Å can, ingen tystnad? — Generalen: Så långe jag ar närvarande, var det inte tyst alls. hörarne söka qväfva sin skrattlust, generalen ;enomborrar dem med sina blickar. Advokaten :; vHvem deltog mest i konversatioen, ni eller hon? — Generalen: I allmänhet vär jag talar med en vacker dame, så låter jag lenpe tala ensam. N Ordföranden, advokaterna och åhörarne luta sig ned för att ej skratta öfverljudt. De finska Amur-emigranterna, Följande utlrag ur ett i dessa dagar till Åbo ankommet bref från befälhafvaren å briggen Imperator Alexander II, kapten F. Höök, meddelas af Åbo Underrätlelser. Det är dateradt Amurlandet, Nahodka d. 20 Sept. 1869. —— — — När ni får detta bref, tror ni väl redan att vi längesedan äro i fiskarnes rike, men vi hafva dock småningom letat oss fram lyckligt och väl alla friska och sunda samt vid godt mod. Plats hafva vi utsökt oss uti bugten Strelock, hvilken ligger cirka halfva vägen mellan Wladiwostock och Nahodka, utmärkt god hamn i en trakt lämplig för jordbruk, hvarest icke andra hafva sin bog stad än några manschurer. Tre öfvergifna kinesiska hus hafva vi tagit i besittning, och äro för närvarande sysselsatta att reparera dem; de blifva färdiga om en vecka till inflyttning, då våra fruar och barn flytta i land samt jag genast med briggen afgår till Japan (Hakodato) för att köpa en el proviant, boskap, bohag m in. Furuhjelm har tagit emot oss utmärkt vii och gått oss tillhanda med råd och dåd, hvilket vi äro tacksamma för. Som ni väl minnes, togo vi salt uti Ilha de Sol, och köpte saliet för ren vinst nära 100 proc, på försålda varor, samt kostade det 08s sålunda cirka 36 kor, tunnan. Nu sälja vi saltet för 7 rub. 20 köp. tunnan: alltså med nära 2000 proc. vingt — se det kallar jag att göra affärer! Vikunnå sälja, utom hvad vi behålla för egna behot, vidpass 400 tunnor, så vi få för saltet ensamt nära 3000 rubel kontanta penningar att börja med, och ännu hafva vi qvar 6 å 700 rubel af våra lånade penningar, så att med allt detta kunna Vi godt reda oss ät ven utan kredit, som emellertid också finnes. Jag reser nu till Japan om några dagar, men bör först berätta om min resa från Cap Towern. Derifrån ick det till Sunda-sundet med en sjungande fröjd; en gamla Imperator fick lof att sträcka på sina träben; vi voro blott 44 dagar på vägen, men då måste vi afdraga 6 dagars stiltje just utanför sundet. Vid Sunda-sundet lade vi till vid en liten ö, Mew, för att hugga ved och jaga tigrar, rinoceros, påfåglar och markattor. De två sista slagen sågo vi väl och fingo äfven skjuta en markatta, men det var också det enda. Mahogny och andra dyra träslag höggo vi der samt seglade derifrån den 16 Juli och anlände hit den 5 September, en i hög grad tålamodspröfvande färd, stiltje och motvind. Skulle strömmarne ej varit barmhertigare, hade vi väl suttit der ännu, ty vi hade riktigt ett fruntimmersväder, icke en enda gång bovenbramsegelskultje. Efter vår framkomst hit togs landet kring Amerika-bugten i betraktande, och funno vi det skäligen bra; men vid anmodan af Furuhjelm att se 083 om, foro vi med briggen för att undersöka kusten och hamnarne. Först afgingo vi till Wostock-viken, kastade ankar samt gingo i land till en manschurisk bondby, der jag köpte ett helt potatesland, samt fruar, flickor och barnungar fördes i land för att skörda detsamma. Fruarne pratade med Mansa-gubben, som egde byn (befolkningen kallas för Manser), så att vi fingo 7 pumpor samt 30 gurkor på köpet. En del af bolaget gick med mig ut på jagt för första gången på östra Asiens botten, hvarvid jag sköt en skön råbock samt senare på dagen en till af slaget, så vi fingo kött för två dagar åt 50 personer och det utmärkt läckert. Derifrån foro vi till Strelock samt undersökte vidare hvar vi skulle finna landet lämpligt i afseende å god hamn och godt fiskvatten såväl för hvalar som småfisk. Vi funno der stora och rika ostronoch musselbankar, ostronen skola till och med vara 12 tum långa; der skola äfven finnas rika stenkols-lager, men dem hafva vi ej ännu haft tid att undersöka. Musslorna sägas gömma äkta perlor. Uti Strelock hittade vi på en öfvergifven manschurisk fansa, bestående af tre hus och en kyrka, alla byggda af lera och halm — detta var i alla fall en skatt för oss. Vi grepo genast verket an samt började reparera och mura; äfven funno vi omkring 400 tunnland slät mark i en sträcka, tjenlig för odling. Icke en sten eller trädrot finnes der, som förhindrar plogen; men utmärkt god lermylla från 7 till 12 tums djup, samt det bästa underlag af lera m. m. en jordbrukare kan önska. Våra landtkrabbors ansigten voro äfven helt nytra deraf. Ett vackert ställe, beskuggadt af lindar och andra löfträd, fanns äfven invid slätmarken för den nya blifvande byggnaden, samt Baskajniks utmärkta hamn till vinterqvarter för briggen. Man kan dessutom säkert nog ligga till ankars i Strelocksundet. Uti Strelock lågo vi fyra dagar, der vi lemnade 13 man i land med verktyg för att iståndsätta husen, hvarefter vi foro med briggen till Nahodka för att köpa boskap. Nu redan hafva vi fått 6 oxar och 2 hästar; priset på de förra är från 30 till 60 rubel stycket, hästarne kostade den ena 35 och den andra 75 rubel silfver. Goda mjölkkor äro ej att få; de mjölka omkring 1!, stop i dygnet, men gifva ej mjölk, om ej kalfven först skall dia modren. De kosta ifrån 25 till 40 rub. silfver st. Får finnas ej, svin och höns hafva vi med oss I morgon taga vi boskapen ombord samt afsegla med den till Strelock, der vi landsätta både menniskor och husdjur. Sedan afreser jag till Japan med briggen och några man för att se hvad man der kan inhemta; det är blott tre dagars resa dit Hvaltiden är ej ännu inne förrän i medlet af nä sta månad, då vi kunna vara tillbaka och riktigt taga ihop dermed. Jorden här är utmärkt god — 30:de kornet anses ringa, men 40:de är det vanliga; af majs erhålles det 800:de — kunnen pi väl tro det? Fasta landet är öfverhufvudtaget bergigt, men med rätta kan man ej kalla dem berg, emedar kullarna äro betäckta af ett tjockt jordlager be vuxet med nära 3 alnar högt gräs på sing ställen. Nere vid floderna och i dalarna är dettc alltid fallet Af trädslag växer här hufvudsak ligast ek — vidare valnötsträd (med sina nötter) hassel, björk, lind, korkträd, pil och poppel; äppe och päron — frukterna äro dock ej goda på stäl let — körsbär och ceder, acacia, lönn och ash samt ett slags rödt vackert träslag, som jag ej ve namn uppå. Af bärsorter finnas hallon, smultron vinbär och drufvor, fast de äro små och sura — af spanmål alla möjliga slag, till och med ris, — fiskarterna hafva vi ej ännu hunnit undersöka men hafva redan fått lax, sik och abborre. Sil skall äfven fås, den rätta tiden om våren. A vilda djur finnes här tigern, fastän ej allmänt; v hafva ej sett någon ännu, men väl tigerspår björn är här mycket rädd, men en grym fiend för biodlare; räfven farlig äfven här för småfågel sobel, sjubb, råbock, hjort, elg, ren, vildsvin, pan ter och leopard säges det finnas, men vi hafva e ens sett deras skinn hos infödingarna. En svans lös ekorre-race finnes här äfven jemte skälar oc sjölejon i mängd samt sjöfågel af alla slag. Tjä drar eller något dylikt hafva vi sett, så ock rapp höns och hjerpe samt fasaner i massa. Nu ha jag skrifvit om allt möjligt jag lärt känna till, på de få daoar vi varit här. samt kan derföe met