Article Image
BE PUR AN TYG BMS UR BUP nn å) tryck. De, som failit på denna olycklig: i dag, äro hjeltar. De hafva bevisat, att de; gamla energien hos våra trupper alltid ä vuxen de mest afskräckande uppgifter. D stredo en emot tio, och då de i längden gåfv vika, var det efter att ha gjort underverk Frankrike kan vara stolt öfver sina söner. Libert säger, att i slaget vid Wissembourg den olyckan inträffade, att fälttelegrafen antingen ej var till hands eller också olag. Till följd häraf kunde general Douays kår icke sätta sig i förbindelse med de kårer. som borde hafva kommit den till hjelp mot den tiodubbla öfvermakten. Tidningen tillägger: Har man då glömt att preussarne tilllägga sina flyttbara telegrafstationer en stor del af sina framgångar 1866? Man vet ju, att den moderna taktiken består i att slå isolerade kårer genom att öfverväldiga dem med stor numerisk öfvervigt; denna taktik använder Preussen. Låtom oss då organisera vår fälttelegraftjenst bättre för att undgå nya ölverraskningar af samma slag. Konungen af Preussen har, med anledning af segern vid Wissembourg, dekorerat kronprinsen med Jernkorsets andra klass. Åro underrättelserna om striden vid Wissembourg ännu ofallständiga, är detta i ännu högre grad fallet med dem om slaget vid Wör!h. De inskränka sig endast till hvad telegrammerna redan haft att förmäla och några magra notiser i eo Minchentidning söm från den första baierska armekåren erhållit följande meddelande: KL 6 på morgonen den 6 marscherade trupperna från bivuakeroa vid Ingelsheim på bottenlösa sidovägar mot Lobsau och LamI bertsloch, Redan under marschen hördes kanondunder. Den förstå divisioren (Stefan) I framryckte mot fiendens venstra flygel; henDes tete framkom till slagfältet kl. omkring 1. Kl. 3 egde ett koncentriskt anfall rum ret I fiendens position. Kl. half 5 voro höjderna efter en förbittrad strid tagna och fienden kastad tillbaka i oordning. Vårt kavalleri började genast förfölja. Betydande förluster. Den andra divisionen, som var uppstäld i reserv, deltog ej i striden. Närmare detaljer saknas ännu. Om den ställning som inträdt på krigsteatern efter slagen vid Wörth och Saarbräcken den 6 yttrar den officiösa Norddeut-che Allg. Zeitung: Båda flyglarne af franska armen hafva blifvit slagna och fillbakakastade och hela armen derigenom nödsakad att börja återtåget eller, såsom den franska officiella vissionen efter föredömet af Giulay år 1859 hellre uttrycker det, att försöka en koncentrering baklänges. På vår venstra flygel vid kronprinsens arm6 utvecklade. sig slaget vid Woerth eller vid Reichsbofen såsom fransmännen kalla det, ögonskenligen till följd af Mac Mahons föresats att våga det yttersta för att försvara sina förbindelser med armens center öfver Bitehe. Reichshofen sjelft ligger vidj. jernvägen mellan Bitche och Haguenau ochj. vidare till Strasbourg och har föröfrigt strategisk vigt äfven derigenom, att i det närbelägna Niederbronn den Vogeserna genom-. skärande landsvägen från Wissembourg tilll. Nancy och chaussen StrasbourgBitche korsa , hvarandra. Men den Mac Mahonska kårens , nederlag har frånryckt fienden den senarel: linien och öppnat den breda Rheiodalen il; Elsass. Afven qvarlemnandet af en besätt-li niog i Strasbourg förmår icke ändra dettal( faktum. Hon måste i bästa fall inskränka l; I i i 1 : ov HY HÖOFAMI HAD sig till sin speciella uppgift, ortens försvar. Drabbningarna på vår högra flygel vid Saarbricken egde rum till följd af sammanstötningen mellan general v. Steinmetz framryckande arme och den 2 franska armekåren under general Frossard, som var uppställd mellan Forbach och Saarbriicken, sedan den, på sätt kändt är, med eld förhär-. jat sistnämnda stad. f Angående den franska hufvudarmens till-js bakagående rörelse, som blifvit tillkännagif1 E ven i Napoleons proklamationer, måste man naturligtvis att börja med inskränka sig till gissniogar. Emellertid torde de franska generalernas sträfvande i första hand gå utpå att åter bringa sina slagna och sannolikt till en stor del i upplösnivg stadda kårer i inre taktiskt san häng och till detta ändamål närma dem så mycket som möjligt till Bazaines, Bvurbakis och LAdmiraults änvu af krigets tillfälligheter oberörda kårer. Sannolikt skall sedan den såunda på mindre utsträckning koncentrerade armen ännu en gång försöka vapenlyckan i ett stort fältslag, men ( hvar brännpunkten för dessa nya operatiotioner skall ligga, kan så mycket mindre med noggrannhet angifvas, som den ännu för fyra dagar sedan i en vära 25 mil lång froctuppställning utbredda franska armen genom sina Ayplars nederlag blifvit helt och hället splitt-s rad. Envligt krigskonstens reglor kan föröf-lr rigt fransmänrens koncentreriog endast skelr antingen vid sjelfva Metz eller mellan Metz och I k k h Nancy, och då det dessntom kan antagas, att de så hårdt medtagna förut framskjutna kårerna af franska armen skol skynda att intaga den nya ställningen, så torde våra jt armeers vidare frammarscherande för när-ji varande kvappast möta några allvarsammare k hinder. De från armen kommande under-n rättelser torde derför att börja med komma I att inskränka sig till berättelser om mindrejs betydande arrier-gardesoch avantgardes-le färtningar, om icke emellertid, hvilket ickelh synes omöjligt, i den franska hufvudstaden eller till och med vid sjeliva arnen inträffak bändelser som mediöra en fullkomligt ny si-p tuation. e Bland de i slaget vid Wörth tagna fån-ld garne skola enligt ett telegram från Ludvigs-n baten befinna sig omkring 100 franska offi-!s cerare. En del af dem ha blifvit förda tillln fästningarne Ulm och Ingolstadt. n Om det franska mobigardet skrifver en afis Times pariskorrespondenter den 3 Aug.: I Jag har erhålät tilitörtitliga underrättel-s ser om den beredåvillighet, hvarmed den rci-js iitära delen at den franska nationen instäl-s ler sig för att deltaga i kriget. Utom mas-ji san al frivillige, blavd hvilka befiona sig icke t få gamle so:dater och en mängd unge män af de högre klasserna, hvilkas nppfostranh och intelligens bögeligen skola underlätta de-lk ras förvandling till doglige soldster, skyndars ett mycket stort antal subaltercofficerare,!n som at hvarjehanda skäl lemnat krigst t tan att Atartann vina mnnualbeoan måg 1

13 augusti 1870, sida 3

Thumbnail