-— CSV RR hundra ra mensam rubrik af kontorskostnader och expenser,, hvilken förkastades på yrkande af grefvarne Wachtmeister och L. oå Ugglas. Derefter föredrogs till behandling utskottetsutlåtande angående femte hufvudtiteln. Diskussionen om första punkten mom. a), hvaruti utskottet afstyrkte den af K. M:t föreslagna öfverflyttningen af båtsmän till landtförsvaret, öppnades af statsrådet Abelin, hvilken ansåg det mindre välbetänkt af utskottet att afslå detta förslag, då ifrågavarande båtsmän äro öfverflödiga för sjöförsvaret och landtförsvaret i anseende till vårt lands vidsträckta gränser och till en del ännu otillräckliga kommunikationer, så väl är i behof af en ökad stamtrupp. Då vi nu hafva båtsmän, hvarföre icke då använda dem der de behöfvas? Det är ju icke meningen att pålägga rotehållarne ett ökadt onus., Tvärtom, de skulle derigenom få en lindring i afseende på beklädnaden. Tal. yrkade återremiss, på det frågan måtte kunna utredas i sammanhang med de i andra kammaren väckta motionerna. Grefve Henning Hamilton anmärkte såsom ett egendomligt förhållande, att så ofta K. M:t föreslår riksdagen några förberedande åtgärder ifråga om försvarsväsendet, afslår riksdagen dem derför, att de icke utgöra någonting fullständigt; men tal. var för sin del öfvertygad, att om regeringen kom med något fullständigt förslag, skulle man afslå det, emedan det var alltför omfattande. Detvore önskvärdt om riksdagen kunde förena sig med regeringen om några grundsatser för försvarsväsendets ordnande, på det man sedan måtte planmessigt handla efter dessa. Det vore en misshushållning i stort att bibehålla 6000 båtsmansnummer, af hvilka fem sjettedelar icke äro nödvändiga för flottan. Tal: godkände dock icke till alla delar regeringens förslag, men yrkade återremiss och uttalade den önskan att utskottet måtte vänta med frågans utredning, till dess det för behandlingen af hr Palanders motion tillsatta särskilda utskottet-hunnit afgifva sitt utlåtande. Hr af Klint yrkade, att det vore väl, om riksgdagen ville till principen gilla regeringens förslag, och yrkade derföre återremiss. Hr Tornerhjelm yttrade sin förundran öfver att utskottet afstyrkt regeringens förslag och ansåg den enda riktiga vägen till utvecklingen af vårt försvarsväsende vara den indelta armåöns utvidgniog, hvadan han yrkade återremiss. Hr v. Koch, hvilken föröfrigt återkom till sitt förslag om en stamtrupp för Blekinge och icke ansåg den af regeringen föreslagna öfverflyttningen af marinregementet till landtförsvaret uppfylla behofvet -af-en sådan, yrkade återremiss. : Hr Montgomery-Cederhjelm yrkade äfven återremiss, men ansåg att mom. a) borde anses innefatta de följande. Hr Rydin fann det underligt, att utskottet, ehuru det erkänt otillräckligheten af den nuvarande: stammen och nödvändigheten af öfning. för beväringen, likväl både afslagit förslaget att öka den förra och vägrat medel för den senare. Dock t borde man, om man icke kan. åstadkomma en förf bättrad organisation af försvärsväsendet, åtminstone taga vara på det man redan har. Man har sätt i fråga, att det kunde vara ett ingreppirotehållarnes rättigheter ått utan deras samtycke förvandla båtsmanshållet till soldatrote. Men omfvi hålla -oss till 80 S R. F., är det otvifvelaktigt att konungen och riksdagen kunna besluta en sådan förändring. Man talar om de kontrakter med rotehållarne som ligga till grund för-båtsmansroteringen. Men sådana köntrakter finnas endast för 3 provinser, och det är dessutom klart att ett kontrakt . måste vika för regeringens och riksdagens beslut. Menantagom nu, att rotehållare på grund af kontrakt icke vore skyldiga att underkasta sig ifrågavarande förvandling. Om de icke ville gå in på densamma, vore de fria från roteringen, men i och med detsamma skulle de vara underkastade utskrifning likasom före roteringens införande. Det är sålunda klart, att genom förvandlingen ingen juridisk orätt tillfogas rotehållarne. Det sker dem icke heller moraliskt orätt. De underkastas icke några större eller mera betungande skyldigheter. Vi böra först och främst erinra oss, att ingen rote är skyldig att prestera båtsman eller soldat, utan endast en person, som skall utbildas till båtsman eller soldat. Det ena kan icke för roten vara svårare än det andra. Måhända blifver legan större för soldat än för båtsman. Men detta godtgöres genom lindringen i beklädnadsskyldigheten. Att icke någon kränkning af båtsmannens rätt skulle ega rum genom förvandlingen behöfver knappast nämnas. Både båtsmannen och soldaten kunna afskedas, när de icke mera behöfvas: Icke HKeller kände talaren inse-att en sådan anordning skulle lägga något hinder i vägen för försvarsväsendets omorganisasation. Det är ju icke svårare att göra en soldatrote vakant än en båtsmansrote. Men man åtnöjer sig med att göra ingenting — ingenting annat än att undandraga sig anslag till försvarsväsendet. Afven här ställer man sig på nihilismens ståndpunkt. Statsutskottet har-— detta är det-lindrigåste man kan säga — påett beskedligt sätt gifvit efter för en mängd olika meningar, hvilka det ansett så viktiga, att det sjelft icke kunde göra något i denna sak. Annars anse sig dylika för ärendenas beredning tillsatta myndigheter böra utreda sådana stridiga meningar. Statsutskottet har undandragit sig all utredning. Det bar handlat efter ordspråket: aprås nous le dluge. Men frågan är, om svenska folkets representanter stå till svars med att icke göra något för vårt försvar, då de-kunde göra det utan något annat nämnvärdt obehag än det att stöta några små enskilda intressen för hufvudet. Vi veta icke, huru länge vi hafva framtiden att vinka ; Den yttre politiska ställningen är sådan, att en förändring i detta hänseende när som helst kan inträffa, Svenska folket har väl alltid varit fattigt, men alltid har det framför allt älskat sin sjelfständighet. Vi hafva icke rätt att för vår beqvämlighets skull draga oss undan att göra uppoffringar. Vi hafva icke rätt att säga: vi vilja ingenting uppoffra. Vi vilja skjuta allt på framtigen. Tal: yrkade återremiss, ehuru han icke skulle haft något emot att bifalla K. M:ts förslag. Hr Nisser önskade, att reservanterne inom utskottet uttryckt sina tankar tydligare. Det var besynnerligt att vilja uppsätta kårer, men ej organisera dem. Af grefve C. G. Mörners anförande kunde ref. endast. höra, att han talade öm att förvandla vårt dugliga sjömanskap till landkrabbor, och att han ansåg detta olämpligt. Frih. v. Essen kunde icke annat än finna med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att rotehållarne skola höras, om de vilja gå in på en förvandling sådan som den ifrågavarande. På nåa ställen var visserligen kostnaden för båtsmansållet större än för soldatroten, men på andra tvärtom. Rotehållarne kunde genom förändringen blifva underkastade en uppoffring, hvadan det vore orättvist att icke låta dem hafva ett ord med i saken. Det föreföll tal. besgnnerligt, att regeringen, på samma gång hon vill öfverflytta båtsmännen fill landtförsvaret för att afbjelpa bristen på eduglig stam, indrager soldatrotar blott för att bringa regementena till samma numerär, en sak Som syntes tal. temligen likgiltig. Han ansåg sig icke hafva ådragit sig något ansvar derigenom, att han såsom medlem af utskottet velat hafva frågan väl utredd. Icke heller ansåg han någon af de ledamöter af utskottet som biträdt pluraliteteds beslut vara i något afseende mindre fosterländskt sinnade än den värde representanten för Upsala. Ehuru han tillhört plurali-! teten inom utskottet, ville han icke motsätta sig erremiss. Stretve Posse fann sig åter föranledd att uppträda till sitt försvar mot sin-värde vän från U Pp gala. Denne hade låtit förstå, att om man bifölle utskottets betänkande, fråntoge man K. M:t tillgångar för stamtrupp och beväring. Men så var icke förhållandet. Utskottet hade yrkat afslag å K. M:ts proposition sådan den nu var, men ingar : Junda dermed afslagit medel för försvarsväsendet. Det är stor skilnad mellan att förvandla båtsmans fe Ft fr AN VA AN AA KB fr fr mA FLIK OR HH PLFh MM DH Fe Ja PM M LA ettrig LV tta Lacka fed kt fd DR V RN DNA RR DD rr AN DB NA AS rt rr rn FO NA RR OL NR FR AS FA OM Et Fr ER RR RO