— Dödsfall. Af de engelska tidningarne erfan man, att den bekante skriftställaren och äfventyraren Harro, Harring nyligen aflidit på ön Jersey. Hav. titulerade sig sjelf politisk flykting och syues ha betraktat detta såsom ett yrke och en lefnadsställning, ty under de senaste 40 åren var han beständigt på flykt, utan att man alltid kunde ha rätt klart för sig för vem och af hvad anledning han flydde. Född är 1798 i Ibensdorf invid Husum i SlesVIg, var han först anställd vid tullväsendet, stu derade derefter i Kjöbenhavn och i Dresden målarekonsten; egnade sig derefter åt skaldekonsten och utgaf Blithen der J ugendjahre, och Dichtungen, uppehöll sig någon tid i Österrike och derefter i Kjöbenhavn, till dess han såsom filhelln begaf sig till Grekland samt derifrån till Rom och Warschau, der han emellertid stannade helt kort, alldenstund man redan 1830 återfioner honom i Tyskland. Han utgaf Rhonghar Jarr, oder die: Farten eines: Friesen (1828) samt Der Pole och Memoiren iäber Polen (1831). Utvisad från Sachsen och Bayern, gick han till Strasburg och derifrån till Schweiz, hvarifrån han skickades till England och begaf sig till Helgoland; blef. derifrån förvisad, emedan han sökte sprida frihetssånger i Tyskland, uppehöll sig någon tid på Jersey; vistades derefter i Norge, Frankrike, England, Brasilien, Nordamerika; sedermera åter i Norge, Dannark och slutligen på Jersey. Han har äfven skrifvit åtskilliga romaner, bland hvilka er, Doloresn,. på 1840-talet vär införd såsom Notong i Aftonbladet. Vid 72 års ålder slutade han den 15 dennes genom sjelfmord sitt mångskiftande och oroliga lif. Times meddelar om hans sista lefnadstid följande: Under de allra sista åren inbillade han sig vara utsatt för förföljelser från Ryssland och att ryska spioner ständigt bevakade alla hans steg. Oupphörligt besvärade han polisen med kla gomål deröfver och ingat skrifter, i hvilka he,a anhöll om skydd. Från myndigheterna rhöll han flerfaldiga gånger iotyg om sin hederliga vandel, och tessa intyg publicerade han alltid i lokalbladen, hvilka han sedan skickade till de regeringar, öfver hvilka ban beklagade sig. Under de senaste månaderna låg han sjuk och grämde sig mycket öfver den broschyr, som mrs Beecher Stowe skref rörande lord Byron, med hvilken han varit närmare bekant, och om hvars karakter han hyste hög tanke. På söndagsmorgonen anträffades han liggande död på golfvet i sitt rum; han hade förgiftat sig genom att svälja topparne på en mängd fosforstickor. På bordet. låg en den döde tillhörig dolk, som var Miodig, och vid undersökning af den dödes kropp såg man, att han tillfogat sig ett djupt sår i bröstet. Några papper, som voro fullskrifna, lågo på hans bord, men af deras osammanhängande innehåll syntes att han ) varit vid sina sinnens fulla bruk. Den aflidne, 72 år gammal, var mycket fattig och lefde af de små penningsummor;, som han erhöll af några vänner, bland nvilka var Mazzini.