te I det bekant, att till och med närliggande ga n) ofta hafva en mycket olika flora. Så t. ex. ha rj man helt nyligen undersökt en liten ö, Round is land, belägen endast 4 sv. mil från Mauritius yr mellan hvilka hafvet ej är djupare än 400 fot; de ja ) är 1000 fot hög och har en bredd af en svens) ) fjerdingsväg och här fann man en flora och faun n alldeles afvikande från den på den närliggande a I Mauritius. Ormar, ödl insekter, snäckor vor n egentlömliga, obH af 22 växtarter syntes Äl Häl r ) ten alldeles endemiska, deribland icke mindre än e palmarter nya. Man har såsom medel för dessa väx n ) ternas spridning angifvit menniskan, fåglar, vindar ,, strömmar o. s, v. Häremot invänder Klinggrä a att väl Kryptogamernas oändligt fina spore r På detta sätt kunna sprilas öfver vida sträckor men att det är svårt att tro; det någon phanerg gäms frö kuntat af vindön föras från Häröpa til ; Guineavikens strand, från Atlas till Himalaya, frå: i Japan till östra delen af Nordamerika 0. 8. v t 4 3 De fåglar, som sträcka långa vägar utan uppehåll äro vanligen sådana, som ej äro fröätare, och hafs strömmarne kunna visserligen vagga växtfrön til aflägsna länder, men vilkoren äro dock i allmän het sådana, att de väl kunna förklara huru strand och vattenväxter der fortkomma, men ingalund: andra; som intaga bergstopparne och högslätterns ; Det återstår då knappast annat, än att antag: stora förändringar i ländernas gestaltning, en an I nan ning af klimat och dylika förhistorisk: förhållanden, hvilka antaganden emellertid Kling I gräff anser vara blott bypotheser och inga bevis . Men de äro ej helt enkelt hypotheser; ty je ; djupare vi intränga i de lager af vår jord, som :Jgömma försvunna organismer, och ju klarare v förmå tyda dem, desto mer öfvertygas vi derom latt det förut finrnits ett större Sammanhang mel i fn jördytåns nu splittrade delar, en större enkel et i organismernas former och en större öfver. :I ensstämmelse i dessas utbredning, Till äldre oveI derläggliga bevis härpå — såsom att Europa i l olika tider haft än en så att säga ny-holländsk. Jän nordamerikansk, vegetation — komma ytterliI gare de fossila fynden i den arktiska regionen Joch särskildt de, som de svenska e peditionerna I från Spetsbergen bemfört. Oswald Heer, söri bearbetat alla dessa, Kas visat, att här fordom funnits väldiga skogar af barrträd underligt blandande sig med löfträd med än tunna, än ej affallande blad, sammanflätade af murgrönor och vinrankor, under hvilka talrika buskar och ormbunkar yppigt frodades. Der, hvarest nu vidsträckta glacierer betäcka landet och endast smala remsor af kusten under en kort tid hyn gröna gräs oh några få blommor, der hut ingeli vedväxt, förtitom den knappast tumshöga fjellpilen med sina par blad, höjer sig öfver den frusna marken, der, ända upp till 79:e breddgraden, reste sig af barrträdend vår och Nordamerikas gran, bergtallen, flerå ar: ter af Sequoja, närslägtåde ined nutidens Växtjätte Californiens imammith-träd, det sköna Taxodium, som ni gått tillbaka till Nordamerikas sydliga sumptrakter, Gingko och Glyptostrobus, som nu äro hemma i Japan och Kina, samt ett med det tropiska Podocarpus beslägtadt träd, som Heer kallat Torellia; och der rundade lindar, lönnar, ekar, kastanier, bokar och särdeles aspar sina löfmassor bredvid tulipanträdet, magnolierna och lagerträden, som nu finnas endast nära eller inom tropikerna, och der fylldes sötvattenssamliiigarite af ett stert antal sumpYäktör, Såsom aborrgräs, fräken, svärdiilja och näckros, medan talrika insekter, äfven af skalbaggarnes ordning, surrade derofvan. Denna ovanliga rikedom och sammanblandning af trädformer, som nu tillhöra skilda delar af jorden, till och med ned i Sydamerikas extratropiska delar, ådagalägger ovedersägligt, att de trakter, som nu äro hemfallna under iseng herravälde och hvars ört-flora nu fmötsvårar den som i Alperna återfinnes på 8—9000 fots höjd, då hade ett klimat, som närmast motsvarar det på norra Schweiz nuvarande slättland, att den flora, hvaraf vi nu se enstaka fossila spår, stod i samband med större delar af jorden, än de nu splittrade klippgrupperna i polarhafvet, och att inan, för att förklara likheten hos dö former, hvilka likasom glömt sig qvar på ofta vidt skilda lokaler, väl kan tro, att talet om underbara, väldiga, oafbrutet fortgående revolutioner i jordens bildning är något mera än en tom hypothes; och då vi nu härtill lägga, att dessa fossila växtlemningar med få undanta; — så som det till förvandtskap och skaplynne ej klart insedda växtslägtet Nordensköldia — samtliga kunna hänföras till ännu lefvande slägten eller typer, ja, att många af dem äro med nutidens identiska, att det stora flertalet af arter blott är bestämdt efter fragmenter och således ej torde vara mera skildt från de nu lefvande, än man ofta finner former vara, som förekomma på från hvarandra aflägsna lokaler samt slutligen, att från den tid, då dessa stameller bladdelar förde ett kraftigt lif, ofattliga tidrymder förgått, hvarunder kanske många millioner generationer af blad, stammar och frukter aflöst hvarandra, som än af oss cj skådats, men som helt visst ännu tydligare närmat sig till nutidens former; -så vinner just genom dessa fynd den åsigten allt mera styrka, att allt i naturen framgått i stilla utveckling från en ringa och ofullkomlig början till den rika hetfliga mångfald, som nu tjuser och hänförer oss. Så är det grandets organisation, blommans lifsfenomener, lagarne för det lefvandes närvaro på jorden och hela skapelsens gamla och nya historia, som ger oss denna sanning som resultat af trägna, ihärdiga forskningar och undersökningar. Bland botaniska arbeten, som under det för: flutna året inom fäderneslandet utkommit. torde följande här böra omnämnas. I-K. Vetenskapsakademiens Handlingar finnes intagen en afhandling af lektor Zetterstedt Musci et Hepaticse Oelandicze,, och i dess Öfversigt följande uppsatger; Bidrag till kännedom om Algfloran i inre Östersjön och Bottniska viken, af Th. Krok; Om den Spetsbergska Drifvedens ursprung,, af J. G. Agardh; Tillägg till Spetsbergens Fanerogamflora och Om Beeren FKilands Fanerogam-flora, af Th. M. Fries; samt en Berättelse om en resa i Jemtland sommaren 1868., af S. Almqvist. I Upsala hafva såsom akademiska afhandlingar utgitvits: XOm de skandinaviska arterna af lafslägtena Ichis matomma, och Dop apha Bactrosporan, af S. Almqvist; Om anordningarna för de fanerogama växternas befruktning, af S. Axell; Om de skandinaviska Lycopodiaceerna, af C. F. Elmgvist, Beskrifning ötver Skandinaviens Musci Oleistocarpi,, af C. M. Falk; Om algslägtet Prasiolar, af N GG. W. Lagerstedt; hvarjemte dersammastädes publicerats Anteckningar om Skandinaviens Desmidiaceer,, af V. Wittrock; och pGotlands Fanerogamer och Thallogamer., af G. Eisen och A. Stuxberg. I Lunds universitets årsskrift finnes upptagen en afbandling af Fr. Sandeen med titel: Bidrag till kännedom om gräss embryots byggnad och utveckling,. BPBatvabtalsnar Afmar dan nmiländala famn