Till Redaktionen af Aftonbladet. I Stockholms-Posten för den 22 Mars hade un dertecknad äran att blifva omnämnd i samman. hang med åtskilligt tal om motionsflödet på brän ; vinslagstiftningens område vid denna riksdag. Detl, var första gången Stockholms-Posten egentligen eg-, nade min motion någon uppmärksamhet. Mina förslag kallades Strödda tankar., och yttrades bland annat om mig följande: En ärad motionär har velat uppdrifva smugglingspremiet till 43 proc., och det är ej osannolikt, att denna lyckliga id vinner ett betydande understöd af bränvinsspekulanter och de inflytelserika producenter, som ännu icke försålt på leverans sin årstillverkning.Vidare förmanades riksdagsmännen att med varsamhet emottaga i många former beredvilligt lemnade upplysningar om fördelarne af en förhöjd beskattning på bränvinstillverkningen, med åtskilliga andra insinuationer och vissa råd. Jag fann detta Stockholms-Postens sätt att öppna diskussion i en frågaf hvilken är af stort intresse för landet, särdeles betecknande för tidningens tendenser, och dristade mig att till redaktionen insända ett genmäle, i hvilket slutstrofen lyder sålunda: Om Stockholms-Posten med frångående af en inrotad vana att hålla sig på insinuationernas område, då det gäller intressen som icke äro dess egna, behagade, meddela sina läsare en kort och opartisk redogörelse för motionens innehåll, skulle det kunna vara möjligt, att de deri finna en genomgående klar tanke och ett genomfördt, fosterländskt förslag. Motionären är tacksam för alla i god afsigt gjorda anmärkningar och skulle I gerna se om Stockholms-Postens ärade redaktion kunde öppna sina spalter för en diskussion i frågan. , . Mitt genmäle tycktes icke falla Stockholms-Posten i smaken, ty detta återsändes efter en tids förlopp; och min Hemställan, att Stockholms-Posten skulle meddela sina läsare en sann och kortfattad redogörelse för motionens innehåll samt deremot göra le anmärkningar i sak Stockholms-Posten ansåg lämpligt, egnades icke heller någon uppmärksamet. Stockholms-Posten har iakttagit tystnadens vältalighet ända tills sistl. lördag, då en ny uppsats inflöt i tidningen, hållen i full konseqvens med den föregående, och som jag nu lika litet som förra gången har någon förhoppning att kunna i Stockholms-Postens egna spalter få bemöta de missledande fraser, hvilka med aldrig trytande fyndighet blifvit framsagda, anhåller jag vördsamt, att redaktionen af Aftonbladet behagade i sin tidning lemna plats för dessa anmärkninga. Stockholms-Posten har sökt att göra min motion misstänkt genom attpåstå, att densamma icke vore annat än ett försök ättuppdrifva smugglingspremien med 43 procent. Att bemöta detta är öfyerflödigt efter den utredning Eder ärade tidning i en kelserie nyligen lemnat, och hvari blifvit ådalagdt, att en gemensam till staten utgående skatt af I rdr, medförande ett mera utjemnadt och för alla samhällsklasser likställigt pris å småqvantiteter bränvin, skulle verka derhän att smugglingen minskades, hvartill kommer, att den nästan omöjliggöres, om utskottets föreskrift i den föreslagna försäljnimgslagen godkännes, att bränvin, öfverstigande 15 kannor, icke får transporteras från ort till annan, utan att vara åtföljdt af förpassning. Stockkolme-Posten varnar för vidtagande af den nu föreslagna förändringen ibränvinslagstiftningen, emedan en sådan förändring skulle vara till gagn för dem som hafva stora partier bränvin tillverkade eller inköpte?. Denna varning synes vara förestafvad af afundsamhet, då StockholmsPosten mycket väl känner, att ingen förändring i bränvinseller tull-lagstiftningen. för så framt den rör beskattning eller tull, Kan genomföras med mindre än att några deraf hafva fördel andra möjligen förlust. Med samma fog, som Stockholms-Posten, iemnande allt annat än egoismen å sido såsom motiy förmitt förslag, insinuerar, att denna lyekliga id kan vänta sig ett betydande understöd af bränvinsspekulanter och de inflytelserika producenter, som ännu icke föreålt på leverans sin årstillverkning, skulle mot förslagets motståndare, Stockholms-Posten inberäknad, kunna insjnueras, att desse motarbeta förändringen antingen derföre, att de icke spekulera i bränvin, eller ock derföre, att de sålt bränvim å leverans?, hvadan de i förra fallet icke får yara med om att dela vinsten, och i det sednare genom en förhöjning af bränvinspriset skulle drabbas af förluster. Om StockholmsPosten hade velat hålia eg till sanningen, skulle för öfrigt Stockholms-Posten nödgas medgifva, att det nuvarande ögonblicket är den mest sen vidt samma tidpunkten för en förändring, för si hänsyn dervid kan tages till en eller annan bränvinsspekulation. Förslaget har nu framkommit : oförberedt och utan all ostentatiom, hvilket icke blifvit händelsen, om regeringen tågit initiativet, då många svindlande spekulationer såväl i fråga om den nu afslatade tillverkningen som bränvinsköp och slut skuile egt rum under förhoppning bifall till regeringens förslag. Stockholms-Posten yttrar: Ätt försöket att få allt bränvin nära nog lika dyrt icke kan anses gagnande, ty om så vore, måste det anses för en patriotisk sträfvan att få lilla supen till billigaste prig Att Stockholms-Postes icke unnar de min! dre bemedlade samhällsklasserna likstölliga rättig: heter med de förmögna är en känd sak, men jag l. hade icke trott, ett mtockholms-Posten kunde få ; ända derhän, att den icke unnar den fattige lilla supen till samma pris som den rike. För öfrigt förklarar jag Stockholms-Postens bemödande att stämpla min motion, afseende en för landet vigtig industris uppblomstrande och -beredandet af betydligt ökade statsinkomster, såsom ett försök att få liltg supen till billigaste prisar, vara ett illa . valdt skämt. . N Stockholms-Posten upplyser, att bränvinslagstift! ningen är exceptionel, Dh detta må vara sannt,! men förutsätter alldeles icke, 4 en för jordbru! ket vigtig näring skall öfver höfvag förtryckas, eller att den bränyinskonsumerande alimärhoten I skall i hög grad orättvist beskattas af ett fåtal personer och utskänkningsbolag, som köpt sigl. monopol härpå af kommunerna. Att bränvins-j lagstiftningen är en egxeptionel lagstiftning i de flesta länder, derom hade Stockholms-Posten icke . behöft upplysa; men vad Btockholms-Posten . skulle kunnat upplysa, det är, att Vrönvinsskatten . ingenstädes utom hos 958 utgår i örskutty. och att i intet annat land en i sin helhet så orimlig bränvinsbeskattning, som hos oss uvg öres, existerar. Att bränvinsbrännaren skall erlägga skatten i förskott anser Stockholms-Posten vara lika natur ligt, som att hushyra betalas i förskott, Detta leder till ordning och reda, menar StockholmsPosten. Att en betydande och för landet vigtig industri förtryckes och ruineras kommer Stockholms-Posten icke vid, lika litet som att hushyra och bränvinsskatt icke ega den mest aflägsnajemförelsepunkt gemensam. I stället för att bevilja kredit på skatten anser Stockholms-Posten tjenligare att vid skattens erläggande i förskott medgifva ett afdrag, motsvarande sex månaders ränta.. Skatteförskottet anser Stockholms-Posten vara ett sine qua non, till hvilket förklarliga skäl kunna finnas, som det är öfverflödigt att här närmare vidröra. Med anledning af Stockholms-Postens påstående 9) Någon tillökning af virkesmassan för beredande af denna export anses icke böra ifrågakomma, enär gtörre delen af affallet härvid antagligen 1 blifvit tillvarataget och användt till bränsle. c 1 1 1 i N : J 10) Obbarins beräknar den Årliga konsumtionen tili 11 millioner famnar, Ljungberg till nära 9t millioner, ef Forssell till något öfyer 7 millio-! ner, af Ström till närmare 8 millioner och slut-e ligen V, M. Thelaus till 10,510,000 famnar. Ä I sammanhang härmed nödgas Insändaren i med smärta omnämna ett härofyan i intaget Iv konsumtionsbehof, som Norrlands skogar emel1 lanåt, tyvärr måste tälsläppas det är bark-f brödet. Afverkoingen för fyllande af dettabe-s hof har under de gsdnare nödbrödsåren yaritd större än den med förhåliandena obekante kan k fatta. På skatteskogarna tiligripas under så-ld dana sorgliga tider — och man får ej undra lt derpå — de medelåldriga och vackraste taj-!: Jarne med den nnder kronan ljusgulaste och t tunnaste Barken; och då densåmma vanligen 1 endast aftages emellan kronan och trädets me1 delhöjd samt blott sjelfva safringen är duglig s till bröd, så blifver skadan på ståndskogen för f blott ett enda bushåll icke obetydlig. i På krononybyggen inhyses boende familjer, som 7 icke ega någon dispositionsrätt af skogen, kan c natuligtvis endast tillstånd lemnas att aftagat barken v 3 huggfärdiga träd, och på de trakter, ik som InsändaD varit i tillfälle besöka, hafva t ika åboer sag. Sig af jägmästaren varit 1 ålsde utt på för det av:edda ändamålet fällda trä aftagå sj! bark ända till stubben. Nio å i alfva Avlila afharptrado timme äd anses lemna