ir j centnern), och hafva derför blott blifvit anir j vända att anrika beskickningen. Häraf syI-) nes att den uppmärksambet vi i ett föregådiende nummer egnat Sveriges jernvägar af h i lättare konstruktion är berättigad ej blott n för saken sjelf, utan ock. för dess stora år 3, j Aytande på detta lands jernoch ståltillverkning. -) För att åskådliggöra verkningarne af vår k I begränsade tillverkning af bessemerstål, hänt visa vi till vår strid för tolf månader sedan -) med tidskriften Engineer rörande frågan om -) horuvida priset på bessemerstål skulle stiga n eller falla vid slutet af Bessemers patenttid. -j För några månader sedan såldes stålräls så . lågt som till 934 pund sterling pr ton, men 0 j efter patenttidens utgång har priset smånins gom ökats till 1112 och 12 pund sterling pr -) ton (9 rdr centnern). Vi medgifva att samå tidigt jernpriset stigit omkring 1 pund sters) ling pr ton (75 öre centnern) men detta oaktadt se vi att det höjda stålpriset hufvudsakt) ligen beror af ökad efterfrågan. Vi tro nu att, genom ett billigt transportI medel från de vidsträckta jerngrufvorna i det 1 Jinre af Sverige till kusten, malm kan frakil tas till våra nordöstra trakter och der säljes I till omtrent samma pris som spanska mal-I mer kosta i södra Wales. I detta syfte är -Jen jernväg föreslagen att dragas från Falun förbi de vigtigaste gruffälten till Krossekärrs .Jhamn på Sveriges vestra kust. Jekas vi gj att ,oppleta större tillgångar på lämpliga malmer i vårt eget land, tro vi detta jernvägsförslag ,) bäst fylla de ständigt växande behofven, som . förorsakas af utvecklingen i vår stålindustri. På samma gång blir det af stort gagn för Sverige, ty genom bristande utfartsväg måste eljest stora qvantiteter af dess jernmalmer fortfara att ligga obegagnade och värdelösa. ReJ dan pu lägga i Syerige brist på träkol och stegrade tillverkningskostnader binder i vägen för all utvidgad Jerntillverkning och hafva mångenstädes föranledt dess nedläggning; så att svensk jernhandtering för närvarande är i jemnt nedgående.n Vi helsa med glädje denna artikel i en framstående vetenskaphg tidskrift välkommen, ehuru vi långtifrån bstingede illa de slutsatser, hvartill författaren. bär kommit. Han är. engelsman och har alltför god kännedom om. jernoch ståltillverkniog att ej inse, det försäljningen af sjelfva råvaran (hvartill, med skäl icke blott malm utan äfven tackjern och stålgöten böra räknas) ger föga vinst samt att denna egentligen fås på vidare, högre förädling af råvaran. En eogelsman ser med oblida ögon all högre industri frodas utanför hans egna landamären, och högst bland all industri sätter han med skäl jernhandterinpgen såsom grunden för nästan all annan. Han l: vill derför blott veta, till hvad pris han kan ! förse sig med de bästa råvaror. Men vi böra l: Å vår sida vara lika goda patrioter samt, innan vi utsläppa en råvara oförädlad, noga : se till om vi ej sjelfva kunna åstadkomma li samma produkt, och på verldsmarknaden — l! icke hos producenten, utan hos konsumenten — li sälja det färdiga fabrikatet billigare än an-! dra, Det som här för oss är af största vigt ! att lägga märke till, är att man i England t gör stålbandteringens framtid beroende afll bessemerprocessen, hvartill vår malm redan i visat sig utmärkt, att England behötver stora z qvantiteter af härtill tjenlig malm samt förklarar vår jeromalm framför annan särdeles lämplig genom sin rikedom, ymmnighet och f fö egenskaper. Har saken kommit sålc ångt, behöfva våra bergslager ej länge vänta efter behöfliga jernvägar, ty bygga c vi dem sej sjeltva,. skola de inom få årli hafva åstadkommits af engelska kapitalister, 5S hvilka då snart till vrakpris skola slå under z sig den malm, som hos oss förekommer i allt-1n för stor myckenhet att i de flesta fall egajå något egentligt värde utöfver brytningskost-r naden: Vi stå nu vid skiljovägen och skolala bestämma antingen vi såsom spaniorerna skola d låta England bygga våra bergslagsbanor förd att på deras trafikering skörda stor vinst i medan landet sköflas på värdefulla råvarore och dess industri sotdör, eller göra en efteråt h väl betald ansträngning för att sjelfva åstadkomma dessa banor, skapa arbetsförtjenst, företagsamhet och välmåga öfver hela trakter af landet, inom egna rika bergslager åter väcka en god marknad för våra jordbruksprodukter, sätta nytt lif i vår jernhandtering såväl som i mången deraf beroende industri! samt utvidga vår handel och sjöfart. Valet : står oss ej länge öppet, vi måste derför så eb nycket bättre använda tiden och granska de ut vilkor, som å hvardera sidan bjudas oss. i Spanien har, isynnerhet inom Baskiska prorinserna, stor tillgång på jernmälm. Likaom hos oss kunde man före jernvägarnes t läggande till de större malmfälten köpa lr töra grufvor för en obetydlighet; hvarför de lpo part öfvergingo i epgelska Händer, helst jernrägstaxornas bestämmånde alltför fritt öfveremnades åt de utländska aktieegarne, söm å detta sätt fingo ett godt medel attgynna gua trafikanter och härigenom slå under sig örst de bättre och sedan de ordinära grufälten. Fastän dessa Banor varit öppna iuts 0—15 år; hafva de föga eller intet bidragit 74 tt höja spaiösKk jerbhandtering, eftedan maltig wen öförädlad skeppas till England. Grif-ge rbetaren är öfverallt en paria, som meststå fver på bröd och sålt samt föga koösumerar 5 f industrialster, dem han för öfrigt här får un arbetsliqvid af sina nya husbönder, som äro dd itresserade i egna fabriker. Spaniens indurät tri bar derför haft föga gagn af att gratis . en mängd vigtiga banor bygda af utläningar, fastän dessa öppnat nya vägar till rut föga åtkomliga rikedomar. Fastän endig, är trafiken på dessa jernvägar genomiende och mycket stor. De bära sig derför ra och aptiten har nattrg växt att genom ;rgslagsbanor på annat håll skaffa sig goda almer och god ränta på byggnadskapitalet, da 8 spanska malmerna utgöras förnämligast Hy jernspat (kolsyrad jernöxidul) som håller sko )—45 procent jern och derjemte vanligen för. igra procent mangan, således. af ungefär sed mma jernhalt som våra Norbergsmalmer,Sve en mycket fattigare än Grängesbergs och ya Kopparbergs större malmstockar. Särskilt påpeka vi artikelförfattarens uppit att Spaniens malmförsäljning till Eng-sko ad lemnar god vinst på båda sidor, Men Sko ilka äro väl dessa båda sidor? .— Ena jan är den engelsman, som köpt gruf-!71. n, och andra sidan är den : engelsman! TU nn nedsmälter malmen Harn mvyuckat dåldiock I (! I vit ket