Article Image
— Svenska jernet i Newyork. D förenade rikenas konsul i Newyork C. E Habicht meddelar uti sin till kommerskolle giet aflåtna handelsberättelse för år 1869 bland annat följande: Enligt de upplysniogar jag af härvarand importörer af svenskt jern erhållit, kan im porten till Newyork af sådant jern under å 1869 antagas uppgått till 8000 tons. New. yorks marknad är vid 1870 års början nä stan blottad på assorteradt svenskt jern, och utsigterna för förbrukningen deraf under dett: år kunna anses bättre än de varit en längr tid tillbaka. Priset å svenskt jern är här alltid noterad i guldvaluta, och ingår deri äfven tullen, son är 1 cent pr . Under årets lopp var svensk jern i särdeles ringa efterfrågan, och dett: förhållande fortfor till emot slutet af året då bättre efterfrågan förspordes. Medelprisen, voro som följer: Gulddollar. för bästa lancashbiresmide. ...........s.... 90 å 95. mindre välkända stämplar.. .. 75 å 82!, stångjern.......... .. 70 å 80. assorteradt jern. 175. — pr ton af 2240 I. Den höga tull, hvarmed vårt jernär belastadt i Förenta Staterna, hindrar förbrukningen betydligt; icke desto mindre är des: godhet så allmänt erkänd, att flera gjutstålsfabriker, hvilka började att göra stål från inhemskt jern, nu beslutit sig att bruka svenskt ståljern och tro sig kunna finna god räkning dervid. Svenskt stål har flera gånger blifvit hitsändt på försök, och äfven under loppet a! sista året ankommo några mindre partier; men det är nästan osäljbart till följd af den fördom, som här hyses mot alla andra än välkända engelska och amerikanska stålstämplar. Att detta endast är en fördom, synes deraf, att, ehuru svenska stålets egenskap godkännes, de handlande äro ovillige att köpa det, emedan utseendet af stängerna är olika de engelskas och lådorna, i hvilka gjutstålet kommer inlagdt, äro förfärdigade af olika träsorter. Man skulle tro att en sådan fördom kunde öfvervinnas, och ehuru det hittills ej skett, torde vidare försök möta mera framgång, om de företagas med full kännedom af hvad slags: stål här är mest brukbart, hvilket endast kan läras genom personlig ertarenhet på platsen.

8 mars 1870, sida 3

Thumbnail