Till Redaktionen af Aftonbladet! Det är för fosterlandsvännen särdeles angenämt att förnimma, det somlige försöka utrota det förderfliga bruket af utländska ord i Svenska språket genom att antingen begagna fullt motsvarande inhemska ord eller i brist deraf i enlighet med vårt modersmåls lynne bilda sådana. Sålunda kan det nu anses såsom fullt brukligt att återgifva t. ex: consequent med följdriktig, kultur med odling, manuscript med handskrift, rail med skena, reserv med vargering, sleeper med eyll, strike med arbetsinställelse, antipathi med motvilja, och i följd (ej: till följe) derat bör sympathi ötversättas med medvilja. Men önskligt vore likväl, att man med! mera ifver och nit företoge ett utrotningskrig mot den utländska rotvälskan, som nu nästan håller HH att tillintetgöra vårt herrliga nordiska språk! — Med anledning af öfversättningen följdriktig af det först nämnda ordet påstå någre, att dess nekande motsats inconsequent skall återgifvas med följdOriktig, ehuru det i likhet med bildningen obotfärdig, orättvis synes ins. böra öfversättas med oföjdriktig, och i följd häraf inconsequens med oföljdriktighet. Till stor fromma för allmänheten vore det således, om någon med sakkunskap ville i denna tidning lemna upplysning om, hvilkendera af dessa begge åsigter är den riktiga, På grund af tillfället och i sammanhang med ofvanstående språkfråga tager sig ins. äfven friheten påpeka, att med det första måtte utgifvas en ny upplaga af den bok, i hvilken Svenska språket onekligen är renast och bäst behandladt, nemligen: Snorre Sturlesons Ynglinga-Saga tolkad och upplyst af Carl Säve. (Upsala, C. A. Leffler, 1854) hvilken bok är alldeles utgången ur bokhandeln. Modersmålsvän,