Man ser på marknaden i Nischnei representanter af alla möjliga nationaliteter: engelsmän och kineser, tyskar och tartarer, fransmän och turkar, italienare och perser o. 8. v., men, märkvärdigt nog. inga svenskar, åtminstone mig veterligi. Och hvad är orsaken dertill? Endera har man hos oss ett oriktigt begrepp om Nischnei-marknadens bety. delse, eller också gör man sig icke mödan att bilda sig något begrepp alls derom, hvilket, jag medger det, är vida beqvämare. Jag har besökt Nischnei flera gånger, blott för mitt nöjes skull, och det är utan tvifvel en utaf de angenämaste och lärorikaste resor man kan företaga sig. Ingenting är originellare och mera bizarrt än skådespelet af denna verldsmarknad. Hvilka kontraster! Hvilket herrligt tillfälle att studera den menskliga naturen! Hvilken storhet, hvilken smuts! Jag skulle kunna fylla volymer med hvad jag der sett! Men lemnom detta och låtom oss betrakta en sådan resa blott från sin lukrativa sida, så är jag öfvertygad, att ingen köpman skulle ångra denna färd. På 4 å 5 dagar kån man från Sverige vara i Nischnei. Marknaden öppnas omkring den 5 Augusti och afslutas den 10 September. Det finneg säkert lika mycket och mera att förtjena i Nischnei än i Hamburg, Berlin och Paris, dit alla oupphörligt skola resa och hvarifrån mången åter vändt med tom börs. Man har visserligen på senare tider i vårt land ändtligen börjat begripa nödvändigheten af att anknyta större handelsförbindelser med Ryssland, men man vill nästan uteslutande erhålla detta resultat genom våra produkters ex) orterande dit. Jag tror att man angriper saken från en oriktig sida. Det bästa beviset härpå är, att oaktadt alla våra bemödanden har vår export på Ryssland, de senare åren, vida mera aftagit än, tilltagit. Vår industri eger, för närvarande ätminstone, högst få produkter, som passa för den ryska marknaden, då deremot denna eger en mängd artiklar, som passa för vår. Den ryska industrien har på de senare 20 åren undergått en verklig revolution. Man är hos oss fullkomligt okunnig om, att man i dag i Moskau kan köpa en mängd smakfulla artiklar och tyg af silke, heloch halfylle 20, 30 och 40 proc. billigare än hvad desamma kosta i Tyskland, Frankrike och England. Med liten sakkännedom och eftertanke är detta för öfrigt lätt begripligt. Ryssatne ega de flesta råmaterialerna billigare än till och med England. De erhålla silket från Persien, ullen från det mellersta och sydliga Ryssland och vissa sorters billig bomull från Bockhara. Dertill komma de så ytterst billiga arbetskrafterna, hvilka blott belöpa sig till en tredjedel af hvad de kosta i England och Frankrike. Våra köpmän och in dustriidkare borde söka profitera af allt detta genom att besöka (eller låta besöka) de stora ryska marknaderna, hvarest de på samma gång, allrabäst, skulle kunna underrätta och öfvertyga sig om hvad vi böra exportera dit och importera derin. Hvarföre besöka t. ex. icke våra klädesfabrikanter de ryska marknaderna? Visserligen är det vida beqvämare att sitta hemma i all skönps lugn och förskrifva den ryska ullen från Stockholm eller Kjöbenhavn. Hvad gör det att man betalar den 60 å 70 procent dyrare än man borde? Man tar desto mera för sin vara, man skriker litet emot frihandelagesnelnoraa, man beklagar sig mycket öfver de dåliga konjunkturerna, och dermed är den saken afgjord. Våra grannar i öster hafva länge nog förtjent på oss, det är tid, att vi förtjena något på dem. Och detta beror blott på oss sjelfva. Ryssland kunde vara en guldgrufva för Sverige, blott vi ville göra oss den mödan att riktigt bearbeta den. Med ett ord, sysselsättom oss litet mera och på sjelfva platsen med importen, så kommer exporten i och med detsamma så småningom utaf sig sjelf. Låt oss, framför allt, på detta vis söka etablera direkta relationer med ryssarne sjelfve och icke, såsom nu sker, genom förmedling af de i Petersburg, Riga och Odessa bosatta tyska.och engelska handelshusen, hvilka icke äro annat än ryssarnes kommissionärer för försäljningen af några råprodukter, såsom spanmål, hampa, talg m. m. Genom dessa herrars förmedling böra vi aldrig inbilla oss kunna anknyta några nya och verkligt fördelaktiga handelsförbindelser. Det är flere orsaker dertill; men det skulle bli för vidlyftigt att nu ingå i några förklaringar deröfver. Bemy S—z. MONS STEEN NL