Tades vid Df,7o. ESORTPRRETETITAT BLANDADE ÄMNEN. Ole Bulls nya piano har nu ankommit till Kristiania och efter några mindre reparationer, nödvändiggjorda af de skador det erhållit under resan öfver Atlanten, åter kommit i fullgodt skick. Morgenbladet innehåller en utförlig beskrifning öfver den egendomliga konstruktionen af detta instrument, ur hvilken vi låna följande: I stället för att resonansbottnen annars är fåstad vid lådan och så inrättad, att en större eller mindre del är oåtkomlig för vibrationen, är det heia här, såvidt ske kunnat, konstrueradt efter samma system som en viol eller violoncell. Resonansbottnen hvilar på alla sidor fritt i lådan och göres något tjockare än vanligt och af granträd samt förfärdigas så, att träfibrerna ligga parallelt med strängarne, På undre sidan är den försedd med en rad smärre trälister, som följa i det närmaste längs med resonansbottnens fibrer, endast så mycket på sned att alla dessa fibrer finna stöd. Resonansbottnen bibehåller derigenom sin ursprungliga konsistens utan att belamras med tvärslår, som hindra dess fria vibration. Den yttersta listen på båda sidor är starkare än de öfriga och har dessutom en egendomlig form. Resonansbottnen är vid nedre ändan (d. v, s. strängarnes nederånda) fästad i en bågformig jernram, i hvilken äfven strängarne hafva sitt fäste. Denna jernram, som ligger fritt på instrumentets låda, är åter fästad vid en stark jernstång, som genom fyra smalare sådana, hvilka löpa fritt längs resonansbottnen, är förbunden med pianots främre del, der de öfre strängskrufvarne äro fästade. Från denna del af instrumentet, som naturligtvis är fast vid lådan, är likväl resonansbottnens främre del, som blifvit förstärkt med en tvärslå af trä, fri och hvilar endast på en rad skrufvar, samt uppbäres af stöttepinnar från pianots botten. Genom denna anordning är resonansbottnen befriad från det oerhörda tryck, som hela strängsystemet annars utöfvar, och kan vibrera fritt och obehindradt. Detta tryck uppbäres deremot af de ofvannämnda jernstängerna, som löpa oberoende af resonansbottnen under densamma, skyddas mot svängning genom tvärstöttor samt få genom suspensionsstänger af stål sin tillbörliga fasthet. Med tillbjelp af på suspensionsstängerna anbragta skrufvar kan man bibringa resonänsbottnen en större eller mindre grad af spänning. Stolen, som meddelar strängarnes vibration åt resonansbotten, är så anbragt, att dennes fibrer ej på något ställe genomskäras, hvilket annars brukar vara fallet. En snedt löpande vägg, som skiljer pianots främre del från den, der resonansbottnen hvilar, förekommer att något af ljudet går förloradt, i det den tvingar det utåt. För öfrigt finnas naturligtvis en hel del saker på detta piano, som ännu äro nppfionarens hemlighet, såsom måtten m. fl. detaljer. janot har, utom af en del norska artister, äfven blifvit afprofvadt af hrr Lindholm, Dente, Conrad Behrens, Sauvlet, Wieniawski m. fl.. och alla hafva varit af den mening, att den nya principen kommer att blifva af väsentlig vigt för pianofabrikationen, samt att redan detta första exemplar har flera utmärkande egenskaper. — David Friedrich Strauss, den berömde författaren till Jesu lefnad, som sedan flera år vistas i Darmstadt och står på mycket vänskaplig fot med prinsessan Alice, den hessiske tronföljarens gemål, har åt detta förhållande förskaffat, en varaktig minnesvård genom att dedicera sitt sednaste arbete öfver Voltaira åt prinsessan. I företalet omförmäles huru de föredrag, i hvilka arbetet sönderfaller, ursprungligen varit skrifna för prinsessan och af henne benäget afhörda, hvarför de nu äfven i tryck egnades henne, Notisen är så till vida märklig, skrifver Magdeburger Zeitung, som det är sällsamt nog att se en känd och berömd fritänkare så väl upptagen vid ett hof, från hvilket man i allmänhet är van att se endast den blinda ortodoxien utmärkas, Prinsessan Alice, syster till kronprinsessan af Preussen, har med cyanlig sjeifständighet bekämpat den vid hennes ankorast till Darmstadt oinskränkt herrskande ultramontanismen och pietismen och framkallat en mängd välgörenhetsföreniogar, som stå på konfessionslös grund, såsom bland andra en förening för bildande ar sjuksköterskor, som wed framgång, täflat med barnhertighetssystrarne och diakonissorna. Nu har den uvnärkte lärde, hvars vänskap och högaktning prinsessan lyckats vinna, rest henne en minnesvård, son: skall bevara hennes namn j den tyska litteraturhistorfen. — Tjenstemännen i Italien. Tidningen Funita Cattolica för den 19:iförra månaden innehåller följande af ministern Lanza under den 4 i samma månad utfärdade reglemente för tjenstemännen i de ministeriella byråerna: Som föreskrifterna i den ministeriella förordvingen af den 20 Januari detta är avgående tjenstemännens arbetstid icke af alla noga efterkommas, är det nödvändigt att begagna förhållningsreglor, som man hittills, med förtroende till hvarje tjenstemans pligtkänsla, bade trott sig kunna undvara: 1) Kl. 9 förmiddagen stänges porten till kanslibyggnaden och öppnas först kl. 4 eftermiddagen för de tjenstemän, som hafva oafbruten arbetstid, och kl. 5!, för de andra. 2) Under nämnda arbetstid får ingen tjonsteman gå ut, såvida han icke tilihör dem, som erhållit tillåtelse till en timmes afbrott i arbetstiden, eller såvida han icke öfverlemnar åt portvakten en dylik skriftlig tillåtelse från gen-raldirektören för de fem administrativa afdelningarnes bufvuddirektörers vidkom; mande, från generaldirektören för fängelserna 6:te, 7:de och 8:de afdelningens hufvuddirektörers vid-j, kommande, och från afdelningarnes hufvuddirek-: törer eler från kabinettscheten för lägre funk; t onärers vidkommande. 3) Portvakten skall vara ; j i besittning at åesvegrge öfver alla iste tjenstemän, med uppgift på dem, som DA tes till afbrovt i arbetstiden. 4) På