KRIGET. Såsom det var att förmoda, har den först sammandrabbningen mellan de krigiörand egt rum vid Säarbricken, hvilken stad frans männen den 2 dennes anföilo, såsom det frå tysk sida uppgifves, med tre divisiozer, un der det att 23 artilleripjeser spelade mo staden. Tyskarne skola enlist uppgift endast haft några lagda der, emedan Saarbräöcke sågs ega intet värde såsom militärisk position. Detta är tydligen öfverdrift, och i de franska uppgifterna talas det också om tre tyska divisioner, som divisionen Froissarc ensam haft att bekämpa. Striden skal emellertid ha varit temligen het, men medförde å ingendera sidan några betydiligare förluster. Klockan 2var allt slut derigenom, att den tyska: besättningen aftågade Kejsaren och hans uoge son bivistade denna första träffning, men återvände kl. 4 på e. m. till Metz. Dessa äro de knapphändiga underrättelser, telegrafen hittills haft att meddela, men närmare och tillförlitligare uppgifter torde kunna förväntas under dagens lopp. Såsom det vill synas af underrättelserna från Preussens östra provinser, har en del af de senast ankomna trupperna (från Schlesien och Polen) blifvit uppställd i reserv mellan Köln och Kassel, under det att prins Fredrik Carls hufvudarme, hvars styrka uppgifves till 180,000 man, under de senaste dagarne har gjort en rörelse mot söder och föraämligast besatt en del af Rbheinbaiern. Man fruktar, att fransmännen skola fingera ett anfall vid Saarbricken, men i sjelfva verket med hela sin kraft bryta fram från Weisenburg, Bitsch och Lauterburg mot Baden och Rheinbaiern, för att efter en lycklig träffniog på venstra Rheinstranden forcera öfvergängen vid Mannheim och derefter, kringgående fästningarna Landau och Mainz, bemäktiga sig Frankfurt och Darmstadt, två af jernvägsknutpunkterna i det vestra Tyskland. En mvasion i Baiern öfver Pforzheim eller Durlach skulle i detta fall vara en lätt sak. Hertig Fredrik af Augustenburg har blifvit otnämnd till generalmajor å la suite i baierska armen, dit han oförtöfvadt skall afresa. En korespondent från Breslau af den 25 Juli berättar att 6:te (schlesiska) armkåren med en styrka af 35,000 man och 8000 hästar börjat rycka fram vesterut för att intaga ställning mellan Kassel och Köln. De till denna armekår hörande landtvärnsbataljonerna väntade sig erhålla order att marschera norrut för att ställas under befäl al Faikenstein. ska tidningars Napoleon skri fait be ver det som skalle k att operera vfä Nord och Österz, efinnes ej ha varit tillförlatlig Prinsen ä r närvarande med kejsaren vid Rheivarmen. Det befäl, som det varit fråga em att: anförtro bonowmw, lär komma att gifvas. ät. general Trochn eller marskalk Moniavuban. Tidningen Tablettes de deux Cliarentes yt trar den 27 Juli: En talrik transportfivtia. sammandrages i Cherbourg för att inskeppa en truppkår på 30 å 40 tusen man, hvilken skall oskorteras af pansariartyg och är afsedd att verkställa en landstigning på preussiska Östersjökusten. Man säger att 3000 man marininfanteri skall bilda en del af expeditionskåren. . Om de fiendtliga maktarnas ställniag vid den belgiska gränsen skrifrer Times korrespondent i Paris: Den vigtigaste underrättelse jag har att meddela er i dag rör Belgien. Preussarne ha en ganska betydlig styrka tätt invid sin gräng till detta lilla konungarike, hvaremot fransmännen ha ganska få trupper vid sin, och icke heller tror jag, att de äro i tillfälle att nu genast förlägga en stark armökår der. De kunna väl samla ihop ett tillräckligt antal trupper, men dessa skulle i vissa afseenden icke bli så beskaffade, som de kunde önska — sannolikt skulle de icke ionehålla de lämpligaste proportionerna af de olika vavenslagen. Jag har, naturligtvis genom fransca kanaler, hört, att belgierna ej äro väl till mods öfver att ha den preussiska armen i sitt omedelbara grannskap och misstänka att man umgås med planen att kränka deras omräde. I fall preussarne mena ärligt med Belgien, fråga de sig, hvad är då afsigten med eller nyttav af en så hotande uppställning på dess gräns? om I en korrespondens från Paris till VIndep. Belge uttalas den förmodan, att prenssarne skola söka undvika ett stort slag på öppna SDR NETTO REMRNENE EE 0 IE VERA RARE TRE REK TA