som Figeonmerpassel Belvelste tan es. rike, i vester, sker detta af bergen nedanför Niederbronn, den egentligen s. k. vogesiska bergskedjan. De tre små vattendrag, som sålonda flyta å ett afstånd af 7 eller 8 kilomåtres, äro: auerbach, Falkensteinströmmen och Moder. Sauerbach är det första af dessa vattendrag, som man möter, när man, kommande från Wissembourg, efter att ha passerat Pigeonnier, styr kosan mot Vogeserna. Börjande i bergen nära den stora byn Wörth, rinner Sauerbach genom Hagenauslätten mellan nämnde stad och Wissembourg. Det andra vattendraget, hvilket man i landet betecknar med namnet Falkensteinströmmen, passerar Niederbronn, upptager denna orts vattenflöden och förenar sig något hitom Hagenau med Moder, hvilken flyter genom denna stad och utfaller i Rhen något ofvanför Fort Louis; detta fäste ligger nästan midtför Rastadt. Det var på kullar, hvilka skilja Sauerbackdalen från Niederbronndalen, som truperna tyckas ha drabbat tillsammans. Teegrammet från högqvarteret talar om den lilla byn Frösehwsziler. Denna lilla by ligger vid vattendragets utgångspunkt mellan Sauerbachdalen och Niederbronndalen, 7 kilom. från sistoämnde ort. Reichshofen ligger i dalen nedanför Fröschweiler; det är en genom sina verkstäder och masugnar i Elsass mycket känd ort. Denna köping har 3000 invånare; den är belägen 19 kilom. från Hagenau. Fordom var Reichshofen omgifvet af fästniogsverk; men sådana ha nu icke på lång tid funnits der. Reichshofens masugnar drifvas at bröderne Dietrich; bolagets kontor är i Paris. Grefve de Leusse, representant för Bas-Rhin, är egare af Reichshofens slott och maire i staden. . Bland de många oväntade förhållanden sow inträffat under den tid som förflutit sedan krigets början, förefaller det oförklarligt, hvarföre Frankrike, som sjelf förklarade kriget, icke genast tog till offensiven. I en utländsk tidning, som upptager denna fråga, yttras så väl derom som om ställningen i öfrigt följande: Den 28 Juli ankom kejsaren till Metz och samma dag tog han öfverbefälet öfver franska hären. Enligt de napoleoniska traditionerna borde operationen hafva börjat i samma stund, men tiden har förgått, och ännu har Rheinarmån gjort allt annat än gått offensivt tillväga Den 30 Juli såg en liten preussisk afdelning sig i stånd att :vinga en fransk rekognosceringskår att draga sig tillbaka; den 2 Augusti tog andra divisionen af anj dra armbkåren (Frossard) under general Bataille höjderna vid Saarbräcken och dref med sipa kanoner fienden ur staden, men gjorde intet försök att gå öfver floden eller att storma böjderna norr om staden, som beberrska den. Saarlinien blef således icke bruten och sedandess har man icke hört talas om fravsmännens framgång på någon punkt; — tvärtom, Frossards hela kår bar blifvit tilibakaslagen, Mac Mahon, som skulle båila högra flygeln, har under sina föriuster måst uppgifva sin ställning och i detta ögonblick har franska armön samlat sig framför Metz, troligen för att afvakta ett hufvudslag. Det kan väl knappast betviflas, att kejsarens afsigt var att genast gå öfver gränsen, då ban lempade Paris för att begifva sig till Metz. Hade han gjort det, skulle han efter It att döma hafva varic i stånd est i väsentlig mån korsa preussarnes laner, säger ex engelsk militär. Den 29 och 30 uli var preussiska armen långtifrån samlad och i stånd till ett slag. De sydtyska soldaterna befor drades på jerubanorna och till fots till Rbein och preussiska kavalleriet var vägen från Koblenz och Ehrenbreitstein. reussarnes 7:de armekår stod mellan Aachen och Trier. 10:de kåren ryckte ut från Hannover, artillerigardet gick från Berlin med jernvägen. Ett raskt framryckande af fransmännen skulle tydligen hafva förorsukat, att Napoleon utan stora svårigheter skulle hafva varit i närheten af Mainz; möjligen kunde det hafva lyckats honom, att slå en bro öfver Rhein och försvara den med ett brohufvud på westra gränsen. I hvarje fall skulle kriget då hafva blifvit fördt i fiendens iland, och den moraliska verkan, som detta borde utöfvat på franska trup: perna, skulle hafva varit oberäknelig, Hvarför har då allt detta icke skett? Kunde Napoleon och hans erfarne generaler icke hafva sagt sig sjelfva allt detta, liksom vi kunde hafva gjort det på gatan eller i ott kafe? Det skulle Yara löjligt att tro annat. Skälet härtill angifves af omnämnda militär, som tyckes vara ovanligt väl inne i förhållandena, på följande sätt: Franska soldaterna yoro beredda, säger han, men te, som skulle sörja för deras proviantering, voro det ieke, Vi vilja icke grunda åstta påstående på falska och osanna berättelser; men en gammal fransk officer, som är korrespondent vid franska armön för parisertidningen Le Temps, sä er ungefär detsamme. Har bemärker, att utGelniogen af provisionerna för fälttågot egentligen först började den 1 Augusti, att soldaterna till en del fattades fältflågkor, kokkärl och andra nödvändighetsartiklar, att köttet icke var godt och att brödet som oftast var dåligt. Måoga skols måhända finna detta osannolikt och påstå, att kriget var förberedt för längre tid sedan, att massor af vapen, beklädnedspersedlar och provisiog fannos samlade i förråderna; det är mycket möjligt: säger han, men kändt är det, att en vecka gått förlorad i denna gå kritiska tid på grund af brist: fälligheter i administrationen. V Men denna vecka har måhända just varit reussarne till oberäknelig nytta. Den gaf dem tid att föra sina trupper till Rhein och att uppställa dem på bestämda punkter. Man torde erinra sig två högst hetyge!sefulla yttranden; det ena är af Napoleon, som hemärkte, att händelserna hade gått honom ur händerpa?, det vill säga, att allt hade gått skyndsammare än De beräknat: det andra är af preussiska generalen Molike, som sade, att om fransmannen ej. voro öfver Rhein inona den 8de d:s, skulle de icke komma öfver densan:ma. Han har allså väntat, att preussiska armåen till denna tid skulle vara bexe att upp: taga swiden med kraft, medan från andra håll, t. ex från Österrike, påstods att franska härens uppställning ej kuide vara färdig före den lite eller 12:te d:s. Denna pecka gaf kronprinsen general Steinmetz och pring Friedrich Karl tid att vera vid Rhein med ana härar, som efter allmän beräkning antagas tillsamman bestå af 13 armekårerna ejler mist 430,000 man. måhända ännu mera, Franska håren var vid denna tid enligt hvad man antog, c:a 100,000 mindre, i hvarje fall funnos knappast flera ordentligt inöfvade soldater, hvaremot det Råhfnda kuude hatva varit en del rekryter. Men dessa prenssiska kårer äro långifrån hela tyska hären; 1:a:a 6:te eeh 11 armekårerna voro icke inbergknade här I Hannover, storhertigdömena och de nordliga yr yvinserna finnas en mängd trupper. Dev påstås visserligen att dessa endast bestå af landtvärnsbataljoner, och om det förhåller sig sålunda, kan man väl deraf sluta, att de omataiade tre armekårerna nu äfven befinna sig vid Khein, och preussens Rheinarmå kommer sålunda att förökas med c:a 60,000 man. Det säges, ätt i detta ögonblick 210,000 man landvärnsmanskap stå beredda förutom c:a 180,000 man linietruppeg i reserv, om det gäller, Dessa soldater existera icke på papperet allenast, säger. den engelske, förfatsaren, utan finnas verkligen, Nagoleons här befinner sig sålunda geni