kostnaderna för Htatsverkot, om reservationen blefve F ag, snarare skulle bli större än mindre än för härvaramde. SON N Samma utskotts utlåtande angående Riksgäldskentorets förvaltning St under den tid sot förflutit sedan början af års riksdag godkändes äfven af kammaren i allaD punkterna utan anmärkningsvärd diskussion med M undantag af den rörande beviljandet af decharge för förvaltningen af nämnda kontor från den 19 Januari 1869 till och med den 20 Januari 1870. Hr Sven Nilsson i Österslöf trodde sig ha fun-G nit, att 1868 års lån blifvit betydligt dyrare än kontraktet bestämde; för utredning af detta för-B hållande yrkade han återremiss af punkten. Samma yrkande framställdes vidare af hr Magnus Jonsson, som funnit em felsummering af 300,000 rdr, och hr Forsbick, som ansåg att sättet för indrifningen af 1868 års lån borde bättre utredas. terremiss påyrkades äfven af hrr Medin, Carl Ifvarsson, Sääf och Liss Olof Larsson. HSärSkildt lomnade hr Sääf i ett utförligt anförande en utredning af skälen för de anmärkningar, som blifvit mot För meo riktade, ej allenast derför att Kontraktet innehåller några svårBegripliga stadganden, utan äfven derför att lånet verkligen skulle ha blifvit dyrare, än hvartill kontraktet gifvit anledning i det ett halft års ränta å hela lånet blifvit betald från den 1 Juli, samt dessutom ränta å lånet i den mån det blifvit inbetaldt. Han anmärkte dessutom att den biviljade dechargen endast omfattade protokollen, men icke räkenskaperna, hvarför intet hinder mötte för statsutskottet att underkasta bär anmärkta förhållanden en fullständig utredning. tr Kinmansson sökte visa att fullmäktige handlat i fullkomlig öfverensstämmelse med kontraktet, men var långt ifrån emot återremiss, på det utskottet måtte kunna utreda förhållandet, som nu verkligen ej vore fullt klart för den med förhållandena på förhand ej bekante. Hrr Hierta och Per Nilsson i Espö lemnade åtskilliga upplysningar om hvad som i utskottet förekommit argående de anmärkta förhållandena, och den senare anmärkte särskildt, att han öfvertygat sig om att riksgäldsfullmäktige ställt sig till efterrättelse bestämmelserna i samma kontrakt, för hvilket fullmäktige af förra riksdagen erhållit FRAS hvarför ban nu äfven ville bevilja decharge. Frågan blef emellertid af kammaren till statsutskottet återförvisad utan votering. Statsutskottets hemställan, att revisorernas berättelse angående verkställd granskning ef förvaltningen af kommerskollegii fonder och medel, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda, bifölls utan diskussion, Under aftonsammanträdet genomgick kammaren och biföll i dess helhet samma utskotts utlåtande n:r 36 angående föreslagna statsbidrag till åtskilliga allmänna arbeten, såsom vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag. Meningsskiljaktighet age sig endast om tvenne punkter, nemligen den tredje och sjette. I den förstnämnda hade utskottet afstyrkt . M:ts proposition om anvisande: för år 1871 af 15.000 rår till en väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens Jän. Statsrådet Adlercreutz samt hrr Almqvist och Engman förordade K. M:ts proposition, hvaremot hr Per Nilsson i Espö talade för utskottets hemställan, hvarefter diskussionen höll på att förklaras slutad då br Leffler i sista ögonblicket begärde ordet för att uttala sig för det begärda anslaget och lyckades uppkalla en ganska liflig diskussion, under hvilken somlige talare yttrade sig flera gånger. Utom nämnde hrr yttrade sig äfven Ihrr Östman, Asker och frih. Alströmer för K. M:ts proposition; anförande såsom skäl hufvudsakligen, att den ifrågavarande orten är särI deles vanlottad på kommunikationer, men genom sin naturbeskaffenhet i stånd till betydlig utvecklling. Äfven anfördes, sedan diskussionen tagit en I större omfattning, att Norrland bidrager med en så stor del till statens inkomster, att det väl borde ) I komma i åtnjutande af lättade kommunikationer, ; I dådet ra landet har fått de dyrbara jernvägarne.. Hrr Sv. Nilsson i Östesrlöf, grefve Sparre och l Gumeelius försvarade utskottets hemställan, hufvudsakligen emedan det icke vore fråga blott om 115,000 utan om 106,000 rdr, att statens finanser äro i det skick, att den största sparsamhet vore nödvändig, samt att andra väganläggningar funnos som vore ännu mera förtjenta af ng Genom votering bifölls utskottets afstyrkande hemställan med 66 röster mot 58, som ville bevilja det begärda anslaget. h I 6:te punkten hade utskottet afstyrkt hr Stålhammars motion angående beviljande af statsbidrag för omläggning af allmänna landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar inom Östra härad af Jönköpings län. Sedan hr Printzensköld förordat motionen, anställdes votering, som utföll med 94 röster för utskottets hemstälJan och 22 för motionen. Tikaledes godkändes, men utan diskussion, statsutskottets memorial n:r 37, med förslag till allmänna vilkor och stadganden i afseende på de statsbidrag, som under denna: riksdag beviljas för väganläggningar och vägförbättringar, hamnanläggningar och vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag. sr a Lara aa file rn JT FA FF ra I