betrodt, men som gick bort och nedgräfde sitt pund i jorden . . Till stöd för denna uppfattning al situationen hänvisar förf, till tYenne nyligen utkomna intressanta skrifter af belgiern Laveleye och schwsizaren Cherbuliez, deri vigtiga bidrag lemnas till ledning för bedömandet af den Bismarckska politikens rätta skaplynne. — ,Åtven litteraturen bär sina stormfåglar; det händer ej sällan, att stora tilldragelser liksom förebådas af sådana skrifter, som YMstämma allmänna tänkesättet, derigenom att de framställa föremålen för Znängdens hjelte-tillbedjare uti en oväntadt ny dager. Så har det äfven gått preussarekonungens högtbetrodde man; just i de dagar, då Frankrike står i begrepp att börja ett härnadståg mot Stor-Preussens af hr von Bismarck ledda statskonst, ha dennas hemliga trådar blifvit afslöjade och ränksmidarens politiska syndaregister framlagdt till offentligt beskådande. — Skall väl hr von Bismarck, frågar Revue des deux Mondes med anledning af den sistnämndes demaskering, särdeles utaf Cherbuliez känna sig synnerligen smickrad, då han fianer sig så väl förstådd, så väl förklarad ? Man kånb knappast föreställa sig detta, ty sådan borussianismens apostel blifvit porträtterad af iakttagarens fina pensel, bär han en temligen utpräglad Mefistofeles-fysiognomi.v För den vidare utvecklingen af ämnet hänvisa vi till uppsatsen i Framtiden, efter hvars genomläsning man torde kunna instämma i förf:s fråga: hvem af oss svenskar skall väl på allvar kunna önska seger och framgång åt bismarckianismen ?,