tån, Ordförande här är, som bekant, Öd lon Barrot. Tidningarne återge det tal hva med han öppnade komitens arbeten, oc hvari han visar af hvilken genomgripanc vigt det uppdrag är som komitån fått sig ar förtrodt. Det verk som vi åtagit oss, sä ger han der, har en ofantlig betydelse, t det gäller ej blott att befästa den eller de regeringen, utan att befästa alla regeringa Frågan är ingen mindre än den att så om skapa vårt samhälle, att det kan sjelf håll sig uppe och försvara sig. De svårighete som vänta oss äro stora. De ligga delsisa kerna sjelfva, dels i de seder som en öfver drifven centralisation för flera århundrade sedan infört i vårt land. Vi skola ha at anvisa centralmakten och den lokala hvar si andel.s Huru kommer det till, fortfor talaren att den revolution, som hade till lösen di vackra orden frihet och broderlighet, i stäl let för ett samhälle af bröder ger oss de sorgliga skådespelet af klasser som stå mer: Törbittrade emot hvarandra än i någon annan stat i Europa? Äfven detta är centralisationens verk. Hon har undanröjt de municipala friheternas mark, på hvilken medborgarne förr kunde mötas i försvaret af kommunens intressen och rättigheter och ej fqavarlemnat någon annan beröring emellan dem än de personliga intressenas konflikt. Vi hoppas i detta hänseende at decentralisationen, att hon skall närma samhällsklasserna till hvarandra och lära dem att ömsesidigt understödja och akta hvarandra. Odilon Barrot liknar slutligen Frankrike vid en ung romare som anlägger sin toga virilis. Det är i dag ett stort folk som befrias från förmynderskapet och omsider skall anlägga mannens drägt. Skola vi fröjda oss och bekransa oss med blommor, eller skola vi göra oss beredda på en uy missräkning? Det skall till stor del bero af eder och edert arbete.n Ministåren i Wien synes vilja göra allvar af sitt förslag att framlägga en ny vallag. I en konferens den 5, till hvilken riksrådets samtliga medlemmar voro inbjudna, men der endast 70 infunno sig (polackarna och slavonerna uteblefvo) redogjorde Giskra för grunddragen i den af regeringen tillämnade valreformen.. Enligt denna plan skola riksrådsvalen, som hittills förrättats af de särskilda provinsernas landtdagar, bli direkta, med bibehållandet af det hittillsvarande gruppsystemet, så att riksrådet för framtiden skall komma att bestå af 111 representanter för den stora jordegendomen, 28 representanter för handelskamrarna, 152 för landsbygden och 115 för städerna, inalles 406, således dubbelt så många som riksrådets nuvarande antal. Konferensen beslöt att frågan borde afgöras af riksrådet! utan att göras beroende at landtdagens samtycke. I de slaviska kronländerna möter förslaget, såsom det äfven vär att förutse, en stark opposition. Sättarstriken i Wien fortfar änvu. Tidningsegarne hade förklarat sig vilja gå arbetarne till mötes genom en förhöjning i den den 1 Mars antagna taxan, och strikekomitån hade med anledning deraf till förl. lördag sammankallat ett möte i Zei-Zig, till hvilket äfven några af boktryckarne och tidningsegarne blifvit inbjudna: Dessa blefvo dock af församlingen mottagna med sådana opinionsyttringar att de sågo sig föranledda att efter en liten stund lemna försarnlingen. Mötet beslöt derefter att arbetsinställningen skall fortgå. För att underlätta tidningarnes utgifvande, har boktryckarföreningen i Wien ställt alla krafter de möjligen kunna ambära till tidningarnes disposition. De bereda sig äfven att till den närmaste tiden nskränka sina arbeten till det nödvändigaste, för att kunna ännu mera förstärka tidningarnes sättarkrafter. Samtidigt ha arbeare inträffat från andra städer, och änvu lera väntas. Man hoppas att det på detta ätt skall bli tidningarne möjligt att snart ter utkomma i större format. Man har äffen inrättat skolor för att inöfva qvionor i) ättaryrket. A andra sidan erhålla dei stri-. en deltagande sättarne understöd från sina !! rkesbröder i Berlin och andra större städer. 4 Ungerske. kultusministern Eötvös har nyigen i Deak-klubben redogjort för det för-! lag till utvidgad religionsfrihet, som rege-, ingen ämnar framlägga för riksdagen. Det l, ar en genomgående liberal prägel. Det-l1 amma är älven förhållandet med det för-. lag till religionsedikt för det cisleithanska l: )sterrike, som af baron Figuly blifvit utaretadt, och der det fullständigt brytes med lt E oo PP RH TP TM .onkordatet och beroendet af Rom.