Kamrarne hafva i dag egnaten god del af förmiddagens sammanträden åtvehandlingen af den k. propositionen om krontemmans samt åtskilliga andra kronolägenhetrs upplåtande under skattemannarätt utan särskild köpeskillings erläggande. Statsutsottet har afstyrkt propositionen, hufvudsikligen på den grund, att det åsyftade ändantlet torde inom en icke alltför aflägsen framti kunna vinnas utan vidtagande af någon san åtgärd, som K. M:t föreslagit, enär de wder stadgad åbooch besittningsrätt upplåts kronohemman från 1844 till 1866 minskas från 2176 hela mantal till 442 mantal, WWilket förhållange utskottet ansett ådagaläga, att skatteköpen under nu gällande lagvttning visal sig ganska skyndsamt forts. Undör förhandlingarne i kamrarne fördes dessutom ytterligare såsom skäl fr afslag, i första kammaren hufvudsakligen, att kronohemmanen kunde betraktas såsom ett slags fideikommisser, och . att man ickeborde utan de intresserade parternas medgifande beröfva dem denna natur; . anira kamuaren deremot företrädesvis den Oruständighsten, att eftergiften åt de nuvarande krowåboerna skulle innefatta en orättvisa emo dem som förut skatteköpt sina hemma och ett premium åt dem, som i uetta afseende försummat sig. Dessutom lade ir Ola Jönsson mycken vigt vid det at honom redan vid remissen af den kongl. propositionen anförda argument, att ett bifall till densamma skulle afskära möjligneten att åväena en undersökning med afseende å tskilliga såsom frälse betraktade skånska hemmans verkliga natur. De ledamöter som sålunda bekämpade den kongl. propositionen voro i första kammaren hrr C. G. Mörner, Montgomery-Cederhjelm, Brusewitz, Nordström och 4. C. Raab, samt i andra kammaren, utom hr Ola Jönsson, hrr Ahlgren, Sv. Nilsson i Österslöf, Liss Olof Larsson, Sparre, Almqvist och Keij. Vid sitt yrkande om bifall till utskottets afstyrkande förslag fogade emellertid grefve C. G. Mörner i första och hr Keij i andra kammaren det amendement, att riksdagen skulle hos K. M:t anhålla att, för skatteköpens påskyndande, förteckningar öfver kronohemman och lägenheter, som uti k. kungörelsen den 15 Dec. 1848 omförmälas, må årligen uppläsas från predikstolarne i sockenkyrkorna och anslås vid tingsställena. Det k. förslaget försvarades deremot iförsta kammaren af statsrådet v Ehrenheim å regeringens vägnar, och för öfrigt af hrr Thyselius, v. Koch, Wallenberg, Nordenfelt och Heykensköld; samt i andra kammaren af friherre af Ugglas från ministerbänken sämt i öfrigt af hrr Heggström, Nils Larsson, Ahlströmer, Sjöberg, Ifvarson och Kallstenius. Det framhölls från denna sida, att åtgärden vore ett icke ovigtigt steg till förenkling af förvaltningen och det invecklade kameralväsendet, hvilket kunde utan någon nämnvärd uppoffring för statsverket ernås; att med den åberopade fideikommissnaturen icke vore synnerligen mycket bevändt, då det numera stode åboerna fritt att sälja besittniningsrätten och stoppa köpeskillingen i sin ficka, samt att besittningsrätten utgjorde en för enheten i lagskipning menlig abnormitet, enär den stode så nära eganderätten som möjligt, men dock föranledde ständiga afvikelser från i allmänhet till dess betryggande meddelade bestämmelser, samt ständiga pröfningar och kontroller från de administrativa myndigheternas sida, under det i öfrigt det som angår eganderättsförhållandena tillhör domstolarnes handläggning. Det kongl. förslaget blef emellertid af båda kamrarne förkastadt, af den första med 53 röster mot 33, och af den andra med 71 röster mot 55. Båda kamrarne antogo derjemte det af hrr Mörner och Keij föreslagna, här ofvan omförmälda amendement. Den angelägenhet, som dernäst ådragit sig den jemförelsevis största uppmärksamheten i båda kamrarne har varit det kongl. förslaget om restitution till bolaget L. O. Smith komp. af erlagd :tillverkningsafgift för icke tillverkadt bränvin. Statsutskottet har afstyrkt förslaget på der grund, att bolaget redan fått återlyfta sö stor del af den erlagda tillverkningsafgiften som för undertillverkning får restitueras, och attett bifalltill framställningen skulle innefatta en nedsättning af den stadgade minimitillverkningen. Flere ledamöter uppträdde emellertid i båda kamrarne, förordande den begärda nedsättningea på grund af billighetsskäl. Den ifrågavarande tillverkningen hade nemligen utgjort ett försök att här i landet intöra en ny näring, tillverkniog af bränvir af hvitbetor. Experimentet hade ådragit bolaget betydande förluster, och man ansåg de obilligt att staten skulle under sådana omständigheter taga skatt för en tillverkning som ej egt rum. Dessa åsigter förfäktades af hr Funck, Raab, Odelberg och Bennich i första kammaren samt af hrr Kallstenius, Rylander Medin, P. Andersson och Sparre i andra kam: maren. Till stöd för utskottets förslag anfördes deremot hufvudsakligen att hvarje industriidkare, !som; gjort en misslyckad spekulation, skulle kunna framkomma med d lika anspråk. I denna riktning yttrad sig hrr Montgomery-Cederhjelm, Wallenberg och Brusewitz i första samt hrr Ahlgren, Ifvars. son, Hörnfelt och Liss Olof Larsson i andr: kammaren. I båda kamrarne blef den be gärda restitutionen afslagen, i den första mec 51 röster mot 22, och i den andra med 9: röster mot 30. Till redogörelsen för detta ärendes behand