(Insändt.) Något om våra örlogsfartygs sjöexpeditioner. Författaren af nedanstående rader har mången gång ämnat anställa en granskning öfver hvad man hos oss uträttar till handelns och-sjöfartens skydd, såsom det heter, då våra örlogsfartyg utsändas på längre öfningsexpeditioner. Tillfälle dertill har oftast saknats, emedan ins., sjelf sjöman, endast varit helt korta tider hemma i Sverige, med ibland flera års mellanrum. Denna gång har dock vistandet här varit längre. Och denna gång må ock granskningen löpa af stapelw i anledning af Aftonbladets befogade anmärkning i notisen Skeppsbrott sistlidne lördag emot ångkorvetten Gefles uteblifvande detta år i Rio Janeiro, under en period Januari—April, då hjelp åt nödstälde landsmän varit dubbelt välkommen. A. B. yttrar, att det ej är första gången som detta inträffat med våra örlogsfartyg, då de -befunnit sig i trakten af Rio Janeiro, när gula feberepidemien der rasat. Ing. kan, om så påfordras, med flera Om intyga detta förhållande, som ej endast afser Rio Janeiro utan äfven de andra brasilianska hamnarne, ett förhållande, som begynte vid feberns utbrott i Brasilien med 1850 års början, då korvetten Najaden iekom till Bahia och så fot som genast lemnade hamnen för att ej mera etta år ditkomma, under det att ett par månader derefter omkring 15 svenska fartyg, de flesta tillhörande rederier i Stockholm, Göteborg och Gefle, lågo der i flera månader af brist. på befäl eller besättning. Sent omsider, sedan epidemien rasat ut, kommo dessa fartyg derifrån, men med under största svårighet anskaffade, dyrlejda utländska besättningar och utländningar till befälhafvare (ins. vet specielt tvenne fartyg, hvilkas befälhafvare voro preussare). Ins. känner personligen flera af våra skeppsredare i Stockholm, som härigenom drabbades af oerhörda utgifter, hvilka nästan uppslukade hela. hemfrakterna.. Mäånne ej ett örlogsfartygs närvaro då i Bahia varit en tröstande syn för våra landsmän? Månne ej dess uppträdande der skulle verkat lugnande på de orolige. Månne ej korvettens läkare här haft ett rikt fält för sin forskning i en sjukdomsföreteelse, hvaruti han ej sjelf egde kunskap? Och månne ej korvettens utsändande från fäderneslandet till handelns och sjöfartens. skydd kunnat i fullt mått göra skäl för detta epiter om den åtminstone en eller pår månader derefter återkommit dit för att efterhöra om någon hjelp behöfdes? Vederbörande, söm gifva fartygscheferna instruktioner, må sjelf svara på dessa frågor. Dessa order-gifvande kunna visserligen komma med invändningar om dyrbåra lifr, undvikande af orter, der smittosamma sjukdomar råda etc.; men huru många orter inom opitar finnas, der ej smittosamma sjukdomar och häftiga, dödliga febrar grassera. Ins. vet till och med, att nyss omnämnde korvett Najaden, vid sin ankomst till Bahia 1850 förlorade en af sina officerare, en grefve Lewenhaupt, om han minnes riktigt; men om han dog i gula febern blef ej med säkerhet utrönt, och ins. tror ej heller, att korvettens dåvarande chef, nu boende här i hufvudstaden, kan med säkerhet uppgifva detta. Med högst få undantag hafva våra örlogsfartyg sedan denna tid förhållit sig alltid passiva vis å vis besöket i hamnar, der gula febern vissa perioder uppträder, ända till i år med det af A. B. anmärkta förbållandet med ångkorvetten Gefle. Låt vara, att vederbörande anse det vara fara underkastadt, att sända ett örlogsfartyg med en talrik besättningsstyrka in i en hamp, der en svår epidemi rasar. Ehuru slående än dessa skäl kunna sypas vara, bör ej en fara utgöra en orsak, att ej skynda till bistånd, der hjelp behöfves. På samma sätt skulle en brandkår-chef ej med sitt manskap våga närma sig ett hus, som står i lågor af fruktan för nedramlade murar, m. fl. dylika liknelser. Ins., som var i Bahia år 1850 vid nyss anmärkta förhållande, och sedermera sex gånger i Rio Janeiro, deraf fyrå under den tid då gula febern vanligen uppträder, (Januari—April), kan af erfarenhet intyga, att denna feber ej är mera smittosam än kolera, nervfeber, smittkoppor, skarlakansfeber o. 8. v.; men ytterlig rädsla, förkylning, då gula febern är gängse, försummelse vid att hålla ett fartyg rent och snyggt, som ofta inträffar å ett handelsfartyg, der den fätaliga besättningen är träget sysselsatt med lastning och lossning, äro verksamma medel att få febern ombord: Detta är ock nogsamt kändt bland andra nationer, hvilkas. örlogsmän ej sky de brasilianska hamnarne under det gula febern pågår, mer än andra feberfria hamnar. Storbritannien har t. ex. ständigt ett eller par örlogsfartyg stationerade i Rio Janeiro, och ins, vill omtala en episod, som vigar att fruktan för febern ej finnes åtminstone hos denna nations örlogsmän, tvärtom vederfors ins. en. bjelpsamhet, som till och med kom honom oväntad till del. Insändaren håde nemligen år 1858, från Nov. tl första dagarne i April, i Rio Janeiro. just under värsta gula-feber-epidemien, förlorat flera man, Andra voro på sjukhuset, och innan dessa, tillfrisknat samt ntländingar blifvit förhyrda i stället för dem som aflidit, drog det långt ut på tiden;