Årliga konsumtionen för Norrland... 4404,242 f:r. Årliga återväxten å 27,382,381 tunnland å 11 kubikfot . ........ ........ 3,012,062 fir. Årlig brist i förhållande till återväxtEE EA EG Summa 4,404,242 f:r. Detta är nu det slut, hvartill J. A. A:s egna siffror, rätteligen behandlade, leda, och ehuru på den som exempel anförda Boda kronopark den beräknade återväxten tvifvelsutan är riktig, så vilja vi dock antaga att den för norrländska skorne i allmänhet kan beräknas ett par kubikfot ögre, men om den ock skulle uppdrifvas ända till öfver 14 kubikfot och således af bristen afföras 892,180 famnar, så qvarstår ändock som årlig brist 500,000 fammar, eller 50,000,000 kubikfot, hvarmed norrländska skogmassan årligen förminskas, utom allt hvad skogseldarne härja. Härmed måtte väl nu tydligen vara ådagalagdt att J. A. A:s beräkning öfver norrländska skogsproduktionen är för högt och den öfver skogs:onsumtionen åter för lägt tilltagen, så att det synnerligen glädjande resultat, hvartill han kommit, eller att norrländska skogsexporten kan tredubblas, alldeles öfverkorsas och vår åsigt åter att den är för stor, vinner bekräftelse; men vi vilja dock till sist tillägga, att om äfven så hade varit, att J. A. A:s beräkning hållit stånd, man lika fullt ej finge förbise vigten af hämmande lagbestämmelser för skogssköfling, enär i denna händelse trävaruexporten vore ännu vigtigare och betydelsefullare för landet än vi antagit, och desto mera godt vore att verka genom en lag, som ej småaktigt och i detalj, men dock tillräckligt hölle denna rörelse inom rationella gränser. Såvidt man måste medgifsa att det är klokt handladt, såväl af den enskilde som det allmänna, att egna skogen hushållning och vård, så ligger väl ej något farligt eller tryckande deruti, att lagen sjelt söker åstadkomma detta kloka och riktiga. Itt hejdande af skogsrörelsen är så mycket angelägnare, som ej trävaruexporten ensam är den som tär på norriändska skogstillgången, utan ett oklok handhafvande af husbehofshuggandet, ett öfverflödigt och storartadt byggnadssätt och slutligen ett oförståndigt svedjande, äro alla bidragande omständigheter, förderfligare, som desamma ej bringa landet någon ekonomisk vinst och de der ingalunda i allmänhet varda stäfjade der en hastig skogsafverkning för export pågår, utan fasthellre ökas, ty oförnuftet smittar. J. A. A. förmenar, att allmänheten blundar för den skada skogseldarne åstadkomma. Detta påstående synes dock sakna skäl, då lagar som förbjuda svedjande finnas och tillämpas, såvidt det i de vidsträckta markerna görligt är samt höga belöningar af enskilda utfästas och utbetalas för upptäckande af dem som kommit eld åstad, Allmänheten vet nog att opinionstrycket icke verkar särdeles nhårdt på dessa eld-anstiftande vallbjon och dylika, och har ej kommit på den tanken att rangera dem på samma linea med trävaruexportörn, förrän möjligen nu, då J. A. A. uppställer den senare som en de förra värdig medtäflare. Efter genomläsandet af J. A. A:s reflexioner fattas man ovilkorligt af en tanke: Hvad är J. A. A:s syfte? Uti iogressen heter det, att skogsfråpa 3 mer än någonsin påkallar en tidsenlig losning,. Hela bevisföringen åter går ut på att lugna alla vederbörandes samveten, och emot slutet af artikeln undfägnas man med en historik öfver sex föregående skogskomitter, hvilkas resultatlösa verksamhet J. A. A. synes taga temligen kallt. På samma ringaktande sätt anmäles ock den nuvarande, den sjunde. Vi älska dock att tro, det densamma, sitt 2000:dels öre till trots, skall af hvad som under det sista decenniet i Norrland passerat, känna sig manad att föreslå mera genomipande åtgärder än sina föregångare, Svensk industri kunde härigenom beskäras någon kontinuitet under den väntans tid af 200 år., som ju måste förflyta, innan torfmossperioden aflöser stenkolens herravälde och sätter svensk jerntillverkning på det rum, som Storbritanniens för det närvarande innehar. Norrländningar.