-— — Jöardpiogs Tidning uppträder mot den åsigten, Att det nu utbrutna kriget skulle vara ett dynastikrig och söker visa, att det på den franska sidan måste betraktas såsom fullkomligt nationelt. Bladet yttrar bland annat: Oss synes att man blott behöfver kasta en blick på den mannens bana, hvilken vi utan tvekan beteckna såsom tidehvarfvets man och såsom bäraren af framtidens ider, för att inse att orsaken till detta krig ligger djupare än i några ögonblickets tillfälliga förvecklingar. Denna bana är, liksom hvarje mensklig bana, ingalunda fri från fel och misstag; men i hela dess verksamhet spårar man — liksom en röd tråd — ett dju t medvetande om en stor verldshistorisk kailelse. edan då Louis Napoieon i sin ungdom genomgick landsflyktens bittra skola, vinnlade han sig, såsom tidningen Arbetaren sannt yttrar, om att grundligt studera verldshisto: rien och att med aningsfulla blickar skåda in i framtiden. Frukten afsina allvarliga studier och djupsinniga tankar nedlade han i dessa ömsom så högt beprisade, ömsom så bätekt förkättrade Idees Na gdoniennen der han utveckiade sina åsigter om, ara Europas framtida förbållanden borde ordnas. Det är sannt att han änan icke i alla detaljer att dessa id6er till en sanning I det inre pöli fiska system, som han upprättat i Frankrike; men synbarligen har han, och kanske icke så alldeles utan skäl, tänkt om nutidens fransmän hvad vår Gustaf I yttrade om sin tidg svenskar: De svenske höfves en barsker konung Han har varit en sbarsker herre, en sträng tuktomästare, men — en tuktomästare till friheten, på samma sätt sota det heter om lagen: ett han är en tuktomästare till Kristum.. Vi bekänna uppriktigt att vi i detta fal äro nyomvända: vi ba g fattat Napoleon III:s storhet, så som vi nu tro oss fatta den, efter at ha bevitnat det upplyftande skådespelet af en en väldig monark, som utan yttre tvång, och till sto; del i strid med sina närmastes råd, af egen fr vilja gifvit sitt folk ett större mått af frihet, så snart han ansåg detsamma moget derför. Men vi återkomma till de Napoleonska iderna Enlfyt dessa skulle ett Napoleoniskt kejsare döme upprättas i Frankrike för att utföra sin kal lelse i fölkfrihetens tjenst. Kejsardömet skull först försvaga det ryska väldet, derpå förjag Österrike ur Italien, och sedan nedbryta Preussen militärvälde. Understödt af ett enigt Italien, et enigt Norden och ett fritt Tyskland, skulle de vesterländska kejsardömet, 8öm återvunnit sin na turliga Rheingräns, till sist utkämpa! det civilise rade Europas kamp mot den ryska kolossen, åter förvisa denna makt inom dess naturliga BTänse; återgifva de förtryekta folken deras frihet sam bereda Europas olika befolkningar tillfälle at sjelfva genom allmän omröstning bestämma öfve sina politiska statsförhållander. Se der i största korthet den unge printens sto! arvade program, hvilket den i lifvets och prötnik garnes skola mognade kejsaren har förblifvit tr en. jtaliens enhet är i det närmaste genomför Österrike har tillbakavisats nom sina naturlig eorhållander och upphört att Fara få sröfi