billens andra läsning utsatt samma dag som för kyrkobillen eller dea 14 dennes. Disraeli var till följd af sjukdom icke tillstädes i detta sista plenum, och Gathorne Hardy uppträdde derföre som oppositionens ledare. Nåa förkastelseförslag föll det icke ens den mest årdnackade konservativa in att framställa, och de inkast, Gathorne Hardy hade att göra, voro föga allvarsamma, och icke heller var hans argumentation särdeles bindande; men han uppretade på det högsta underhusets medlemmar genom att uttala en förhoppning att öfverhuset skulle förkasta dess beslut. Den irländske representanten Maguire förklarade då med hetta, att om billen stympades af öfverhuset, skulle det uppväcka en våldsam och fruktansvärd agitation, hvars följder det vore omöjligt att förutse. fven Gladstone sjelf framkastade en betydelsefull vink, att hela frukten af det mödosamma arbetet kunde gå förlorad, om några vigtigare förändringar 1 billen försöktes. Debatten fortgick någon tid i denna ton.Sir John Gray förgiftade ännu mera densamma genom att med stor skärpa förklara sig emot billen. Den högkonservative kapten Archdale begärde omröstning, och det var nära deran att han fått sin vilja fram, men hans partikamrat öfverste Barttelot lade sig emellan, och det lyckades honom att genom ett förståndigt och moderat tal lugna sinnena. Billens tredje läsning försiggick nu utan motstånd, och den nya arrendelagen antogs under lifliga bifallsrop af underhoset. Straxt derpå skedde första läsningen af densamma i öfverhuset, en ren formalitet. Underrättelse ingick för några dagar sedan till det schweiziska förbundsrådet från regeringen i Tessin, att de italienska flyktingar, som på senaste tiden samlat sig I Lugano, men af förbundsrådet anmanats att begifva sig längre in i kantonen på andra sidan om Monte Cenere, plötsligt lemnat nämnda stad och genom Val Colla öfver berget San Lucio brutit upp till Comosjön. Den 31 Maj erfor förbundsrådet derpå från samma håll, att nämnde skara flyktingar redan hade haft en sammandrabbning med de vid Comosjön föragda italienska trupperna med för flyktingarne olycklig utgång. Efter en kort strid blefvo de kastade tillbaka in på kantonen Tessins område, der de nu förföljas af ett af regeringen i Tessin uppbådadt kompani milis, som har order att arrestera dem såsom landsförrädare ochinsätta dem i fängelse utisBellinzona. Det berättas, att det schweiziska förbundsrådet:skall vara betänkt på att utpostera en gränskordong: Italienska regeringen är — så förljudes det äfven — ha gjort allvarsamma föreställningar hos förbundsrådet anledning. deraf, att flyktingarne tillåtits organisera sig på den södra schweiziska rränsen.