sat Hans fm KF 4 STD Roar tratsmälneng förskansningar på Spicherön, mäste ha tillhört denna armå. Det visar sig bland annat deraf, att betälet först öfvertogs af general Göben, den från förra kriget bekante chefen för den 8:de armekåren (den rheinska), som jemte den 7:de (den vestfaliska) utgör kärnan af första armån, samt sedermera af Steinmetz sjelf, som äfven afgifvit rapporten om striden. Närmast Steintnetz mot öster stad den tyska härens center; andra atmön under prins Friedrich Carl, sannolikt från den vigtiga jernvägsknuten vid Neunkirchen i vester söder om jernvägen till Kaiserslantern och Mannbeim till inemot Landau. Högqvarteret var i Kaiserslantero. Mot denna del af den tyska hären gjorde marskalk Bazaine front med sina fyra divisioner med det kejserliga gardet bakom sigi reserv samt den i Biteh förlagda femte armös kåren under general de Failly, som bildade Sambatidet mellan Bazaine och Mac Mahon, Den sistnämnde åter stod antagligen omkring Haguenan, på jernvägen mellan Strassburg och Lxndau, med sin venstra flygel under general Donay i en förskansad position på Geisberg vid Wissembourg. Han hade emot sig kronprinsen af Preassen med den tredje tyska armen, som utom badensare, wWirtemburgare och bairare, utgöres af den b:te (posenska) armåkåren under general Kirchbach och den l1:te (hessisk-nassauiska) ander ge. neral Bose. Af de båda härarne är det således endast de båda flyglarba som ännu vai i sides; BSteiometi har mätt sig med rössard, k onprinsen med Mac Mahon, men de båda centrerna under Bizaine och prins Friedrich Carl ha, såvidt vi ännu veta, endast observerat hvarandra. Reservarmen under Canrobert har endast haft en division med i striden vid Wörth, och hela den 4:de armåkåren, under general LAdmiraolt, som vid fiendtligheternas öppnande stod vid Thionville, bör vid detta laget ha förstärkt Frossafd på den franska Yenstra Aygeln. I allfranker synås de franska kårerna ej rätt a understödt hvarandra, och rörligheten och Koncentrationsförmågan har tydligen varit större på tyskarnes sida. Om de stridskrafter, som Tyskland för närvarande uppställt, skrifves från Berlin under den 4 Aug.: Det kan nu äntagas att alla truppmassor äro ställda på krigsfot i föreskrifven styrka. Enligt en i Köln. Zeit. meddelad öfversigt består den till öfverbeIhaffarets disposition stående armån af 50,000 man nordtysk -prenssiska tälttrupper med 1200 kanoner och 53,000 man kavalleri, 187,000 man nordtysk-preussiska förstärkningstrupper med ,234 kanoner och 18,000 man kavalleri; 205,000 man landtvärnsoch garnisonstrupper med 10.000 man kavalleri, alltså tillsammans 944.000 man nordtyskPy gggka trupper med 1680 kanoner och 93,000 hästar; vidare 69,000 man baierska fälttropper med 192 kevoner och 14,800 hästar; 20000 man baierskt förstärkningsmanskap med 2400 hästar; 22,000 man baierska Fa ksonstrapper; 22,000 man wirtembergska älttrupper med 54 kanoner och 6200 hästar; 6500 man wärtembergskt förstärkniogsmanskap, 6000 man wlrtembergska garnisonstrupper, 16,000 man badenska fälttrupper med 54 kanoner, 4000 man badenskt förstärkningsmanskap och 9600 mean badenska garnisonstrupper. Alla dessa siffror göra tillsammans deh ofantliga styrkan af 1,124,000 Mån af alla vapen,som nustå rustade. Så långt den tyska historien går tillbaka har aldrig funnits en tysk nationalhär, som uppgått på låvgt när till denna styrka. Af dessa 1,124,000 man stodo ännu för fyra veckor sedan knappast 360,000 man under vapen. imes specielle korrespondent (den från flere föregående krig, syanerligen Krimkriget och inabördas kriget i Förenta Staterna, bakante William Russell) skref i ett bref den 26 Jali från Berlin, der han då ännu vistardes, bland annat, följande: sDen styrka, som står under Vogel von Falkenstein i hans egenskap af guvernör öfver Hannover, utgör en fullständig armå, två gånger så stor som alla de trupper, hvilka nu äro samlade i Storbritannien och Irland, och det påstås, att anordningarne äro så fullkomliga, att man är i stånd att sända en hel armåkår till hvilken punkt som helst, som kan komma att hotas af en från sjösidan landsatt krigsstyrka. Den holländska armen uppgifves vara uppställd så, att den förmår skydda de egna kusterna, och belgierne, som sammandragit en betydlig styrka i Antwerpen, försvara sin neutralitet med en armå af vära 100,000 man. Alla underrättelser, som komma utomlands ifrån, sägas vara högeligen gynnsamma för Preussen, Ingen menniska tviflar på seger; till och med de mot regeringen mest fiendtlige i afseende på den inre politiken hysa tillförsigt, att tyskarne måste vinna i den första eller i den sista drabbningen. Men tillförsigtenär, såsom vi veta, en planta, som vissnar, då den rubbas, och allt hväd som kan sägas är, att preussarne ha goda skäl för sin sjelfsillit. Somliga ända derbän att säga sig vara förvissade, att det stora fältslag, fom kommer att afsluta kriget till deras förmån, skall stå ej långt från Chålons-sur-Marne, emedan de betrakta en tillbakaryggande rörelse af fransmännen och den tyska armåns inryckniog i Frankrike såsom resultatet af de föregående striderna. Allmänt hop8 man, att kriget ej skall bli af lång varaktigt, men, långt eller kort, har man fast besiutit att låta det bli afgörande och icke lägga ned de vapen, som folket anser sig ha blifvit genom ett orättvist anfall tvungne att gripa till, förr än den stora frågan om Tysklands suveränitet blifvit afgjord. Redan har kriget förorsakat en märkbar stegring i prisen och stor förlust för handel och rörelse. Statens fullständiga välde öfver folket är högst förvånande; man icke alienast marscherar bort utan kuot från allt hvad menniskorna sättalä värde på i denna verlden, utan man underkastar , sig äfven förlusterna i sina yrken och enskilda förehafvanden med en -resignation, hvilken den stat, de tjena, icke får efterlikna. Denne. krigiske, undergifne tysk är en skapelse eller tillverkning af regeringen, verkställd i regeringsfaktorier af regeringstjenstemän alltsedan Scharnhorsts daar den egentlige stiftarens af det preussiska andtvärnet) och han är icke en naturlig produkt; ty historien visar, att tysken fordom var en sjelf-5 rådig, temligen orolig och individualiserande man, som gjorde sina styresmän mycket omak och sällan verkade tillsammans med sina medmenniskor för ett gemensamt mål. Nu är hela bans natur förändrad, ) och han har öfverlåtit sitt lif och fördränkt sin ;: individualitet i den stora nationalströmmen, hvars kurs styres af några få män, som förmå leda deas krafter efter behag.. Koruogen at Preussen har utnämnt storjs hertigen af. Mecklenburg-Schwerin till kommenderande general öfver de mobila trup-li rna i provinserna Preussen, Pommern,js chleswig, Holstein och Hacnover, öfver hvilka general Vogel von Falkerstein är generalguvernör. Storhertigens uppgift skall blifva stt skydda nordtyska kusten mot franska landI bete pt Oh ch om 9 MR AFA c MM rr a ÖT LNO PN rö IN