7 Rättegångs-pdoh Pollssaker. Mordet å udvokatfiskalen Montan. — Poliskammaren har i dag afslutat förhören med Josefina Eklund och remitterat målet till råd. husrätten. Orsaken till att det dröjt så fänge med remitterandet af målet, sedan hon afgifvit bekännelsen, har varit att hon efter senast refererade förhöret återtagit sina uppgifter ända derhän, att hon ej allenast sr hafva haft en medabrottsling, utan till och med bestämdt förklarat, att denne föröfvat sjelfva mordet. Ehuru ej detta kunde hafva ringaste sannolikhet för sig, måste noggranna efterspaningar emellertid af polisen föras, alldenstund Eklund med en förvånande örslagenhet ända till de minsta detaljer beskref förloppet af sin bekantskap och sammanvaro med den af henne vppgifne medillgått vid förbrottslingen, vidare huru det ti Ufvandet af mordet och hvad derefter mellan dem passerat samt slutligen, jemte uppgifvande af medbrottslingens r.amn och ungefärliga ålder, på det noggrannaste beskrifvit hans utseende och till och meå redogjort för hvad hon hade sig bekant om hans förflutna lefnad. Genom noggranna efterforskningar har polisen blifvit öfvertygad derom, att ingen sådan person som den af Ektund uppgifne finnes eller under sednare året funnits i Stockholm. Vid det enskilda förhör som i dag efter slutad session egde rum i poliskammaren var Eklund för första gången iklädd fångdrägt och syntes, att döma af det yttre, mycket nedslagen. Hon erkände nu, att hennes uppgift om att ha haft medbrottsling vore fullkomligt grundlös och uppdiktad i förargelse öfver att man ej ville tro att hon talat sanning i sina föregående uppgifter. Hon vidhåller fortfarande att af hr M. ej hafva mottagit mer än de 10 rdr, som förat varit nämnde, men, upplyste vid det slutliga förhöret i dag, att hon, innan hon anbringade snaran om hans hals, tänkt på, att hon efter mordets föröfvande skulle tillgripa klockan, som han bar på sig; dock tillade hon att hafvudmotivet för brottet varit hämnd. Sedan hon sålunda na fast-. håller sin första bekännelse att ensam hafva pppejort Planen för mordet och ensam föröfvat detsamma ansågs målet vara fullt utredt för remiss till domstol. Briggen Princess Royal. ,(8e A. B. för den 8 April) Från Hernösand telegraferades i går till P. T.: Kapten Löf och styrman Östman, häktade såsom misstänkta att hafva försökt tända eld på briggen Princess Royal, äro, enligt rådhusrättens be ve frigifna ur häktet. Ransakningen fortsättes len aj. — Såsom en varning för sjötrafikerande att ej begagna sig af icke legaliserade skeppsklarerare, omnämna vi följande, å rådhusrättens tredje afdemning anbängiggjorda och den 24 Mars afgjorda En hr Hovn, under firma Hoven komp., har här etablerat kontor för skep; raregöromål. Till denna firma vände sig för en tid sedan en kapten Lind, förande ångskonerten Thor, destinationsort Kristinestad i Finland, med begäran om hjelp vid upprättandet af skeppsdokumenterna. Denna hjelp erhöll han ock, men märkrullan var ej ordentligare uppsatt, ån att kaptenen efter framkomsten till Kristinestad blef dömd, för felaktig märkrulla, att böta 400 finska mark, uvarförutom han dömdes betala 8 mark och 30 penni i stämningskostnad. Ångskonerten Tnors rederi, firman Bergman-Nilsson, blef kort tid derefter instämd till härvarande rådhusrätt af Hoven komp., hvilken firma i stämningen yrkade godtgörelse med 386 rår 47 öre för de besvär densamrna haft med upprättande af ofvannämnda skeppsdokumenter. Genstämning uttogs emellertid af firman B.-N., hvilken i sin ordning yrkade, det firman H. komp. måtte förklaras skyldig ersätta dem den förlust firman lidit genom utbetalandet af de 408 mark. Häröfver hörd, förklarade hr Hovån emellertid att märkrullan visserlifa blifvit uppsatt på firmans kontor och af dess iträden, men ansåg svaranden sig ej ha med den saken att skaffa, synnerligast som Hoven komp. ej vore legaliserad skeppsmäklarefirma och densamråia således ej kunde ställas till ansvar för andras slarf. På grund häraf bestred hr H. genkäromålet, yrkande ersättning för sina besvär med den förut fordrade summan: 386 rdr 47 öre. Som ofvan är nämndt, afkunnades utslag i målet den 24 Mars, deri firman Bergman-Nilsson ålades att till firman Hovn komp. utbetala fordrade 386 rdr 47 öre, hvaremot firman Hovn komp. förklarades ej kunna ådömas betala de 408 mark, hvartill Kristinestads rådhusrätt dömt firman Bergman-Nilsson. i Mot detta rättens beslut reserverade sig emellertid ordföranden, rådman Hultgren, hvilken ansåg, det firman Hoven komp. borde till firman Ber; -Nilsson betala de ifrågavarande 408 mark. (Dp. 8.) — Poststöld. Från Sundsvall skrefs i lördags: Natten mellan sistl. fredag och lördag förlorades under vägen mellan Sundsvall och Backeus gästfirnkard en postväska, tillhörig föreståndaren ör Sillre skogsskola, jägmästaren Hellström, och innehållande, utom orekommenderade bref och tidningar, äfven tvenne penringbref med sammanlagdt innehåll cirka 1800 rår, Väskan åtföljde den post, som afgick härifrån på fredags aftonen till Sollefteå. Ankomraen till Backens gästgifvaregård uppräknade postiljonenvid urlassningen väskorna, dervid den ifrågavarande saknades, men måste han det oaktadt fortsätta sin färd, och förhållandet blef derföre ej här kändt förrän vid postens återkomst i måndags på morgonen. Sedan ett förberedande förhör med postiljonen Dbuifvit hållet, afreste på tisdagsmorgonen kontorsskrifvaren vid härvarande postkontor Thuresson och poliskommissarien. Hellman till de ställen häremellan och Backen, der hästombyte skett, för att förskaffa de upplysningar, som stode att erhålla. Resultatet af denna efterspaning lärer dock ej blifvit annat än att med all sannolikhet kan antagas, att väskan blifvit stulen, så mycket hellre som det visats vara snart sagdt PET att en väska kunde tappas ur de begagnade åkdonen och såväl postiljon som skjutsbönder varit alldeles nyktra. 1; Postiljonen är en äldre man och har i 19 år varit i postverkets tjenst, under hvilken tid han FR a någon egentlig försummelse komma sig tt.