ning af den inom akademien den 10 Cktober 1868 af jägmästaren Björkman väckta motion och hushållningssällskapernas förenade åsigter antyda, nemligen att någon allmän skogshushållning icke kan åstadkommas endast på öfvertygelsens väg, utan att lagstiftningen bestämmer något om de enskilda Pömellertid är d Emellertid är det insändarens öfvertygelse att några lags igsåtgärder i detta fall gemensamma fi icke. kunna åstadkommas utan att de största nationalekonomiska förluster och på ett högst menligt sätt komma att störande inverka på landets i detta fall på den ena orten blottade och på den andra rika resurser. Derföre har ock insändaren med glädje helsat den början regeringen gjort genom utfärdande af en särskild skogsförfattning för Gotland, under förhoppning af att samma riktiga grundsats kommer latt tillämpas öfver hela riket efter sig delvis företeende behof och i olika provinser efter der förekommande så vidt skiljaktiga förhållanden. i Efter dessa förutskickade erinringar vill insändaren, med ledning af tillgängliga uppgifter, söka utreda förhållandet emellan skogstillgångarne och konsumtionen. Enligt utaf hofjägmästaren af Ström år 1854 uppgjord kalkyl, öfver hela Sveriges areal, skulle densamma utgöra 3868,16 qvadratmil, hvarifrån afdrages: e för insjöar och kärr. 497,97. åkrar, äng och hagar. 246,80. Fjellen till de oåtkomliga skosg. k. impedimenter t komliga skogarne. 500. 2,744,77; hvadan återstår skogsmark 1,123,39 qvadratmil, eller 26,000,000 tunnland. Häruti upptagas således impedimenter och fjell till nära dubbelt emot den skogbärande marken, !l, hvilket förhållande dock lyckligtvis icke existerar. . Hr V. M Thelaus har också uti sin bok: Om skogarne och skogsväsendet 3) antagit den skog-l. bärande marken till minst 29 millioner tunnland; men senare eller under 1869 häröfver offentligjorda uppgifter upptaga el odlad jord till. .. 4,999,884 tunnland 3,923,820 — dito ängsmark. Å skogsmark. 40,689,606 — dito hvarjemte odlingar uppgifvas pågå med 100,000 tunnland årligen. Med anledning häraf skulle hela Sveriges areal efter hittills vunnen kännedom utgöras Odlad jord. 216 qv.-mil. 170 175818 2,144,18, 497,97 BD jell o. andra impedimenter 1,226,01 — 1,723,98, 3868,16 qvadratmil, hvilken senare uppgift öfver den skogbärande marken kommer att ligga till grund för nedanstående beräkningar. Hofjägmästaren af Ström upptager uti sin förenämnda kalkyl skogsåterväxten, vid en hundraårig omloppstid, till 22 normalfamnar pr tunnland eller 929 kubikfot pr år, som ungefär gör 4 kubikfots årlig återväxt pr qvadratref. Medelafkastningen ifrån kronoparker och häradsallmänninj under perioden 1856—1860 utgjorde 39,62 ubikfot pr tunnland, som således antyder en årlig tillväxt af 7 kubikfot virkesmassa pr qvadratref. Och då, på grund af undersökningar, inom svenska barrskogar, den lägsta växligheten å :hela skogsbestånd som förekommer ej blott undantagsvis utan mera allmänt befunnits uppgå till 3 och den högsta,! på samma sätt förekommande, till 14 kubikiot i årlig tillväxtmassa på qvadratrefvet öfverhufvudtau för alla åren af skogsgenerationens växttid från späda plåntan till fullmogna trädet 4), så vill det synas, som vi i medeltal skulle kunna beräkna en årlig tillväxt af 7 kubikfot pr qvadratref, eller 39 kubikfot pr tunnland; men då sannolikt mera allmänt en långsammare återväxt uti de längst i norr belägna skogarne eger rum och derjemte tages i betraktande att dessa skogar ännu sakna all hjelpkultur och skydd, villl ins, såsom riktigt antaga det af hofjägmästaren ar Ström uppgjorda beräkningssättet af endast 22 kubikfot pr tunnland, öfvertygad om, att den verkliga tillväxtmassan tillfullo skall motsvara den på så sätt erhållna qvantiteten. . Med antagande af bärofvan uppgifna skogbärande areal till 40,689,606 tunnlanc uppkommer således, å 22 famnar pr tunnland, en grundmassa af 895,171,332 famnar, eller en årlig tillväxt af S,951,713 famnar fast mått. bj Lika sväfvande som ofvanstående produktionsbelopp måste vara, lika svårt är det att beräkna den årliga konsumtionen af skogsefekter inom landet; men med ledning af de försök, som häröfver förut egt rum, torde man likväl äfven härutinnan kunna komma det verkliga förhållandet mligen nära. 20 Thelaus upptager konsumtionen af brännved till 150 kubikfot för hvarje invånare 6); men, då uti de folkrikaste provinserna uti sö a och mellersta Sverige en jeke obetydlig mängd brännforf äfvensom koks och stenkol i städerna användes, anser ins. att för hvarje invånare bör befåknas 130 kubikfot i Sverige söder om Dalelfelfven och 200 kubikfot uti de sex DOrra länen Enligt statistiska centralbyråns berättelse utgjorde folkmängden i länen s der om Dalelfven act ? December 1867 3,505,073 invån. å 130 kubikfot.. 4,556,595 famn. och i de norr: 1 690,608 inv. å 200 kubikfot. 1,381,216 i följd hvaraf hela bräl ehofvet för den enskilda hus. 5987,811 hållningen utgör ... Yikhet med Thelaus upp brännsleåtgången för: a) bränvinsbränningen till......es 26,000 b) tegelslagerier, ngfartyg och ångmaskiner samt glasoch porslinsbruk Mm, Ms..ssssec ec) virkesåtgången till byggnader, jernvägssyllar, telegrafstolpar, alla slags hägnader samt skeppsoch slöjdvirke ......... 1,100,000 Enligt kommerskollegii berättelse för 1867 utgjorde tackjernstillverkningen vid 220 masugnar 5,964,543 ctr, hvarföre antages en kolåtgång å 2 tupnor pr 74,000 11,929,086 tunnor .... 10,025,920 Summa 21,955,606 tr, 7) motsvarande 1,829,584 läster kol å 12 tunnor; och då vid lyckad kolning vanligen erhålles en läst kol om 75 kubikfot utaf 100 kubikfot vedmassa, så har för ofvanstående kolbehof åtgått 829584 famnar. j N M Jernmannufakturoch ståltillverkningen utgjorde samma år 537,915 centner och gjutgodstillverkningen 181,750 centner. Tillverkning af koppar pch andra metaller är insändaren obekant; men då sä väl härför som vid stångjernstillverkningen, koks, stemvol, torf, sågspån och kol af sågaffall, (hvilket senare sär nedan upptages) uti ganska betydande vantiteter IRVÄndes, motsvarar dessa brännmaterial mycket säkert den träkolsqvantitet, som uti koppartillverkningen m.m. ingår. manufakturoch Trävaruexporten utgjorde år 1868: Plankor, battens och bräder... 71,157,836 kub.l 521,694 st. bjelkar och Sparr tot 6,6 tums tjocklek och derutv: . ver på midten..........-:. 11,046,092 825,553 st. Sparrar derunde; 4,673,345 488,313 st. master och spiroi 6551,076 6,086,042 st. pitprops....s... 5643,040 tändstickor 3,717, 908 E, som gör vi a arbetade vår antagligen Cirka... 1.000 ee 137,700