tockarna det Fålta loppet, ändra stodo Iland och vötöienderade; men ue flesta stodo på timmerlögen ovh sökte få denna lös genom att öfvermugga eller lösa de stockar som bundo högen. Forssen dundrade kring dem och öfverstänkte lem med skum, men de brydde sig ej derom. De hängde som flugor på timmerstockarne eller prungo omkring som ärlor. Det hände väl ibland, tt en eller annan mindre lättfotadt flottare steg miste och fick sig ett kallt bad, men i blinken var han uppe på stocken igen och ett hånskratt var all den tröst han fick. Men högen ville icke löpa åstad. Flottningschefen kommenderade och folket arbetade, men högen stod qvar ändå. Du får lof och ut, du, Dla Kroken,, skrek gamle Knut uppe på backen till en ung pojke, som med båtshaken i handen några ögonblick hade stått och sett på arbetet. Bojken log, det var öfvermod och lefnadslust i detta leende. Han såg ett ögonblick på timmerhögen och med båtshaken i ena handen och yxan i den andra sprang han ned på timmerstockarna, som drefvo i den strida strömmen, lika säkert som han gått på stugugolfvet. Timmerhögen tornade upp sig många alnar högt och Ola Kroken spejade rundt omkring sig för att se hvar den stock satt, som band det hela. Slutligen tyckes han ha funnit den, han fattar yxan, kryper längst in under timmerhögen och börjar hugga. Alla flottningskarlarneupphörde förskräckta med sitt arbete. Hade han träffat på den rätta stocken och timmerhögen lossnade, syntes det oundvikligt, att den skulle störta öfver honom och krossa honom i stycken. En andlös tystnad rådde, blott afbruten af forssens brusande, timmerstockarnes dundrande och pojkens säkra yxhugg. Plötsligt hördes ett förfärligt brak och alla flottkarlåthe frampressade ovilkorligt ett ängsligt: Pass på! Då dundrade timmerhögen och en vältande massa af stockar, vatten och skum syntes, men när den kommit ut i stillare vatten seglade pojken öfverst på toppen af högen med båtshaken i hand och ett dånande hurrarop helsade honom välkommen tillbaka med lifvet. — Ett brefkuvert från Kalifornien. Begäret att, på hvad sätt som helst, komma i tillfälle att förtjena pengar har i nya verlden utvecklat ett puffsystem, som icke har något motstycke i den amla. Alla upptänkliga medel har man användt, ör att locka kunder; men det mest radikala är väl det, att på brefkuverter, som gå hela jorden omkring, anbringa icke allenast geografiska och statistiska beskrifningar om orten, derifrån brefven komma, utan ätven utförliga affärsannonser. Ett brefkuvert, som nyligen kommit oss i handom, är så egendomligt, att detsamma icke bör blifva obekant för den del af den stora allmänheten, som icke ligger i vidlyftig utrikes korrespondens och på sådan väg fått kunskap om förhållandet. Detta kuvert tillhör ett bref, anländt från den lilla staden San Joså i Kalifornien. På den adressen motsv.rande sidan, der kuvertets flikar mötas, har man i tryck, med ytterst små stilar, anbragt en engelsk inskrift, hvilken i svensk öfversättning lyder sålunda: San Joså, Kalifornien. San Jos, hufvudpunkten i Santa Clarakretsen, är belägen i hjertat af en förtjusande dal, femtio mil söder om S:t Fransisco med hvilken plats den är förenad genom en god jernväg; och har den ej mer än åtta mil till närmaste lastage-plats vid California Bay. Staden har sju tusen invånare. Der den ligger, är dalen aderton mil i omkrets. Hela trakten rundt omkring är utomordentligt fruktbar, öfversållad med trädgårdar och vinplantager, oberäknadt en oöfverskådlig, till åker odlad, jordrymd, den bästa der i trakten, likasom den troligen icke har sin like i hela den kända verlden. Omgifven af en sammanhängande kedja af höga berg, är nejden skyddad för kyliga vindar; och klimatet är mildt och helsosamt hela året om. Staden är fri frän alla utskylder och beundransvärdt väl styrd. Folket är bildadt och samhället är väl organiseradt. Tre tidningar utgifvas i staden, nemligen: Mercurius, Patrioten och Argus. Denna leende beskrifning på stadens läge och företräden upptar midtelpartiet af kuvertet; men på ömse sidor derom finner man, inom särskilda ramar, icke mindre än tjugu fullständiga annonser, af de förnämsta yrkesidkare på platsen, angifvande hvars och ens namn eller firma, de varor, de tillverka eller handla med, samt deras adress, till stadsdel och gata, så att allt detta på sådant sätt blir kändt kring hela jorden å alla ställen, dit bref i dylika kuverter komma, utan att det är förenadt med någon nämnbar kostnad. Det är otroligt, att så mycket kan inrymmas på en så liten yta, som ett vanligt bref-kuvert, om knappa fem tums längd och tre tums bredd; men det är likväl så; och derigenom, att alltsammans finnes på utsidan af brefven, kan det läsas af hvem som helst, innan brefven komma de rätta egarne till handa; — och detta är qvintessensen af uppfinningen. (Pr. T.) — Bort med sjösjukan! Hvilket är det bästa medlet mot sjösjuka? En tom mage, ett glas kognac, eller en kraftig köttsoppa före inskeppningen? Allt detta är frågor, som redan ofta framställts, men rörande hvilkas besvarande de lärde ännu icke äro ense. Så länge det ej lyckas hrr läkare eller kemiker att hitta på ett piller eller pulver, som gör att vår mage ej blir känslig för fartygets vaggning, är det naturligt att hrr ingeniörer se sig om efter utvägar att hindra fartygen från att bli så känsliga för vågornas svall. Engelske ingeniören Fowler ämnar för detta ändamål konstruera ofantliga ångfärjor, hvilka kunna taga ombord hela jernvägståg, men en kamel går ju ej genom ett nålsöga, och till ett stort fartyg hör en god hamn. För att nu kunna bevara äfven små fartyg från den obehagliga vaggningen af böljorna har hr Bessemer, samme man, efter hvilken den nyaste stålberedningen fått sitt namn, funnit på en högst enkel inrättning, som åtminstone i modell visar sig ypperlig. Den består helt enkelt deri, att kajutan eller salongen på ett fartyg, enligt hans princip sväfvar fritt på sätt som kompassen gör. — Såsom prof på tyskarnes geografiska kunskap meddelas i Norrköpings Tidningar, att dervarande arbetareförenings direktion nyligen erhöll ett bref, i s. k. öfvertryck, hvarå adressen i öfversättning lyder: Till styrelsen för tyska arbetareföreningen i Norrköping, Norge,. Brefvet var dateradt Clausthal i Hannover och innehöll en uppmaning från dervarande arbetareförenings byggnads-lotteri-komitt att insända artiklar och köpa lotter till detta lotteri, på det föreningen måtte kunna förskaffa sig egen samlingslokal, lemedan den blifvit uppsagd från den hittills begagnade. — Flyttningsbetyg. 1 Mainz har en tjenstflicka fått af sin husbonde följande rekommenderande afskedsbetyg: Innehafvarinnan har tjenat bos mig ett år — minus elfva månader, och har derunder flitigt — stått och hängt i porten, varit flink — i munnen, noga passat tiden att — få träffa karlar, varit ärlig — när alla lådor och skåp varit låsta, hvarför hon till det bästa rekommenderas. Hamdolcuumdorriättoelcen.