het, hvarror då Hed anledning häraf och dess yp: vigå Hora för öfrigt kallade det nya landet Vinland, det rika. Detta namn är också allt, som påminner om de nordiska äfventyrarnes upptäckt. I våra dagar synes nåmnet åter börja att blifva tillämpligt, ty vinodlingen går framåt med jättesteg i många af de mellersta och södra staterna, särdeles i Kalifornien, ett land, på hvilket försynen tyckes slösat alla sina gåfvor, så att den tidpunkt ej torde vara aflågsen, när amerikanska viner finna väg till den europeiska marknaden, och känna konkurrera med dess mest berömda produkter. Första försöket att fabricera vin skedde i närheten af Filadelfia, i slutet af förra århundradet, men misslyckades, emedan de utländska drufvor, som man för ändamålet planterat, ej tålde klimatet. Atskilliga försök i samma väg gåfvo äfvenledes dåliga resultat, tills man började använda den inhem: drufvan, af hvilken det finnes otaliga varieteter. Catawbadrufvan från Nord-Carolina, som blef allmännare bekant först år 1825, var den som först lemnade ett godt vin. Af denna drufva fabriceras tvenne vinsorter, Still Catawba, som närmast liknar rhenskt vin, och Sparkling Catawba, ett slags champagne. Huru od ingen åf denna drufva tilltager, kan man finna deraf, att ensamt i Ohio, der den isynnerhet drifves, vinfabrikationen år 1855 uppgick till 400,000 gallons, hvilken 1860 ökats till nära 600,000. Herbemontoch Missouri-drufvorna äro äfvenledes välkända. Produkten af den senare, som förnämligast odlas i staten af samma namn, liknar till smak och utseende närmast madeiran. I Texasär klimatet synnerligen gynsamt för odling af drufvor, hvarför man också der lemnat särdeles uppmårksamhet åt denna industrigren. El Pasooch the great Mustan-drufvan i denna stat lemna ett rödt vin, som af alla kännare klassificeras som Superior. Nord-Carolinas gppernong ger ett Hard dru Wine, som uppskattas högt af alla de amatörer, som varit i tillfälle att jemföra detsamma med gamla verldens sherry och portvin. Den stat i Amerika, som dock står främst bland alla i vinodling, är Kalifornien. 1863 funnos tretiofem millioner vinstockar planterade, hvilka i närvarande stund torde förökats med omkring lika många. Man beräknar aldrig mindre än 1000 skålpund drufvor pr acres, men 20,000 ha äfven blifvit skördade på samma jordrymd. Då i Europa rankan i allmänhet endast uppnår 4—6 fots höjd, och måste stödjas och uppbindas vid pålar, står den i Kalifornien utan stöd och hinner till 10 fot. Skördarne äro hvarje år regelbundna, och som der, från rankans knoppning tilldess drufvorna äro insamlade, hvarken förekommer frost, hagel eller åskväder, äro de ej utsatta för de olyckshändelser, som åtfölja dem på andra ställen. . Någon drufsjuka har ej heller ännu. försports. Från San Diego till Mount Shasta, d Vv. 8. på Onkrng 100 svenska mils längd, finnes en kedja af vingårdar, som lemna AT portvin, claret, madeira, mallaga, muskatell och röda hvita viner, som i godhet fullzcomligen motsvara de liknämnda, som i Europa förekomma. FEj mindre än 300 olika species drufvor odlas i detta land, och gifva skördar, som både i qvantitet och qvalitet icke allenast mäta sig med, utan. vanligen öfverträffa sitt ursprungliga hemlands. Kaliforniens viner ha redan hunnit att tillvinna sig erkännande i Newyork och andra stora städer i östern, och allt angifver att unionen snart icke allenast ej be höfver importera någta viner, utan bör kunna till och med exportera sådana, och ännu en gång gifva skäl åt de förste upptäckarnes benämning Vinland, det rika. z — En tvistefråga af delikat natur. Kjöbenhavns Tivolis styrelse har genom sin advokat låtit instämma franska dansösen mademoiselle Ernesta Bioletti till Kjöbenhayns Geesterätt (domstol som behandlar mål i hvilka utlänningar äro parter), för att få upphäfdt ett kontrakt, som den 5 Maj gr ER aris om att hon från den 15 Maj till den 15 September skulle uppträda uti Tivoli såsom premigre danseuse, nder målets gång har styrelsen andragit, att Ernesta Bioletti alldeles icke är i stånd att tillfredsställande fullgöra den uppgift, hon genom kontrakt åtagit sig, och begärt att två sakkunniga män måtte utses för att afgifva yttrande öfver hennes egenskaper, Mppskga utveckling och skicklighet som dansös. Mademoiselle Bioletti bar genom sin advokat protesterat häremot, och domaren i Gzesterätten har genom den 21 Juni afkunnadt utslag biträdt hennes protest, ,emedan lika litet i lagstiftningen eller dennas principer som i det med svaranden upprättade kontrakt finnes någon anledning till att mot hennes vilja låta företaga någon besigtning af hennes person och kroppsliga färdigheter,. Enligt Dagbladet ämnar Tivolis styrelse hos Höjesteret anföra besvär öfver detta utslag.