så att säga taxeringsanstalter för städerna, för att bereda dem höga inkomster. Att fördyrandet af bränvinet i den grad som skett numera icke betingas af någon nödvändighet att minska bränvinskonsumtionen lärer vara obestridligt, då denna, i följd af många förenade omständigheter, folkets stigande upplysning och det föreställningssäst som hos detsamma gör sig gällande om det skamliga i dryckenskapen nedgått, så att den årliga konsumtionen på senaste tiden endast utgjort omkring 10 millioner kannor. I den af Eders K. M:t till riksdagen afgifna proposition om statsverkets tillstånd och behof uppi m bränvinskomsumtionen inom landet under e tre närmast förflutna åren i medeltal hafva be uppgått till 11,553,516 kannor, hvarifrån dock torde böra afräknas för afdunstning och användning för tekniska behof 1,533,516 kannor. Anes den verkliga förbrukningen sålunda till 10 millioner, så motsvarar detta Sv, tum dagligen på en million af landets innebyggare, hvilket väl får betraktas såsom en förbrukning, hvilken icke kan demoralisera folket, och såsom det minimum till hvilket man kan komma, för såvidt man ej afser att helt och hållet tillintetgöra bränvinstillverkningen och utrota bränvinet i vårt land. Ett sådant syfte torde ingen hafva, likasom icke heller någon lärer vilja, att vi en a skola befinna oss i den ställning att från utlandet behöfva importera vårt behof af spirituosa. Tvärtom torde en hvar, med klar uppfattning af bränvinsindustriens betydelse för vårt land, önska, att denna industri hos oss liksom i andra länder må under en tidsenlig lagstiftning utveckla sig till en nyttig och vinstgifvande näring. Men om så är, måste man se till, att denna industri icke går under. Äfven från utskänkningsbolagen finnes en fara på detta håll. Det är förut anmärkt, att de lagt sin hand äl hårdt på bränvinskonsunienter, och samma örhållande eger rum med bränvinstillverkaren öfverallt, der städerna slagit under sig både utskänkningen af och minuthandeln med bränvin. Bränvinstillverkaren blifver i sådant fall beroende af ett enda bolag, hvilket bestämmer priset på hans vara, dagen då han får aflemna densamma och liqviden. Vi tro att bränvinstillverkaren, tryckt såsom han förut är af skatten till staten, som a i förskott, och många andra ogynnsåmma förhållanden, knappast till allt detta skall förmå bära det beroende, hvari han kommer till ntskänkningsbolagen, om dessa äfven disponera minuthandeln med bränvin. I sammanhang härmed OR en annan omständighet äfven beröras. Enligt vårt förmenande, har lagstiftarens afsigt med beviljande af rättigheten till minuthandel med bränvin varit den, att den mindre konsumenten i städerna, hvilken velat undvika kroglifvet, äfvensom landtbefolkningen skulle beredas tillfälle att hos minuthandlanden köpa sina små behof. Men öfverallt der bränvinsbolagen tagit minuthandeln om händer, hafva de äfven på denna väg så fördyrat varan, att den nyktre och sparsamme arbetaren, som helst i sitt hem önskar intaga sin sup vid måltiderna, icke funnit någon fördel vid att köpa sin halfva kanna hos minuthandlaren, då han för sitt dagliga behof och med sina små tillgångar till samma pris kunnat få sin sup på krogen, hvaraf följden lätteligen ) blifvit, att äfven denne arbetare småningom indragits i kroglifvets hvirfvel. Ur denna synpunkt betraktadt är det af vigt, att minuthandeln med bränvin innehafves af pergoner, hvilka ej hafva samma intresse som utskänkningsbolagen, samt att någon konkurrens finnes. Skulle man vilja gå den nyktre, måttlige och sparsamme arbetarens önskningar och behof till möte, tro vi att en förändring af minuthandeln, gående derpå ut att idkaren deraf tillåtes försälja en mindre qvantitet bränvin än den nu medgirna, eller 20 tum, utlemnadt på ett kärl, skulle kraftigare än många andra åtgärder bidraga till att minska besöken på krogarne, befordra måttlighet och god ordning samt et den vanliga och allmänt öfverklagade så kallade galningen, d. v, 8. då flera förena sig om att köpa en half kanna, som de sedan mellan sig fördela. Vidkommande specielt bränvinsminuthandeln i Göteborg, så skulle dess öfvertagande af utskänkningsbolaget utan tvifvel leda derhän, att landtbefolkningen komme att köpa sitt behof af varan i närgränsande småstäder, der billigare pris erhölles, samt dit äfven öfverflytta sin öfriga handel, hvilket skulle medföra stor skada för vårt samhälle. Hvad vi här ofvan anmärkt må icke så förstås, att vi ogilla principen för utskänkningsbolag, ) men vi hafva i underdånighet vågat antyda, hurusom den ya PN dessa bolag pålagt den bränvinskonsumerande befolkningen icke synes pss vara hvarken rättvis eller billig, samt hurusom det tryck de utöfva på bränvinstillverkaren är till skada för denne. Vi a anförda skäl påstå, att det skulle befrämja änt väl och enskild nytta om Serj pe Er läto andra bedrifva denna handel. TLandtkommunernas bränvingkongumerande befolkning köper numera Bitt behof i städerna, då för närvarande nästan inga krogar och ganska få minuthandlare med bränvin finnas på landsbygden, Om utskänkningsbolagen, i strid med deras intresse, systomatiskt monopolisera går väl utskänkningen som mingthandeln, skola de ntan tvifvel på annat sätt skaffa sig sitt behof af spritdrycker. S Vid denna riksdag hafva flere motioner, rörande förändring i nu gällande bränvinslagstiftning, lif vit väckta, deribland en, hvilken går ut å en mera genomgripande reform och omfättar land andra förslag äfven det, att afgifterna för ut skänkning af och minuthandel med. bränvin må försvinna, samt en RETT skatt i stället utgöras till staten mot det att staten lemnar kommu: nerna ersättning eller aflösning för den inkomst de nu hafva af sagde afgifter. Då en så grundlig reform af bränvinslagstiftningen blifvit föreslagen och finner stöd i allmänna tänkesättet, kan denna fråga icke faila, och då lösningen deraf torde kunna motses vid denna eller nästa riksdag, våga vi tro, att tidpunkten icke är väl vald för den ökan Göteborgs utskänkningsholag till E. K. :t ingifvit om förberörde EE i ks holagsTeglor, en ändring, hvars bifallande skulle djupt ingripa i vår nuvarande verksamtet. Utan or 0 het kan den af bolaget väckta frågan tillsvidare MÅ SR Vd FR BRED