Skar det derigenom icke i sjelfva verket tin 2ör svarskraft. Vi ha icke rådj att under läme ti der hålla sammandraget under vapen WWt betyd liga antal, som måste öfvas, för att Vi i krig mi kunna ställa en tillräcklig styrka i marken. De blir derföre en ovedersäglig Sanning, att om er så liten nation som vår skall kunna, utan att bl öfver höfvan betungad, ernå en sådam försvars organisation, som gör hela landets Manliga ung dom krigsduglig, SÅ, måste börjar Yaed öfningarne öra redan i den tidigaste ärgdomen, i skolornes alaren visade, huru idn härtill redan upprtåt för öfver ett halft ärhundrade sedan, huil der Sedermera utvecklat sig, och anförde je flerfal Miga tecken, som häntydde derpå, utt den tanker nu började slå rot i det slmäånna medvetandet att icke blott gymnastik Och dermed följande vx Ppenöfningar böra få en större utsträckning vid elementarläroverken, utan att de första tiemen. terna till krigarebildning böra meddelas i folk. skolorna, så att från dem må kusna utgå ett man ligt, härdadt, till fosterlandets försvar redoboget och lätt utbildadt slä; Efter att sedermera ha redogjort för hvad som för detta ändamål blifvit gjordt i hufvudstaden och särskildt omordat stiftandet af Sällskapet för skol Ingdomens vapenöfningar, dess utveck! ing och de hittills vunna resultaterna af dess verksamhet, yttrade han, att sällskapet gerna och vilögt erkände, att de bataljoner af skolungdom, som man här haft tillfälle: att se under eget befäl, med kline spel och flygande fanor, icke utgjorde nåBot verkligt resultat, att de mindre vore mål ön medel, att äfven de innebure en demonstratien, en faktisk bevisföring, ett talande exempel. — Från hufvudstaden böra föredömen i detta, såsom i så många andra hänseenden utgå och, denna skolbeväpning utgör en illustration för hvad som bör anna, under medverkan från det allmännas sid 1 stor skala åvägabringas. De utgöra tillika för alla en maning om hvad som bör göras och göras fart, en erinran om vårt lands framtid, som bör Tyggas. Man hör invändningar derom, att etta slags Vapenöfningar blott äro lekverk. Ja, låt vara att det är en lek; men det skämmer för ingen del saken. I den lekens fröjd finnes en stark blandning af allvar och den är af betydenhet i flerfaldigt hänseende. Den är af vigt redan blott och bart betraktad såsom kroppsöfning. Det välde öfver kroppen och den tillit till dess kraft och färdighet, som lämpligt afpassade militäriska öfningar gifva, kan äfven utöfva ett icke obetyäligt intlytande på gossens och yngligens hela väsen och hållning; det framkallar jelfkänsta, det uppfriskar sinnet och stålsätter handlingstraften. Och ungdomen har stort behof af sj Gana öfningar, som på en gång äro roande och stärkande. Vid senaste allmänna läraremöte hördes en klagan öfver skolungdomens olust att deltaga i de för dess ålder lämpliga och öfliga lekar, öfver bristande kroppsoch sinnesspänstighet. Sådant innebär i sanning ett gif akt! af den alira allvarkgaste art. Det är derföre ock af stor vigt, att kroppsöfningarne icke stanna vid några reglementerade gymnastiska rörelser, hvilka ofta betraktas snart sagdt som andra läroämnen, hvilka man är förpligtad att genomgå; det. är mödigt, att öfningarne under vapen få en sådan, utsträckning, ,att gossarne i någon mån få v:opträda i trupp och på fältet, att de få en så pass krigisk karakter, att de verkligen kunna. roa, sysselsätta och rycka alla med sig. .Utider den leken: få gossarne för öfrigt, utom Bjelfra de kroppsliga färdigheterna, lära sig åtskilJiga saker af den allra största vigt. De få bland annat. redan tidigt; då intrycken äro lifliga och rotfästa sig för lifvet, ett begrepp om LE det -vigtigaste och coundgängligaste för allt försvarsväsen, det som först af en hop väpnade män skapar en här. De få från tidigaste år vänja sig att betrakta det som en glädje och en ära att samlas under och följa denna blågula svenska fana, som utgör en helig symbol för vår nationalitet, för vår fria, sjelfständiga statstillvaro. Ja en sådan, äfven till öfningar på fältet sig sträckande tidig militärisk uppfostran, vid sidan af den lärda och. den allmänt medborgerliga, är egnad att i mån ga hänseenden hos ungdomen väcka och stärka fos.terlandskärlekens, hederskänslans, ordningens och ihärdighetens ädla krafter, Och med en sådan grundval lagd i skolorna vore utan trifvel icke så litet un angjordt, för att göra nationen stridbar och kraftig nog till ett verkligt försvar, Talaren visade dera ter, att härmed visserligen icke allt vore gjordt, att det behöfdes ordnade och fortgående öfningar ifrån skolålderns slut intill den egentliga beväringstiden samt flera andra anordningar, som icke kunde ske utan materiella uppoffringar. Han ville icke fördölja, att ett verkligt nationalförsvar kan man icke vinna för intet och att, huru man vill ordna det; så kostar det dock äfven penningar. Men det kan kosta ofantligt mycket mera, att icke ha något nationalförsvar; det kan kosta det som är långt dyrbarare än välstånd och lifvets njutningar och nödtorftig utkomst, det kan kosta frihet och natiopalitet. Talaren visade slutligen, i några af ögonblickets stämning framkallade varma ord, att det blott funnes en källa, ur hvilken ett litet folk kunde hemta outtömliga resurser och aldrig svigtande kraft till ansträngningar, nemligen den starka fosterlandskänslan; han visade, att denna källa hos oss icke utsinat, att den väller fram med mäktiga ådror och i starka flöden, som vi må 8e till att hålla rena och obemängda af den kortsynta egöismens dy, så att vi deri kunna dricka vilja och kraft att ysra ett verkligt folk, och så att ännu efter årjundraden i detta land må fin-)1 as ett slägte, Sm är ädelt och fritt och svenskt! lj