Lord Derby föresiog toll är senare en bul, som tillstyrkte en mängd förändringar i de då gällande lagarne, hvilka, i fall de då hade blifvit antagna, nu skulle befria regeringen från nödvändigheten att taga denna sak om händer. Alla civiliserade folk ha sina ögon fästa på oss, och fransmännens kejsare :anspelade i sitt trontal vid kamrarnes öppnande på våra bemödanden, till den grad väcker vår politik i afseende på Irland allmänt intresse. De agrariska brott, för hvilka Irland nyligen har varit skådeplats, böra icke tillskrifvas de nuvarande förhållandena mellan jordegarne och deras arrendatorer, och besittningsrätten till jord i Irland hvilar på helt andra grunder än dem, som gälla i England och Skotland. På systerön skilja sig jordegarne i allmänhet från sina arrendatorer i politik och religion, och de förre äro l som oftast bosatte långt bort ifrån sina egendomar. Beklagligast är det dock, att lagen i Irland icke tillerkänner arrendatorn någon rättighet till ersättning för de förbättringar, han kän ka gjort på sin arrendegård; och detta förhållande förvärras ytterligare derigenom, att jorden, som är allas egendom, i Irland blifvit tagen genom eröfring eller konfiskation. I nära 98 år har parlamentet : sökt att genom antagandet af åtskilliga lagar förbättra det irländska folkets ställning och försätta det på samma fot som det engelska folket, och ändock skulle det vara jerft att påstå, att det sociala tillståndet i Irland förbättrats, om icke måhända hvad undervisningsväsendet angår. Regeringen har icke för afsigt att blott och bart uppmana parlamentet att afskaffa det gamla bruk, som tillåter en jordegare att afhysa sin arrendator efter ett års förlopp, ifall kontrakt icke blifvit uppgjordt dem emellan, och ejl heller att inblanda sig i ett kontrakt, så framt det ej är nödvändigt, såsom fallet har varit med vissa manufakturer i England, till förmån för den svagare. TI Irland äro arrendegårdarne mycket eftersökta, och derföre kan bondens rättighet att uppgöra kontrakt endast. betraktas såsom en mnominel rättighet. Den stora olägenhet, som råder öfverallt, är den ovisshet, arrendatöorerna ega attj få behålla sina arrenden, och ett bevis derpå lemnade för länge sedan Devon-komitåns berättelse; ett sådant tillstånd lägger icke allenast band på deras verksamhet, utan är der-. jemte förderfligt för deras yrke. Jag villl. dock icke begära att, för att få besittningsrätten betryggad, denna skall bli perpetuel, men jag vill, att bonden under en viss bestämd tid skall kunha njuta frukten af sitt arbete och sina kostnader. Talaren öfvergick härefter till en närmarel. redogörelse för den föreslagna reformen. Lagförslaget söndertaller i två hufvuddelar, atl hvilka den ena handlar om förvärfvandet af fast egendom, den andra om arrendeförhål-. landena. Regeringen kommer att framdeles inlemna allmänna förslag, i afseende på öf-l: verflyttande af eganderätt och om arfsrätt, hvilka skola gälla såväl för England och Skotland som för Irland; men alla stadganden, som angå Irland särskildt, äro upptagna j i första afdelningen af denna lag. Den stöder sig i alla väsendtliga punkter på Brights : bekanta förslag, hvilket regeringen adopterat. Bland annat beredes en möjlighet förl: arrendatorerna att med sina jordegares tilllåtelse inköpa de gårdar, de arrendera, antingen genom eget köpeaftal eller genom jordbesittningsdomstolen (Landed estates court). Äfven skola lån lemnas till. odling af i linda liggande jordrymder samt jordegarne erhålla understöd för att utbetala ersättning åt de arrendatorer, som frivilligt afstå sina arrendekontrakt. Den andra och svårare afdelningen handlar om de egentliga arrendeförhållandena. . Gladstone redogjorde först för det domstolsmaskineri, hvarigenom de töreslagna reformerna skola göras möjliga och betryggas. Om en tvist uppstår mellan godsegare och arrendatorer och båda komma öfverens om skiljedomstol (court of arbitration), så sammankallas en sådan, och dess dom är så afgörande, att intet vad deremot får ske. Kunna parterna icke bli eniga om en skiljedomstol, ega de att instämmasaken i vanlig domstolsväg. Arrendatorerne skola enligt lagförslaget indelas i fyra klasser. Den första är arrendatorernes i Ulster; det bruk, som i dennal rordligaste och mest blomstrande provins il. Irland utbildat sig nästan till häfd, skall er-1 kännas såsom lag, så att den afträdande arrendatorn kan hos jordegaren eller efterträdaren i arrendet göra anspråk på honom tillkommande skadeersättning, således godtgörelse för öfverlåtelsen af kontraktet och de af honom möjligen gjorda anläggningarne och förbättringarne. Andra klassen har afseende på dylika, men icke Med samma styrka till häfd inrotade förhällanden; under det att enligt Ulsterbruk det icke gör någon åtskilnad, antingen arrendatorn frivilligt eller på egarens begäran afträder arrendet, skall i detta senare fall arrendatorn ega enahanda anspråk på ersättning, endast när jordegaren uppsäger honom och han icke står i skuld för arrendet eller utan egarens tillåtelse å sin sida arrenderat ut gården. Egaren kan inskränka ersättningen till varaktiga anläggningar eller fyodling, om han ingår kontrakt med arrendatorn på 31 eller flera år. Den tredje klassen består af det stora antal arrendatorer, hvilkas arrendetid förnyas år för är, och ett kraftigare beskydd för dessa måste vara lagens väsentligaste beståndsdel. Uppsäger en jordegare en sådan förpaktare, utan att inför domstol kunna styrka, att arrendevilkoren ej blifvit uppfyllda, att gården blifvit ut rrenderad åt annan man eller styckad, eller arrendatorn på annat sätt förfärit olagligt, skall jordegaren utbetala en skadeersättning, som på ett arrenkontrakt af mindre än 10 pund sterlings värde skall beräknas till det sjadubbla beloppet, men med stigande arrendevärde aftager, tilldess det vid 100 pund st. blott uppgår till dubbla arrendesumman, Dessutom kan arrendatorn göra anspråk på ersättning för anläggningar och förbättringar. Vid arrende på mer än 5 pund st. kan dock jordegaren genom arrendekontrakt på 31 år frigöra sig från förstnämnda förbindelse. Den fjerde klassen innefattar de arrendeförhållanden, som stöda sig på arrendekontrakt och derföre endast så till vida 2 ne WT IP AAR Kåt må AF