Jemföras statsbanornas med de öfriga systemerna, så befinnes: att trafiken på statsbanorna varit störst, och att bruttoinkomsten pr banmil på dem varit; 1,64 gånger så stor som på skånska bibanorna, 236 vestgötabanorna, samt 239 3 Köping—Uttersbergsbanan; samt att detta oaktadt nettobehållningens procenttal af bruttoinkomsten för stambanorna, 31,4, utgjorde föga mer än den för vestgötabanorna, 29,2, samt betydligt mindre än det för skånska bibanorna, 40,3, äfvensom för Köping—Uttersbergs-banan, 40,2. Visserligen ha några kortare sträckor, belägna närmast de större städerna, lemnat ett bättre resultat, men deraf följer åter att förhållandena på de öfriga delarne varit sämre än hvad ofvanstående medeltal utvisar. Dessa fakta äro de mest talande bevis på, att det för stambanorna använda system icke är det bäst passande för den obetydliga trafik som å dem eger rum, då det utom den större anläggningskostnaden har den ännu större olägenheten att vara betydligt dyrare att trafikera. Utan afsigt att klandra hvad som vid våra fullbordade statsbanor blifvit åtgjordt, måste ins. derföre vidhålla sitt påstående, att ett lättare och billigare system bör kunna med stor fördel tillämpas på de stambanor, som hädanefter komma att byggas. Enligt ofvanföre meddelade statistiska uppgifter visar den smalspåriga Köping—Uttersbergs-banan utan tvifvel det bästa resultatet. Med en obetydlig trafik, som lemnat en bruttoinkomst af endast 25,600 rdr pr banmil, har den dock gifvit en nettobehållning af 40,2 procent af bruttoinkomsten och 4,5 procent af den ovanligt billiga anläggningsostnaden. Oaktadt detta system är att bestämdt rekommendera för alla till utförande . kommande bibanor, för hvilkas trafik det bör . blifva tillfyllestgörande, torde det dock ge-l nom sin mindre spårvidd icke vara så lämpligt för de få statsbanor, som söder om Gefle —Dala-banan återstå att byggas. Det för de skånska bibanorna, med 4,83 fots spårvidd, använda synes deremot, såväl genom sin mindre anläggningskostnad, som isynnerhet genom de fördelaktiga resultat dess l: trafikerande lemnat, vara det lämpligaste. Med en trafik, som pr banmil inbringade en bruttoinkomst af 61,000 rdr (eller densamma som för statsbanorna 1868) skulle dessa banor, efter den proportion som ofvan blifvit! anförd, lemna en nettobehållning af omkring : 50 procent å bruttoinkomsten samt omkring 6 procent å anläggningskostnaden. Detta system behöfver ej heller stå det nu för statsbanorna använda systemet efter i beqvämlighet, ty personvagnarne kunna för båda gifvas samma konstruktion, och särskildt för snälltåg konstruerade maskiner, (som icke finI: nas på skånska bibanorna) skälle naturligtvis anskaffas, hvarigenom hastigheten ej behöfde blifva mindre än för nuvarande snälltåg, fastän antalet vagnar i hvarje tåg icke blefve så stort. En annan omständighet, som icke bör lemnas åsido och som är af största vigt för banor med lättare öfverbyggnad, är att, ge-. nom den af mr Fairlie gjorda invention på! lokomotiver, dessa, åtminstone de för godstransport med mindre hastighet afsedda, ej behöfva blifva lättare än de nu på stambanorna begagnade, samt följaktligen kunna framforsla lika stora tåg som nu på stambanorna framgå, — en omständighet som äfven kommer att ytterligare förbättra det goda resultat med afseende på trafiken, som redan -vunnits af de lättare banorna. För att anföra ett exempel, har till begagnande på Oscarshamns-banan, hvars skenor blott hafva en vigt af 16 skålp., efter detta system blif-: vit förfärdigad en 8-hjulig godsmaskin af 241 tons vigt, med alla hjulen kopplade, under det att af de vid stambanorna begagnade 6hjuliga maskinerna större delen endast väga 2212 tons och endast hafva 4 hjul sammankopplade, samt de tyngsta och kraftigaste, med alla hjulen kopplade, i vigt ej öfverstiga. 27 tons. : Det gläder ins., att —g åtminstone i en fm har samma erfarenhet som han, nemigen med afseende derpå, att de enskilda banornas utförande skett med samma omsorg som statsbanornas. Vidkommande det af ins. förordade flera gånger förut framstälda projektet, att nuvarande jernvägsbyggnadsstyrelsen skulle indragas och ersättas med en öfveringeniör på hvarje bana yttrar —g: Så länge jernvägar byggas, som af staten fullt bekostas, lärer det vara oundgängligt nödigt, att alla arbetsutgifter äfven redovisas, såväl inför regeringen, som ock inför riksdagens revisorer. . Följaktligen är det ickelnog med att en distriktchef eller öfveringeniör ! för hvarje bana utför arbetena under styrel-! sens för allmänna vägoch vattenbyggnader! kontroll; ty de medel, som användas till bygg1 nadernas verkställande, måste utbetalas tilll! leverantörer, arbeten o. s. v. samt derefter L follständiga redogörelser deröfver upprättas, 4 ; j f — alltsammans erfordrande, om vederbörlig reda skall ernås, antingen en särskild styrelse, eller ock en afdelning å den styrelse, som har sig uppdraget att sköta trafiken å statens jernvägar. —8g synes således icke hafva sig bekant att, utom den s. k. byggnadsstyrelsen, finne för hvarje under utförande varande bana en faollständig styrelse, som icke allenast har sig ålagdt att ombesörja arbetena, utan äfven att låta på grund af sina anordningar och genom på stället varande kassör till arbetare och leverantörer utbetala medel samt derefter afgifva fullständig redogörelse till öfverstyrelsen. Så t. ex. finnes för nordvestra stambanan en fullständig sådan understyrelse, bestående af 1 öfveringeniör med sin byråingeniör, 1 hofvudkassör för hela linien och 1 materialförvaltare för dito, hvilken styrelse äfven är skyldig att afgifva sådana redogörelser, att de mycket väl skulle kunna direkte insändas för kontrollering, vare sig till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen eller till trafikstyrelsen. Samma förhållande som vid nordvestra stambanan är äfven förhålTandet vid sammanbindningsbanan. Sannolikt behöfde förändringen endast bestå deruti, att nuvarande byggnadsstyrelsen helt och Hållet fo Iunnas Anh an rovisar tillasttes i det verk. Na te ram Rht or te ER br nr AR FÅ je fr f— RR