Beusts romerska not. Galiziens ställning i österrikiska monarkien. — Den irländska billen genomgår andra läsningen. — Petition af engelska läkare. — Undervisningsfrågan. — Den påfliga ofelbarheten. — Antiduellförening. Närmare underrättelser föreligga nu. om dnellen mellan prins Henrik at Bourbon och hertigen at Montpensier. Den hölls på pistoler. och föregick i Alcorconskogen utanför Mad rid. Duellanterna sköto tre gånger, första gången på 15, andra gången på 14 och tredje gången på 12 alnars afstånd. Infanten hade alla gångerna första skottet. Kulan inträngde bakom örat, och döden följde ögonblickligt; Hertigens sekundanter voro generalerna Cordova och Alaminos af unionistartiet. Som sekundanter åt don Enrique :ungerade de repubiikanska. representanterna Santa Maria och Ortiz, som läkare Rubio, äfven tillhörande det republikanska partiet inom cortes. Hertigen var mycket lugn under duellen, men. blef efter densamma så angripen, att han måste intaga sängen. Infanten hade begifvit sig från Paris till Madrid enkom för att tvinga hertigen till duellen. Så berättar åtminstone ett telegram till en Berlintidning. Denna uppgift står dock ej rätt väl tillsammans med den af telegrafen förut meddelade berättelsen, att hertigen skulle varit den utmanande. Det nya carlistiska resningsförsöket är ej uppgifvet, endast uppskjutet. Regeringen vidtar dock fortfarande sina försigtighetsmått och skickar förstärkniogar till alla orter, der don Carlos anhängare hota att störa ordningen. De senare söka gifva sig en fastare organisation och upprätta, på landet som i städerna, komiteer, som.: med presterskapets tillhjelp göra en mycket verksam propaganda, Frukterna af dessa presterliga bearbetningar visade sig redan vid. de senaste valen. Det kom; som bekant, på flera ställen till blodiga strider mellan ultramontanerna och de liberala. I Calatayud i Arragonien såg man till. och med prester, med ett kors och en dödskalle i handen, egga massans fanatism mot de liberala. Ett vildt handgemäng uppstod på gatorna, och antalet af döda och sårade skall vara betydligt större än det i början uppgats. Undersökning vid domstol, pågår för närvarande rörande dessa bedröfliga händelser. Från Paris. skrifves, att det nu lyckats det spanska konungaparets vänner att förmå det att hänskjuta sin tvist till skiljedom. Till skiljedomare äro utsedda, af don: Francisco Jules Favre och advokaten Laurier, af. Isabella advokaterna Mathieu och Favre: Dessa fyra skola gemensamt utse en femte. Kejsarinnan Eugenie har i denna sak tagit parti för drottningen, som hon icke blott låter genom Paul de Cassagnac försvara i Pays, utan till hvars disposition hon äfven stält sin egen sakförare Mathieu. Lagstiftande kåren ajournerade sig den 11:e och sammanträder först om måndag ånyo. Under tiden arbeta komitcerna på beredande af de många motioner som vid sessionens början väcktes. Efter sammanträdet före-l står debatten med anledning af Favres interpellation om utrikespolitiken, som han på l: regeringens begäran till dess uppskjutit, samt: budgetdebatten. Den senare tros dock i år komma att afslutas fortare än vanligt, då de stora frågorna, som förr eljest behandlades i samband med budgetea, nu. blifvit särskilt diskuterade. Man tror att sessio-l: nen skall kunna hinna afslutas till sista dagarne af Maj. Regeringen. skulle derefter begagna sig af ferierna för att utarbeta de stora organiska lagarne, såsom vallagen, municipallagen, undervisningslagen m. fl., hvilka vid nästa sessions början i Oktober skola föreläggas kammaren. Då den nya vallagen således ej förrän i slutet af året kan bli färdig, skulle kammarens upplösning och nya val först i början af nästa år kunna försiggå. i Af. de: reformplaner, hvarmed regeringen umgås, är den om senatens ombildning en af de allra vigtigaste. Något formligt förslag i denna riktning ämnar hon. ej under denna session framlägga; det hör till. dem hvarmed hon under sommarferiernas Jugn tänker taga ihop. Af Olliviers uttalande under debatten om Algier, liksom af-en artikel i den officiösa Francais, känner man dock några at bufvuddragen i den tillämnadereorganisationen. Sålunda skulle, om ej hela, åtminstone en betydande del af. den grundlagsstiftande makten, som nu uteslutande tillhör senaten, utöfvas äfven af lagstiftande kåren, hvaremot senaten, såsom i andra konstitutionella länder är vanligt, skulle, som en första kammare, få andel i den vanliga lagstiftningen. På samma gång skulle nytt och friskare blod ingjutas i den ålderdomsbräckliga institutionen dels genom kreerande af ett antalnya senatorer, dels genom upptagande af ett antal andra, som skulle utses genom val och ej erhålla något arvode. De nuvarande: senatorerna skulle sättas på indragningsstat med bibehållande af sitt arvode, 30,000 francs, som lifstidspension. Man tyckes inom senaten sjelf inse, att denna qvarlefva från de båda kejsardö-! menas institutioner bildar en för skarp motsats till den friskare anda som nu gör sigl. gällande i Frankrike, för att kunna ha synnerligt många dagar qvar. Man anser det derför bättre att förekomma än förekommas, och telegrafen underrättar. -oss äfven i dag, att de mera liberala ledamöterna af senaten ämna. väcka en motion, gående ut på att denna församling skall åt den lagstiftande kåren inrymma en andeli den konstituerande: makten mot erhållande af den andel i den : Jagstiftande som pärskammaren förr egde. Sammansättningen af den höga jury, som skall fungera i rättegången mot prins Pierre, , synes ej erbjuda synnerliga garantier för sjelfständighet. Hon sker, som förut är nämnåt, på det sätt, att en ledamot genom.lott uttages ar hvart och ett af departementenas generalråd. Men dessa, till största delen af officiella kandidater bestående korporationer äro på det sätt sammansatta; att, huru lotten än må falla, regeringen med största sannolikhet kan räkna på en dynastiskt sinnad majoritet. Sålunda äro af de 88 genom lott uttagna jurymännen ej mindre än; 30i tjenst varande märer, hvilka, som bekant, af regeringen utses bland hennes mest tillgifna anhängare, Två äro f. d. märer. Af de öfriga äro 9 notarier, I fredsdomare, 2 f. d. domstolsledamöter, 1 akademiinspektör, 1