togs i dockan, hvaremot kapten Duthie uppgaf att der funnits ett borrhål å styrbords samt sex å babords sida och af dessa 5 stycken i en planka och så nära intill hvarandra att de kunde på en gång täckas af en hand. Styrmannen uppgaf att å fartygets styrbordssida funnits ett hål samt sex å babord. Äfven styrmannen påstod att 5 af hålen voro hvarandra så nära belägna, att de kunde täckas med en hand. Timmermannen uppgaf sig hafva funnit sju borrhål, deraf ett på styrbords och! de öfriga sex på babords sida samt att de sex borrhålen voro belägna i en cirkel, upptagande två aå tre plankors bredd på omkring en alns längd. Vid fortsatt ransakning den 17 Februari hördes icke mindre än 13 vitnen, hvilka dels varit behjelpliga med att stötta fartyget i dockan, dels varit sysselsatta med dess reparation, och förklarade dessa sammanstämde, att ingen af skeppets besättning ens talat om att fartyget skulle varit borradt samt att ingen af dem varseblef ett enda borrhål, hvilket de betygade sig ovilkorligen skulle hafva iakttagit, derest något sådant förefunnits. Förutom dessa 13 vitnen hördes ynglingen Å. R. Jansson, till förhör inkallad på föranledande af styrmannen å King John, för att styrka dennes uyppgifter. Denne meddelade, i strid imot styrmannens berättelse, att han, som jemte styrmannen kringgått fartyget på en flotte, bemärkt omkring sju borrhål, alle på styrbords sida. Kapten Dutbie, härefter inkallad och gjord uppTuärksam på att de afhörda vitnena förklarat att fartyget ej blifvit borradt, vidhöll detta oaktadt sitt påstående. Polismästaren tillsporde honom då om han, för att bevisa sitt påstående, skulle vara villig att ånyo intaga skeppet i dockan, dertill Duthie likväl genmälde att han ej ville underkasta sig den dermed förenade kostnad. Då kaptenen derefter erbjöds att kostnadsfritt få intaga skeppet i dockan, derest dervid befanns att skeppet verkligen blifvit borradt, svarade han till en början att det skulle bli mycket svårt att finna borrhålen, men af poölismästaren uppmärksamgjord derpå, att detta vore det enda medlet för honom att undgå misstanken att hafva gjort en falsk angifvelse, ingick han på framställda vilkoret: att kostnads fritt få i dockan intaga fartyget om han efter skedd besigtning kunde förete intyg från tvenne af engelska konsulatet tillkalls1e skeppsbyggmästare derom att, i likhet med angifvelsen, sex borrhål å babords samt ett å styrbords sida förefunnits, och skulle skeppets intagande i docka försiggå i derpå följande vecka. Tisdagen den 1:sta i denna månad kom kapten Duthie ånyo tillstädes i poliskammaren och gjorde då det meddelande, att han ej intagit skeppet i dockan, emedan han, sedan han närmare tänkt på saken, trott att det skulle medföra ytterligare kostnader, då han ej ansåg för säkert att han skulle kunna bevisa det borrning egt rum, emedan borrhålen numera skulle vara allt för svåra att upptäcka. Han förklarade sig villig att återtaga den gjorda angifvelsen, men ville ej dermed hafva gjort ett erkännande af att hans uppgifter varit sanningslösa. Skulle han emellertid, oafsedt hvad utgång undersökningen kunde medföra, få afgiftsfritt intaga fartyget i dockan, vore han dertill villig. Vid detta förhör uppgaf Duthie att han i bref lördagen förut erhålit underrättelse om att fartyget blifvit assureradt till ett eKEP af 1000 st. för resan från Stockolm. Vid derpå sistl. torsdag den 3 Mars hållna slutliga förhör erbjöds kapten Duthie att afgiftsfritt få intaga fartyget i dockan antingen derigenom kunde utrönas om fartyget varit borradt eller ej och underrättades om att detta ej skulle upptaga mer än två dagars tid. Han genmälde härtill att hans tid ej medgåfve detta, emedan han vore sysselsatt att reparera skeppets kajuta och däck efter de skador dessa delar af fartyget ledo vid den eldsvåda, som egde rum å fartyget i Skeppsbrohamnen här i staden natten till den 13 Febr. Uppmärksamgjord derpå att denna reparation kunde försiggå obehindradt af fartygets dockning, svarade han att han icke kunde sysselsätta sig med reparationen i dockan, då hans tid och uppmärksamhet måste blifva upptagen af sökande efter borrhålen. Han förklarade sig derefter villig att erkänna det han genom sin angifvelse begått ett vuisstag, men ville ej gå in på ett af dockmästaren kapten Werner gjordt förslag, att underteckna en skrifvelse, hvaruti han formligen erkänner alla de åtaganden och undanflykter han gjort, i afseende å erbjudandet att genom skeppets dockning upptäcka de föregifna borrhålen. Kapten Duthie, ånyo uppfordrad, finner sig slutligen vid att underteckna följande erkännande: I John Duthie hereby declare that the statement I have made that my ship the King John of Lynn was bored after her repairs in the dry dock of this port is without truth, and has arisen from a mistake, John Duthie, Master of King John. Police Court of Stockholm this 3:dday of march in the year 1870. ittnesses: Just. Wright. Per Cederborg. Den med konsulatets sigill och intyg föra öfversättning häraf hår följande 1lyelse: Jag John Duthie förklarar härigenom, att den af mig meddelade uppgift, att mitt fartyg King John, hemma i Lynn, skulle hafva blifvit borradt, sedan detsamma reparerats i dockan härstädes, är sanningslös och har tillkommit genom ett misstag. Jahn Duthio