ifter. Om vi hålla oss till det sista år, fö vilket sådana finnas, nemligen 1868, visa det sig, att handelsflottan då bestod af till sammans 6909 fartyg med en sammanlag drägtighet af 451,806 kommersläster oci 47.570 mans besättving. Något mera äl halfva antalet af fartygen, nemligen 3768 tillhöra städerna, resten landtdistrikterna deremot voro de sistoämnda i medeltal be tydligt mindre, ty deras drägtighet uppgicl blott till 112,055 kommersläster, under de att städernas fartyg mätte 339,751l kommers: läster. Af dessa fartyg var blott ett myc ket litet antal ångfartyg, nemligen 98 med er sammanlagd drägtighet af 4991 kommersläster och med 3624 nominella hästkrafter Undantager man de små fartygen under 2( kommersläster, om hvilka det är särdele: svårt att erhålla noggranna uppgifter år efter år, blir handelsflottan 3476 fartyg på 417,414 kommersläster och med 35,349 mans stning. En del af denna stora flotta är sysselsatt med varutran: en mellan Norge och utlandet; men då detta icke gifver henne tillräckligt lönande sysselsättning, måste hon söka andra vägar, och dessa finner hon i den utländska fraktfarten, d. v. 8. genom att för utländska befraktares räkning transportera handelsvaror mellan utländska hamnar. En stor del af den inrikes varutransporten sjöledes ombesörjes nu af ångfartygen, men ändock har en betydlig kustfart mellan norska Hamnar förmedelst segelfartyg ännu kunnat fortfara, ty af hela antalet norska fartyg äro icke mindre än 2859 sysselsatta med inrikes fart och 3952 i utländsk; det säger sig emellertid sjelf, att de förras lästetal är en rent försvinnande storhet i jemförelse med de sistovämndas. En tillbakagång i den inrikes sjöfarten med segelfartyg är natarlipt sis både säker och önskvärd, ty här har ångfartygstrafiken ovilkorlig rättighet att bli herre. Det är likväl märkligt, med hvilken seghet kustbefolkningen hänger fast vid dessa långsamma, tid och penningar förspillanffe inomskärsresor med sina småfartyg; det mest framstående exemplet härpåhar man i de långresor; nordländins garne två gånger om äreti stora-flockar företaga i sina små jakter till:de.s. k. ;Stevner, i Bergen för att göra en omsättning, som med den snabba och tillräckliga ångfartygstrafiken just på denna: linie borde kunna försiggå vida lättare och förmånligare med ångans hjelp. Vill man söka upplysa förhållandet -mellan den direkta utländska sjöfarten från eller till Norge och fraktfarten mellan utländska hamnar, så kan man icke uppgifva;att ett så och så stort antal fartyg årligen användes i den ena samt ett så och så stort antaliden andra, ty ett och samma fartyg kan under årets lopp både genomlöpa utländska fraktrouter och göra direkta resor på Norge; utan man måste taga det antal gånger, norska fartyg ha gått in och ut i norska och utändska hamnar på resor mellan Norge och atlandet, och-på den andra sidan det antal gånger de ha gått in och utiutländska hamnar från eller till andra utländska hamnar. De förstnämnda siffertalen representera. då hvad man för korthetens skull kan kalla den norska sjöfarten, den sistnämnda traktfartens omfång. Hvad den norska sjöfarten angår, så finna vi, att denår 1868 uppgick till 13,653 ankomna fartyg på 1,054,846 komm.-l. samt ill 13,546 afgångna fartyg på 1,040,686 tomm.-l., i det att ill Norge från utlandet ankommo 6,875 fartyg på 527,929 komm.-1. rån utlandet till Norge......ssesssss 65010 R B26,917 p ch från Norge till utlandet afgingo 6,758 o 511,028 rån utlandet till Norgga.snane 6,788 o B29,658