat valplatsen, och att det icke talas om tagna kanoner, fångar o. s. v. Det sanna förkaan. det: kommer väl snart att fram ga ur de nya underrättelser man erhåller om vidare operatior.er. Af ett senare ingånget telegram finner mar att marskalk Basaine rapporterar, att har lanmvälele annan punkt, nemligen mellan hionville och Boncourt (sålunda förmodliger vid floden Orne i närheten af Briey, några mil norr om Gravelotte) vunnit seger och sedermera endast på ett par timmar, i ändamål att förse sina trupper med ny ammunition, uppskjutit sitt vidare framryckande. Den patriotiska häntörelsen i Frankrike ha gripit gamla som unga. Man ser gamla män som på länge ej handterat geväret, anmäls sig till aktiv krigstjenst. Och det öj blot militärer. Civila af alla klasser och grade låta införa sig i rollorna. Bland dem näm. nes särskilt f. undervisningsminisfern Duruy som förut har två söver vid armen, Sjelf har han ingått som simpel karl vid mobilgardet En af söverna var förut medarbetare i La Li bert6, och denna tidning meddelar nu en skrif Veise som f; d; ministern tillstält honom, cet hvars innebåll så väl uttrycker den allmännas sinnesstämniogen i Frankrike, att det förtjenar återgitvas, Det lyder: Ni önskar erfara något om min son, eder förre medarbetare. detta ögonblick har jag mottagit ett bref från bonom, dateradt Sarrebourg, måndagsmorgonen. — Efter det ärofolla nederlaget vid Wissembourg. hvarest tio fiender stupade för hans skott stred han två dagar derefter vid Freschwiller der 33,000 man kämpade mot, 140.000. I:sta tiraljörregementet eller åtminstone återstoden af detsamma hade på grund af sin hjeltemodiga hållnivg vid Lanter gjort sig förtjent af hedern att stödja återtåget. Vi stormade tre gånger med bajonetten i hand — skrifver han till mig — och. drefvo preussarne öfver en kilomåtre tillbaka, men vi måste vika för öfvermakten. Under de sista fyra dagarne hafva vi stridit två gånger och tillbringat den öfriga tiden på marscher utan bröd; vi kunde knappast få oss en skorpa. Vi äro halfdöda af trötthet. Från i går eftermiddag kl. 6 till i dag kl. 3 på morgonen hafva vi icke rastat ett enda ögonblick. Fötterna begärde pardon, men bhjertat var oförfäradt. Det tyckes vara en afgjord sak, att hvarker kulor eller kartescher vilja hafva något med mig att göra. Mitt kompani stod hela tiden i spetsen för bataljonen, och af dess 120 man återstå endast 40. Våra officerare äro beundransvärda. Tappra gossar! Deno unge man, som jag talar oni, har aldrig