Joch doktor Ball; som under Disraeli en ko bitid var genbralptokuratot för Irland, vars att säga torypartiets officiella organ. He s Itrodde att billen hvarken skulle göra myc -ken nytta eller mycken skada. Diskussione I köminer sannolikt att fortsättas i änhä ö s I par plena, ;) Kölnische Zeitung har kommit i tillfäl 1 latt offentliggöra ordalydelsen af den för kyr komötet i fom framlagda tilläggsartikel ti Ischemat om den romerska påltven, hvilke Irör dönnes öfelbarhet. Denna artikel är a I följande innehåll: N Tilläggskapitel till dekretet om den romersk påfvens primat, påbjudande, att den romersk I påfven vid definierandet af hvad som rör tro Joch moralen icke kan misstaga sig. .. Den, hel. romereka kyrkan innehafver det hög sta och fullkomliga primatet och principatet öfve hela den katolska kyrkan, hvilket hon sgännings Jenligt och ödmjukt erkänner sig ha med full mak mottagit af Herren sjelf genom den hel. Petrus apostlarnes furste, hvars efterträdare påfven är I Och likasom det framför andra tillkommer henn Tatt försvara trossanningen, likaså måste alla d frågor, som kunna uppstå rörande tron, defini eräd geiom hetnös domstut; och emedan vå herre Jesu Kristi ord: Du är Petrus ö. 8. 4. icke få förbises. Hvad här yttras bevisas af följ derna, ty vid den apostoliska stolen har den ka tolska religionen alltid blifvit bevarad obefläckat och läran alltid hållits i helgd. Derföre lära och definiera vi med det hel konbilii bifall såsom en trosgate, att i kraft af de gudomliga Biståndet län den römerska påfvrern om hvilken i den hel. Petri person likaledes ä vår Herre Jesus Kristus yttrats: Jag har bedi för dig o. s. v., icke misstaga sig, när han, upp trädande såsom alla kristnes högste lärare, met sin auktoritet definierar hvad i fråga om tros eller fedolära skall efterlefyas af hela kyrkan samt att detta prerogativaf den rotnerska påfvens frihet från misstag och ofelbarhet sträcker sig till samma område, som kyrkans cfelbarhet omfattar Men om, hvilket Gud måtte förhindra, någon skulle fördrista sig att motsäga denna vår defini tion, så må han veta, att han affaller från trons Sätining: nå . Till Allgem. Zeitung skrifves från Rom den 24 Febr.: Alla rykten om en ajournering af kyrkomötet voro dels välmenade önskningar af flera biskopar, dels ha de sin grund i det faktum, att regeringarne, isynnerhet den franska, ifrigt ha önskat det. Här i Rom har ingen af det vatikanska partiet ens ett enda ögonblick tänkt derpå. Den som närmare känner härvarande förtållanden, personer och saker, måste vara öfvertygad att kyrkomötet med säkerhet skall fortsättas till slut antingen fullständigt, d. v. s. helt och hållet enligt det i två års tid förberedda och väl beräknade förslaget, genom hvilket allt i kyrkan, teologies och det religiösa lifvet skall dels jesnitiseras, dels romaniseras och centralisationen i vidsträcktaste omtång införas, eller att åtminstone ingen ajournering kan inträffa förr, än den dyrbaraste, hittills saknade ädelstenen i den påfliga tiaren, den dogmatiska ofelbarheten, blifvit inlagd. Korrespondenten anför härefter till stöd för detta antagande, att det är tre makter, som skola vinna på kyrkomötet, och som afgöra dess gång och öde, nemligen påfven, jesuiterna och .urian, hvarpå han redogör för dessa tre makters, beräkningar och förhoppningar. Om påfven yttrar han bland avonat: Pius IX är öfvertygad, att han genom en särskild vudomlig nåd är bestämd att bli den ärorikaste af alla -påfvar. Med kyrkomötets illhjelp hoppas han kunna göra det påfliga universalväldet oanfallbart likt en fästning senom nya vallar, bastioner och batterier samt öfverlemna åt sina efterträdare en ika allestädes närvarande som allsmäkig makt. Pius tror, att de i hans själ vakrande tankarne och önskningarne äro ingening annat än gudomliga råd, hvilka han geiom inspiration förnimmer. I denna anda krifves också redan påfvens historia af en esuit ur tidningen Civitas krets, och Pius åter för sig uppläsa kapitel efter kapitel De italienska tidningarne ha i dessa dagar nycket att orda om de afdankade furstar, om vistas i Rom, och deras stämplingar not konungariket Italien. Det väcker uppeende, att påfven på obestämd tid indragit idningen Osservatore Romano (en korresondent uppgifver dock, att den fått tillåelse att ånyo utgifvas), emedan tidningen neddelat underrättelse om en sammankomst Lyon mellan hertigen af Modena och herigen af Madrid. Detta tros åtminstone vara rsaken till åtgärden mot den romerska tidingen. 1 flere italienska tidningar berättas, att en beryktade röfvareanföraren Taoco lemat Rom, der han någon tid vistats och tått i beröring med Frans II, för att på åren företaga ett organiseradt infall i koungariket Italiens sydligaste provinser. De penningsummor, som tagits i beslag i e neapolitanska ockerbankerna, uppgå till ett elopp af 1,109,452 lire, De ha tillsvidare lifvit deponerade i Neapels bank.